Ladda ner presentationen
1
pvkvalitet.se Sven Engström Gränna Vårdcentral &
Distr.läkare. Med dr Gränna Vårdcentral & Primärvårdens FoU enhet Jönköping Ordf. SFAMs kvalitetsråd
2
Vi tror att vi gör rätt! Vi läkare tror själva att vi följer riktlinjer i mycket högre grad än vi egentligen gör! För att vi skall förstå att det är dags att förändra vår egen handläggning krävs att vi tar reda på hur vi själva egentligen gör ..
3
Hur intressera stressade läkare för att kolla hur de gör?
Enkelt Snabb återkoppling Lätt att jämföra egna resultat med rekommendationer med andra vårdcentraler med liknande upptagningsområden och avstånd till sjukhus Kunna följa sin egen utveckling över tid
4
Lösningen pvkvalitet.se !
Bygger på att varje läkare/personal för viss diagnos går igenom slumpvalda journaler Noterar på formulär Mata in aggregerade resultat i pvkvalitet Resultaten visas inom 10 sek.
5
pvkvalitet.se Regionalt projekt med representanter från
Jönköpings landsting Kalmar landsting Östergötlands landsting Stöds av FORSS – Forskningsrådet i Sydöstra Sverige STRAMA Primärvårdens FoU-enhet i Jönköping SFAM
6
Här kan du ansluta din enhet till pvkvalitet
7
Här anmäler du din vårdcentral och
lämnar kontaktuppgifter.
8
Så här ser brevet ut som du får med dina inloggningsuppgifter och litet information
9
På denna sidan skall från vårdcentralen registreras
uppgifter om befolkning mm Används bl.a. för att beräkna prevalens av hjärtsvikt, astma, KOL m.m.
10
Kan klickas fram se nästa bild
För varje tillstånd finns kriterier, indikatorer och mätmetod beskrivet Kan klickas fram Se nästnästa bild
11
Bakgrundsdokumentation
Snabbtest för streptokocker skall tas på rätt indikation d.v.s. på de patienter som kan förväntas ha nytta av antibiotika. Om man tar det för ofta så riskerar man att hitta och behandla bärare av streptokocker som råkar ha en förkylning med halsont. För att snabbtesten skall ha ett bra prediktivt värde bör prevalensen i den testade gruppen vara tillräckligt hög. Det rekommenderas [1] att man använder de s.k. Centorkriterierna (feber>38,4, beläggningar på tonsillerna, ömmande körtlar i käkvinklarna och frånvaro av hosta) för att välja ut vilka man skall ta prov på och bara testa patienter som uppfyller minst 3 kriterier. Studier har visat att patienter som uppfyller 1 kriterium bara i 6% har streptokocker vid halsodling, vid 2 kriterier i 15%, vid 3 kriterier i 32% och vid 4 kriterier i 56% [2]. Om 4 av 4 Centorkriterier är uppfyllda och dessutom ett tillläggskriterium är uppfyllt kan antibiotika ges utan föregående diagnostik. Tilläggskriterier 1. Streptococcus pyogenes i närmiljö Paronychi 3. Impetigo Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag Ett flertal studier har visat att allmänläkare efter halsundersökning har ungefär 50% träffsäkerhet i bedömningen om streptokocker föreligger eller ej. Diagnosen bör därför i de flesta fall bekräftas med ett snabbtest för streptokocker. PencillinV är rekommenderad behandling, erfarenheten är lång och god Resistens ses fortfarande inte. Vid överkänslighet och vid recidiv finns skäl för annat val. [1,3,4] Referenser 1. Handläggning av Faryngotonsilliter - Rekommendationer. Workshop. Läkemedelsverket, 2001. 2. Centor RM, Witherspoon JM, Dalton HP, Brody CE, Link K. The diagnosis of strep throat in adults in the emergency room. Med Decis Making 1981;1(3): 3. Mölstad S, André M. Faryngotonsillit: nya riktlinjer kräver nya rutiner. Läkartidningen 2003;10(9):704-6. 4.Cooper RJ, Hoffman JR, Barlett JG, Besser RE et al. Principles of appropriate antibiotic use for acute pharyngitis in adults: background. Ann Intern Med 2001;134(6):
12
Registreringsformulär för journalgenomläsningen
Summera och skriv sedan in i inmatningsformuläret i pvkvalitet.se
13
Inmatningsformulär här fyller du i resultatet av summeringen på registreringsformuläret
15
Andel Strep-A positiva av alla StrepA
Andel Strep-A positiva av alla StrepA Kan klickas fram se nästa bild Mål % Bakgrund: Den egna vårdcentralen visas med röd stapel de övriga med blå staplar
16
Bakgrund - Andel Strep-A positiva av alla StrepA:
Ett antal placebokontrollerade studier har visat att antibiotikabehandling kan förkorta symtomdurationen vid faryngotonsillit orsakad av Streptococcus pyogenes med 1-2,5 dygn om patienterna vid inklusionen hade uttalade symtom (minst tre av fyra diagnostiska kriterier: feber >38,5, ömmande lymfkörtlar i käkvinklarna, beläggningar på tonsiller och frånvaro av hosta) (evidensgrad 1a). Symtomen förkortades med mindre än ett dygn av antibiotikabehandling när enbart halssmärta användes som inklusionskriterium (evidensgrad 1a). Studier har visat att de patienter som uppfyller minst 3 av ovannämnda fyra diagnostiska kriterier har positivt snabbtest i 40% (odling positiv i 50%) varför målet är att andelen positiva bör vara 40%. Referens Handläggning av faryngotonsilliter. Läkemedelsverkets Information dec 2001.
17
Andel StrepA pos av alla antibiotikabehandlade tonsilliter
Kan klickas fram se nästa bild Mål 80% Bakgrund Den egna vårdcentralen visas med röd stapel de övriga med blå staplar
18
Andel StrepA pos av alla antibiotikabehandlade tonsilliter
Mål 80% Bakgrund Jönköpings landsting - Dock betydligt färre vårdcentraler som rapporterat in för 2007 än 2006
19
1. Streptococcus pyogenes i närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo
Bakgrund Bakgrund: Ett flertal studier har visat att allmänläkare efter halsundersökning har ungefär 50% träffsäkerhet i bedömningen om streptokocker föreligger eller ej. Därför är bakteriologisk diagnostik nödvändig i de flesta fall. Om 4 av 4 diagnostiska kriterier är uppfyllda och dessutom minst ett tillläggskriterium är uppfyllt kan antibiotika ges utan föregående diagnostik. Tilläggskriterier 1. Streptococcus pyogenes i närmiljö 2. Paronychi 3. Impetigo 4. Smultrontunga 5. Scarlatiniformt utslag Referens Handläggning av faryngotonsilliter. Läkemedelsverkets Information dec 2001.
20
Andel StrepA negativa av alla antibiotikabehandlade
Kan klickas fram se nästa bild Mål < 5 % Bakgrund Dessa vårdcentraler hade ingen patient med neg strep A
21
Andel StrepA negativa av alla antibiotikabehandlade
Kan klickas fram se nästa bild Mål < 5 % Bakgrund Jönköpings landsting - Dock betydligt färre vårdcentraler som rapporterat in för 2007 än 2006
22
Bakgrund Symtomen vid faryngotonsillit med negativ svalgodling avseende Streptococcus pyogenes påverkas inte av antibiotikabehandling (evidensgrad1b). Streptokocker grupp C och G förekommer i < 5%, varför det endast i något enstaka fall kan bli aktuellt med antibiotikabehandling efter ett negativt snabbtest.
24
Fördelning mellan olika antibiotika
Den egna vårdcentralen presenteras snett rutad. Bakgrund: Pivmecillinam och nitrofurantoin är likvärdiga förstahandspreparat för behandling av cystit. Trimetoprim bör på grund av ökad resistens hos E.coli (cirka 15%) i första hand användas om pivmecillinam eller nitrofurantoin är olämpliga eller efter resistensbestämning. Pivmecillinam eller cefalosporin kan väljas till gravida (alltid odling). Därför är den optimala förskrivningsprofilen pivmecillinam (40%), nitrofurantoin (40%) och trimetoprim (15-20%). Kinoloner / cefalosporiner skall vara enstaka undantag.
25
Avvikelse från rekommenderad fördelning av antibiotika
26
Andel med rätt behandlingstid
Rek: nitrofurantoin 5, mecillinam 5, trimetoprim 3 dagar Dessa vårdcentraler hade ingen patient med rätt beh.tid
27
Andel kinoloner Mål < 3% Bakgrund: Mål < 3% Bakgrund:
Bakgrund: Pivmecillinam och nitrofurantoin är likvärdiga förstahandspreparat och båda kännetecknas av låg resistens hos E. coli. För att undvika resistensutveckling mot den viktiga antibiotikagruppen cefalosporiner rekommenderas dessa inte som förstahandsval. Av samma skäl samt p.g.a. mycket långsam nedbrytning i miljön rekommenderas inte fluorokinoloner för behandling av okomplicerad cystit. Referens Behandlingsrekommendation - Nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor. Läkemedelsverket 2007;18(2). Tryckt version alt.
28
Andel cefalosporiner Mål < 3% Bakgrund: Mål < 3% Bakgrund:
Dessa vårdcentraler hade ingen patient med cefalosporin
29
www.pkvalitet.se 080512: 126 anslutna vårdcentraler
265 inrapporterade kvalitetsmätningar:
30
Dessa sjukdomar finns nu
Tonsillit Cystit hos kvinnor > 18 år Astma KOL Hjärtsvikt Bensår
31
Dessa kommer under 2008 Förmaksflimmer Nedre Luftvägsinfektion
Depression Vidare planeras anpassning för att kunna inkludera data från rapportgeneratorer i journalsystem
32
Nedre luftvägsinfektioner-kvalitetsindikatorer?????
Akut bronkit Andel antibiotika <20% Andel CRP tagna <20% Pneumoni Andel med dokumenterad andningsfrekvens >50% Andel PcV >70% Andel antibiotika vid CRP< <10% Akut exacerbation av KOL Andel med purulenta sputa >70% Andel med antibiotika <50%
33
för att kolla hur man gör…...
pvkvalitet.se för att kolla hur man gör…... Finns nu tack vare anslag från FORSS – Forskningsrådet i Sydöstra Sverige STRAMA Primärvårdens FoU-enhet i Jönköping
34
Tumregler Våra vanliga patienter handlägger vi till stor del med hjälp av personliga tumregler baserade på en lång praktisk erfarenhet. Tumregler gör att vi snabbt kan handlägga ett stort antal problem ……men innebär också…. att vi inte utnyttjar hela vår egen kunskapsbas. Ny kunskap och nya riktlinjer riskerar att inte finnas med i de snabba besluten Malin Andre Avhandling 2004
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.