Rapport i 3 delar Del 1 och 2 Del 3.

En presentation över ämnet: "Rapport i 3 delar Del 1 och 2 Del 3."— Presentationens avskrift:

1 Rapport i 3 delar Del 1 och 2 Del 3

2 Projektet Livsstil i Väst
OMSLAGSBILDEN Fyr i Hjo. Konstnär Birgitta Swenson. Bilden är målad inom ett projekt knutet till projektet Livsstil i Väst – Tema Glädje.

3 Ur förordet: Sjukvården berör oss alla.
Bättre och öppen uppföljning, med jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Patienter och medborgare har rätt till sådan information. Bättre förutsättningar för styrning och uppföljning Andra rapporten.. Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting projekt öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Västra Götalandsregionen deltar aktivt.

4 Om rapporten Samverkan Befintlig statistik
Jämförelser över tid, mellan HSN- områden samt mellan regionen och riket Tre delar Komplement till övrig årlig rapportering

5 Hälso- och sjukvårdsnämndområden i Västra Götalandsregionen

6 Regionens befolkning, (sidan 6)

7 Figur 1. Vårdkostnadernas samband med ålder
Figur 1. Vårdkostnadernas samband med ålder. Från region Skåne

8 Figur 2. Antalet kvinnor och män per ettårsklass i VGR 2005. Källa: SCB.

9 Figur 4. Andelen kvinnor respektive män 2005, 65 år och äldre i resp
Figur 4. Andelen kvinnor respektive män 2005, 65 år och äldre i resp. nämndområde. Källa: SCB.

10 Figur 3. Andel av befolkningen per ettårsklass i två hälso- och sjukvårdsnämnder 2005 Källa: SCB.

11 Tabell 2. Prognos över befolknings-utveckling i VGR 2004-2030
Tabell 2. Prognos över befolknings-utveckling i VGR Källa: SCB.

12 Figur 6. Dödsorsaker för män och kvinnor i Västra Götalandsregionen 2003 Källa: Dödsorsaksregistret 2003, EpC Socialstyrelsen

13 Figur 7. Antalet förlorade levnadsår per 1000 invånare i åldern 1-74 år (åldersstandardiserat) Källa: Befolkningsstatistik och statistik över dödsfall, SCB

14 Kort om regionens befolkning
Behov bestäms i hög grad ålder; behovet ökar brant från 65 års ålder. Befolkningens i VGR liknar Sveriges sammansättning. Ålderssammansättningen skiljer sig mellan nämnderna. Den främsta dödsorsaken är cirkulationsorganens sjukdomar. Antalet förlorade levnadsår som ett mått på för tidig dödlighet (<75 år) är högre för män än för kvinnor. Det finns skillnader mellan nämnderna.

15 Perspektiv på resurser och resursförbrukning, (sidan 10)

16 Figur 9. Landstingens nettokostnader för hälso- och sjukvård (exklusive tandvård) per invånare Källa SKL

17 Figur 10. Relationen mellan faktisk sjukvårdskostnad per invånare och kostnad enligt utjämningssystemet 2004 (genomsnitt = 100) Källa SKL

18 Figur 11. Kostnad per konsumerad DRG-poäng för specialiserad somatisk vård 2004.

19 Figur 13. Procentuell förändring av kostnad per prestation (ett sammanvägt prestationsmått där öppen och sluten vård ingår) för de offentligt drivna sjukhusen i VGR Produktivitet sjukhusen, rapport VGR.

20 Figur 14. Kostnad (kronor) för läkarlön per läkarbesök vid vårdcentraler i VGR. Uppdelning av vårdcentraler har gjorts i tre lika stora grupper efter storlek i baserat på antal läkarbesök. Varje punkt representerar medelvärdet för en vårdcentral. Källa: Nyckeltal i primärvården, rapport VGR

21 Vårdtider

22 Tabell 4. Medelvårdtid för vissa diagnosgrupper 2004 inom VGR
Tabell 4. Medelvårdtid för vissa diagnosgrupper 2004 inom VGR. Genomsnitt för riket inom parentes. Källa: SKL Vårdtid VGR (riket) Män Kvinnor Kranskärlsoperation 12 (9,7) 14,1 (10,7) Ballongvidgning (PCI) 4,6 (3,1) 5,3 (3,6) Total höftledsplastik 10,4 (8,1) 11,5 (8,9) Akut hjärtinfarkt 6,7 (5,2) 7,9 (6,3) Astma KOL 5,2 (5) 6,7 (5,9) Stroke (Slaganfall) 14,1 (12) Infektionssjukdomar 5,7 (5,7) Bröstcancer 6,9 (7,1) Depressioner 20,5 (18,9) Lunginflammation 7,2 (6,6)

23 Figur 15. Vårdtider i dagar för all somatisk vård vid regionens sjukhus. I vårdtiden räknas även in om patienten eftervårdas på ett annat sjukhus. Källa: VEGA.

24 Tabell 5. Förändring av sjukhusens vårdtider mellan 1999 och 2005
Tabell 5. Förändring av sjukhusens vårdtider mellan 1999 och Källa VEGA

25 Figur 16. Vårdtider i dagar för all somatisk vård för invånarna i områden runt regionens sjukhus. Till varje område har hänförts de kommuner där invånarna får merparten av sin vård vid sjukhuset. Källa: VEGA

26 Perspektiv på resurser och resursförbrukning
Kostnader för hälso- och sjukvård varierar betydligt mellan landstingen. Den viktigaste faktorn för kostnader är befolkningens ålder. VGR:s kostnader för vård är låga i ett nationellt perspektiv Sjukhusens produktivitet har ökat. Vårdcentralernas kostnad per prestation varierar avsevärt Vårdtiderna blir allt kortare. Generellt sett har VGR något längre vårdtider än riket

27 Befolkningsenkäter, (sidan 14)

28 Nationella folkhälsoenkäten och Vårdbarometern
Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?” Urval ur befolkningen år 62,4 % svar Vårdbarometern SKL:s rullande mätning telefonintervju personer över 18 år VGR 4 tillfällen per år Tot per år Extrafrågor ”kroniskt sjuka”

29 Figur 17. Den självskattade hälsan
Figur 17. Den självskattade hälsan. Andel som mår ganska dåligt eller mycket dåligt. Källa:Vårdbarometern 2005

30 Tabell 6. Andel (%) som mår ganska dåligt eller mycket dåligt
Tabell 6. Andel (%) som mår ganska dåligt eller mycket dåligt. Källa: Vårdbarometern 2005 Kvinnor Män Totalt HSN HSN HSN HSN 4 * HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN HSN VGR * endast kvartal 3 och 4

31 Tabell 9. Självrapporterad hälsa % Källa: Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?”, Statens Folkhälsoinstitut

32 Tabell 10. Beteenden som påverkar den egna hälsan % Källa: Nationella folkhälsoenkäten ”Hälsa på lika villkor?”, Statens Folkhälsoinstitut

33 Figur18 Andel av befolkningen i VGR som anger nedsatt psykiskt välbefinnande. Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Statens Folkhälsoinstitut.

34 Figur 19. Andel av befolkningen med övervikt (25<BMI<30) Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Statens Folkhälsoinstitut.

35 Figur 20. Andel som anser att de har dålig tandhälsa per hälso- och sjukvårdsnämnd och VGR. Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Statens Folkhälsoinstitut

36 Figur 21. Andel som ansett sig vara i behov av tandvård under de senaste tre månaderna men ändå avstått från att söka vård per hälso- och sjukvårdsnämnd och VGR. Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Statens Folkhälsoinstitut

37 Självskattad hälsa i befolkningen
Vårdbarometern och Nationella Folkhälsoenkäten. Fler kvinnor än män bedömer sitt allmänna hälsotillstånd som dåligt eller mycket dåligt och siffrorna för VGR skiljer sig inte från riket. Fler kvinnor än män upplever ett nedsatt psykiskt välbefinnande mätt som GHQ12 (21% respektive 16%). Sysselsättning och födelseland har stor betydelse för psykiskt välbefinnande Övervikt är ett allt större problem i befolkningen. Fler män än kvinnor är överviktiga (inklusive fetma) (53% respektive 38%). Tio procent av befolkningen anser att de har dålig tandhälsa och cirka tjugo procent har avstått från att söka tandvård de senaste tre månaderna trots att de haft ett behov. Det finns stora variationer mellan nämnderna.

38 Befolkningens uppfattning om vården

39 Figur 22. Andel av befolkningen i VGR som har ganska eller mycket stort förtroende för samhällsinstitutioner. Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Statens Folkhälsoinstitut

40 Figur 23. Andel av befolkningen som har ganska eller mycket stort förtroende för vården. Källa: Nationella folkhälsoenkäten "Hälsa på lika villkor?", Statens Folkhälsoinstitut

41 Figur 24. Andelen med stort eller mycket stort förtroende för vård och behandling på vårdcentral/motsvarande. Källa: Vårdbarometern 2005

42 Figur 25. Andel med stort eller mycket stort förtroende för vård och behandling på sjukhus. Källa: Vårdbarometern.

43 Figur 26. Andel som ger betyg 4 eller 5 på sitt senaste besök på vårdcentral. Källa: Vårdbarometern 2005

44 Figur 27. Andel som ger betyg 4 eller 5 på sitt senaste besök på sjukhus. Källa: Vårdbarometern 2005

45 Figur 28. Andel som ger betyg 4 eller 5 på sitt senaste besök på vårdcentral. Källa: Vårdbarometern 2005

46 Upplevelser av tillgång till hälso- och sjukvård

47 Figur 30. Andel som instämmer att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Källa: Vårdbarometern 2005.

48 Figur 31. Andel som instämmer att de har tillgång till den sjukvård de behöver. Källa: Vårdbarometern 2005.

49 Figur 32a. Andelen som svarat positivt på frågorna om de har tillgång till vård, nöjda med besöket samt har förtroende för vården i Västra Götalandsregionen. Källa: Vårdbarometern

50 Figur 32b. Andelen (%) av de tillfrågade i Västra Götalandsregionen som svarat på om väntetiden till vård var rimlig. Källa: Vårdbarometern

51 Konsumtion av hälso- och sjukvård, (sidan 23)

52 Tabell 16. Andel (%) av befolkningen som haft läkarkontakt 2004 inom primärvård, specialiserad öppenvård eller slutenvård.

53 Figur 33. Konsumtion av somatiska vårdtillfällen inom regionen per 1000 individer Åldersstandardiserade data. Källa: VEGA

54 Tabell 17. Konsumtion av läkarbesök i specialiserad vård (somatisk+psykiatrisk) och allmänläkarvård (exkl. MVC, BVC) inom och utom regionen per 1000 invånare och per nämnd Källa: VEGA

55 Tabell 18. Konsumtion av besök hos andra vårdgivare än läkare inom regionen per 1000 invånare och per nämnd Källa: VEGA

56 Akut/oplanerad vård

57 Tabell 20. Andel av vården (%) som är oplanerad. Källa: VEGA

58 Figur 34. Antalet vårddagar per ettårsklasser för invånare i VGR vid regionens sjukhus 2005 Källa VEGA

59 Figur 35. Vårdtillfällen per 1000 individer i olika åldersgrupper i VGR 2005. Källa VEGA

60 Tabell 21. Andelen oplanerade somatiska vårdtillfällen per enhet
Tabell 21. Andelen oplanerade somatiska vårdtillfällen per enhet. För SU har barnsjukvård, gynekologi och obstetrik hänförts till SU/Östra, övriga särskilda specialiteter till SU/Sahlgrenska. Sjukhusen i Falköping, Strömstad, Skene och Mariestad har hänförts till närmsta större sjukhus

61 Tillgänglighet, (sidan 26)

62 Tabell 22. Antal väntande till mottagning, förändring. -05 jfr med -04
Tabell 22. Antal väntande till mottagning, förändring. -05 jfr med -04. Källa: SKL, Väntetider i vården. Mottagning % Barn- och ungdomsmedicin -14 Diabetes -4 Gynekologi -33 Hudsjukdomar -62 Kardiologi 60 Neurologi -12 Ortopedi -42 Reumatologi -39 Urologi -31 Ögon Öron-, näs- och hals 3 Allmän psykiatri -26 BUP 49 Summa -32

63 Tabell 24. Antalet väntande i VGR till 10 olika behandlingar
Tabell 24. Antalet väntande i VGR till 10 olika behandlingar. Förändring Källa: SKL, väntetider i vården. Åtgärd % Artroskopi knäled (terapeutisk eller diagnostisk) -22 Ballongvidgning av kranskärl (PCI) -43 Gallstensoperation -25 Korsbandsoperation -27 Kranskärlsoperation -34 Operation vid prostataförstoring 2 Operation vid urininkontinens hos kvinnor -11 Primär höftledsplastik 1 Gråstarrsoperation -45 Hörapparatutprovning -24

64 Figur 37. Andel allmänläkarbesök inom 0 dagar och inom 7 dagar per HSN område 2004 och Källa SKL

65 Tabell 26. Lätt/svårt komma fram på telefon bedömt på en femgradig skala. Andel svarande i %.Källa: SKL.

66 Figur 38. Andel patienter per landsting som fått komma inom sju dagar av de patienter som omfattas av besöksgarantin, oktober Källa SKL Mätning väntetider till allmänläkare.

67 Tillgänglighet Tillgängligheten har förbättrats
Antalet väntande till mottagning inom ortopedi har minskat med 42%. Antalet väntande till kardiologimottagning har ökat medan antalet väntande till behandling minskat. I primärvård får fyra av fem patienter träffa en läkare inom sju dagar. Tillgängligheten varierar inom regionen. Tillgängligheten till primärvård är lägre i VGR jämfört med riket. Ur Vårdbarometern framgår att 23% anser att det är svårt att komma fram på telefon till vårdcentralen.

68 Vårdkonsumtion av särskilda planerade operationer, (sidan 30)

69 Figur 39a. Förändring av konsumtion vissa planerade operationer Källa: VEGA

70 Figur 39b. Förändring av konsumtion vissa planerade operationer Källa: VEGA

71 Figur 39c. Förändring av konsumtion vissa planerade operationer Källa: VEGA

72 Figur 40. Antal prostataoperationer per 100 000 män, 65 år och äldre 2005.

73 Figur 41. Antal urininkontinensoperationer per 100 000 kvinnor 45-74 år.

74 Figur 42. Antal urininkontinensoperationer i öppen respektive sluten vård i VGR. Källa: VEGA

75 Planerad vård könsskillnader

76 Figur 43. Antal tonsillektomier per 100 000 invånare i VGR 2005.

77 Figur 44. Antal PCI per 100 000 invånare i VGR 2005.

78 Figur 45. Antal planerade höftledsplastiker per 100 000 invånare i VGR 2005.

79 Figur 46. Antal knäplastiker per 100 000 invånare i VGR 2005.

80 Figur 47. Antal kataraktoperationer per 100 000 invånare i VGR 2005
Figur 47. Antal kataraktoperationer per invånare i VGR Exklusive en större privat vårdgivare.

81 Figur 48. Antal gallstensoperationer per 100 000 invånare i VGR 2005

82 Hälso- och sjukvård som utförs inom ramen för besöks- och behandlingsgarantin respektive inom ramen för valfrihetsreglerna, (sidan 30)

83 Kvalitetsuppföljning - medicinska resultat och uppföljning, (sidan 35)

84 Det Nationella Diabetesregistret
Bra behandling - mindre risk för komplikationer. Komplikationer kostnadskrävande. Det är svårt att förbättra omhändertagande av en så stor patientgrupp utan uppföljningsverktyg som register. Det register där förbättringsinsatser baserat på registerdata har störst potential att minska sjuklighet och sjukvårdskostnader av alla register varför god anslutningsgrad är viktigt.

85 Figur 49. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet HbA1c <6,0. (patienter med debut <30 år i åldrarna <75 år)

86 Figur 50. Andel av patienter med typ 1 diabetes som uppnått behandlingsmålet systoliskt blodtryck <130.

87 Figur 51. Andel av alla patienter med diabetes som registrerats i NDR
Figur 51. Andel av alla patienter med diabetes som registrerats i NDR. Det totala antalet diabetiker har skattats till 4% av befolkningen. Den övre delen av stapeln primärvård, den nedre medicinkliniker

88 Hjärtinfarktregistret, Riks-HIA
Prognosen vid hjärtinfarkt allt bättre. Behandlingsvinsterna har uppstått genom ett flertal evidensbaserade metoder som samverkar mot det goda resultatet som har uppnåtts. Behandlingen av hjärtinfarkt är under kontinuerlig och snabb förändring. Det nationella kvalitetsregistret är det första registret där deltagande enheter i mycket stor utsträckning ger allmänheten tillgång till data över sina resultat. I detta avsnitt ges bara några exempel på uppgifter som åskådliggör resultat för enskilda sjukhus. Det är viktigt att notera att alla data är förenade med en statistisk osäkerhet som är särskilt stor för de minsta sjukhusen

89 Figur 52. Regional fördelning av procentuell 1-årsmortalitet vid hjärtinfarkt (<80år) för de svenska sjukvårdsregionerna I Västra regionen ingår även Halland.

90 Figur 53. Procent av patienter med hjärtinfarkt som vid utskrivningen fått blodfettsänkande behandling 2004.

91 Figur 54. Andel av patienter med hjärtinfarkt som behandlas med blodfettsänkande läkemedel.

92 Figur 55. Andel av patienter med hjärtinfarkt vid regionens sjukhus som behandlas med betablockerare.

93 Figur 56. Andel av patienter med hjärtinfarkt och ytterligare minst en indikation för behandling som behandlas med ACE-hämmare, t.ex. hjärtsvikt.

94 Figur 57. Andel av patienter med ST-höjningsinfarkt som behandlas med reperfusion.

95 Figur 58. Andel med clopidogrel av patienter med hjärtinfarkt, <80 år och indikation för behandling.

96 Figur 59. Andel patienter med hjärtinfarkt som rapporterats till Riks-HIA av de som registrerats med hjärtinfarkt som förstadiagnos i den regionala vårddatabasen.

97 Nationella kvalitetsregistret Riks-Stroke
Registret är fortfarande under en etableringsfas där registreringen ökar stadigt. Men fortfarande är registreringen så låg på vissa sjukhus att det allvarligt försvårar möjligheter till jämförelser mellan sjukhus.

98 Figur 60. Andelen av patienter med stroke som blivit ADL-beroende 3 månader efter stroke.

99 Figur 61. Andelen av patienter med stroke som behandlats mot återfall med någon form av medicinering för att motverka proppbildning.

100 Figur 62. Andelen av patienter med stroke som vårdas vid strokenhet
Figur 62. Andelen av patienter med stroke som vårdas vid strokenhet. Enheter med låg rapportering svårbedömda (Uddevalla, Östra och Mölndal)

101 Figur 63. Andel av patienter som vårdats för stroke som registrerats i Riks-Stroke

102 Nationalregistret för höftledsplastiker och Svenska Knäplastikregistret

103 SDDB, Svensk Dialysdatabas
Njursjukvården har en lång tradition av arbete med kvalitetsregister. hög kvalitet - god täckning av patienterna. stort värde för enskilda kliniker för planering av resursbehov. SDDB, svensk dialysdatabas är ett relativt nystartat register som mäter kvalitetsdata för dialysvården. betydande regional variation i de mått som presenteras.

104 Figur 64. Andelen (%) av patienterna som får fler eller färre än tre dialyser per vecka 2005.

105 Figur 65. Andelen (%) av patienterna som får fem dialyser eller fler per vecka vid de svenska dialyskliniker 2005.

106 Figur 66. Andel av hemodialyspatienter med tre dialyser per vecka som uppnår behandlingsmålet KtV>1,2, 2005.

107 Figur 67. Andel av bloddialyspatienter som får sin behandling via en s
Figur 67. Andel av bloddialyspatienter som får sin behandling via en s.k. AV-fistel 2005.

108 Socialstyrelsens regionala enhet och HSAN och patientnämnderna

109 Tabell 29. Inkomna ärenden till Socialstyrelsens regionala enhet

110 Tabell 30. Antal anmälningar och antalet som lett till disciplinär påföljd (per miljon invånare) i VGR och riket.

111 Figur 68. Antal ärenden till patientnämnderna per 1000 inv i VGR.

112 Ekonomi för hälso- och sjukvård i ett nämndsperspektiv, (sidan 49)

113 Figur 69. Hälso- och sjukvårdsnämndernas kostnad (kr) 2005 hälso- och sjukvård (exkl. tandvård) per invånare i nämndområdena.

114 Figur 70. Faktisk kostnad 2005 för hälso- och sjukvård (exkl
Figur 70. Faktisk kostnad 2005 för hälso- och sjukvård (exkl. tandvård) per invånare i förhållande till förväntad kostnad enligt det nationella utjämningssystemet för kostnaderna mellan landsting (genomsnitt = 100).

115 Läkemedel, (sidan 52)

116 Figur 72. Västra Götalandsregionens läkemedelskostnad per invånare, jämförelse med riket.

117 Figur 73. Pris per definierad dygnsdos (DDD) för läkemedel där patentet gått ut.

118 Sjukresor, (sidan 54)

119 Tandvård, (sidan 55)

120 Tabell 40. Antal barn som behandlats 2005, täckningsgrad

121 . Tabell 41. Uppsökande verksamhet 2005.

122 Hälso- och sjukvårdspersonal, (sidan 58)

123 Inom hälso- och sjukvården återfinns ca 91 procent av Västra Götalandsregionens anställda vilket motsvarar De flesta återfinns i personalkategorierna sjuksköterskor och undersköterskor, se tabell 45. Andelen kvinnor av de anställda varierar mellan 81 och 89 procent mellan de olika verksamheterna.

124 Figur 75. Procentuell utveckling av antal anställda inom området hälso- och sjukvårdspersonal. Index 2001=100. Linjerna är uppifrån och ner (2005), Läkare, sjuksköterskor, paramedicinsk personal, tandvårdspersonal och undersköterskor. Källa: Personalfokus.

125 Del 2