Genetik - ärftlighetslära

En presentation över ämnet: "Genetik - ärftlighetslära"— Presentationens avskrift:

1 Genetik - ärftlighetslära
Vad var vad nu då? Vi tar det igen.

2 Arvsmassan - DNA Genom - den fullständiga DNA-sekvensen i en uppsättning av organismens alla kromosomer. DNA – deoxiribonukleinsyra. Var finns det ? I cellkärnan

3 Kromosomer DNA är upprullat/ ordnat i kromosomer Mikroskopiskt synliga färgbara strukturer i en cell, som framträder vid celldelningen, mitosen. 46 st.

4 Gener En gen är en sekvens av DNA, som i allmänhet kodar för ett visst protein; genen är ett slags recept på ett visst protein. Människan har ungefär olika gener i varje cell.

5 Nukleotider och kvävebaser
Nukleotid - är ett halvt trappsteg i DNA- molekylen En nuleotid består av: -en kvävebas (A,C,T,G) -en sockermolekyl -en eller flera fosfatgrupper.

6 Meios och Mitos Meios eller reduktionsdelning är den celldelning som sker när det bildas könsceller. 46= Mitos är ett annat namn för vanlig celldelning. 46 =46.

7 DNA-replikation Replikation den process som dubblerar DNA-molekylen vid celldelningen så att en kopia av molekylen kan hamna i varje dottercell. 1. DNA-molekylen rätas ut och vätebindningarna mellan nukleotiderna klipps upp av Helikas. 2. DNA-primas skapar en primer som blir en utgångspunkt för den nya nukleotid-kedjan 3. DNA-polymeras ser till så att de nukleotider som byggs ihop till den nya nukleotid-kedjan matchar de som finns på den redan existerande kedjan, 1 3 2

8 Genetiskt Arv Egenskaper vi föds med, ej förvärvade egenskaper.
Recessiva (vikande) anlag, aa Dominanta (synliga) anlag, AA Homozygota (lika) anlag, aa eller AA Heterozygota (olika) anlag, Aa

9 Arv av kön Kvinnan har två X kromosomer. Mannen har en X och en Y
Vid befruktning har man 50 % chans att få en pojke eller 50% chans att få en flicka. Vissa ärftliga sjukdomar är könsbundna.

10 Könsbundet arv F:\Färgblindhet.ppt

11 Vad kan man använda genetik till?
DNA-analys (faderskapstest, fånga brottslingar) Hybrid DNA (GMO = transgena organismer) Kloning Växt- och djurförädling

12 Hybrid DNA DNA från givaren klyvs till önskvärda delar med hjälp av restriktionsenzymer. Sammankopplar DNA-biten med en vektor. En vektor är en DNA-molekyl som har en naturlig förmåga att förflytta sig mellan olika organismer. En plasmid, vektor, är en DNA-ring som finns hos bakterier, plasmiden klipps upp med hjälp av ett restriktionsenzym och sedan fogar man samman den med DNA från givaren. För att DNA-fragmenten ska sitta ihop stadigt tillsätter man ännu ett enzym, ligas. Detta enzym har förmågan att klistra ihop DNA-molekyler.

13 Kloning Kloning är att skapa genetiska kopior, dvs flera individer med samma arvsanlag. Hos växter är kloning enkelt och vanligt. Varje gång en växt skjuter ett sidoskott klonas den. Varje gång man tar en stickling klonar man ursprungsväxten. Hos däggdjur är kloning däremot ovanligt. Naturligt sker det bara när enäggstvillingar föds.

14 kloning- två sätt Ett sätt är att man utför provrörsbefruktning och sedan klyver det tidiga embryot i två delar. De två delarna förs sedan in i varsin fostermoder, och när ungarna föds är de genetiskt identiska. Man har skapat ”konstgjorda” enäggstvillingar. Det andra sättet är att skapa genetiska kopior av redan uppvuxna djur. Det första djur som föddes efter en sådan ”kloning av vuxna” var det omtalade fåret Dolly. Detta skedde år 1997.

15 Kloning av vuxna djur 1. Från det djur man vill klona tar man cellkärnan från en vanlig kroppscell. 2. Sedan tar man ett obefruktat ägg från en hona av samma art. Från detta ägg opererar man bort cellkärnan. 3. Cellkärnan från det djur som ska klonas förs sedan in i det kärnlösa ägget. (Detta kallas ofta kärnöverföring). 4. Denna äggcell läggs i en skål med näringsämnen, börjar dela sig och utvecklas till ett embryo. 5. Detta embryo planteras in i livmodern hos en fostermoder, där det utvecklas till en färdig unge. 6. Det klonade djuret föds.