Ladda ner presentationen
1
EKOLOGI En av världens äldsta vetenskaper?
2
EKOLOGI BOTANIK MATEMATIK ZOOLOGI STATISTIK KEMI FYSIOLOGI ETOLOGI GEO
VETENSKAP EVOLUTION FYSIK
3
Definition av ekologi? LOGOS= lära OIKOS= hus eller livsplats
EKOLOGI=läran om samspelet i naturen eller läran om samspelet mellan organismerna och deras miljö
4
Organisationsnivåer inom biologin
EKOSYSTEM SAMHÄLLE POPULATION INDIVID ORGAN Ökande grad av komplexitet VÄVNAD CELL
5
Vilka frågor ställer ekologer?
Var finns liv på jorden? Vilka arter finns var? Hur många arter finns det i olika miljöer? Hur uppkommer samhällen, hur ser de ut och varför? Vad orsakar förändringar i populationers storlek? Hur påverkar olika arter varandras förekomst och antal?
6
Solenergi per dag 100 miljoner atombomber av Hiroshima- storlek
7
Världens biom
8
Vilken process? Levande organismer omvandlar solenergi till kemisk energi.
9
Fotosyntes 6CO2+12H2O ger med energi C6H12O6+6H2O+6O2
10
1-2% av solenergin omvandlas till kemisk energi via fotosyntesen
11
På ett år producerar primärproducenterna 170 miljarder ton biomassa.
12
Produktivitet Primärproduktion Aktuell växtbiomassa
Bruttoprimärproduktion - BPP Nettoprimärproduktion - NPP BPP-R=NPP
14
Begränsande ämne
15
Trofiska nivåer Toppkonsumenter Tertiärkonsumenter Sekundärkonsumenter
Primärkonsumenter Primärproducenter
16
Näringspyramid Ekologisk effektivitet 5-20%
17
(dött organiskt material)
Ekosystemets aktörer Heterotrofer (konsumenter) Autotrofer (producenter) Biofager (levande föda) Saprofager (dött organiskt material) Holotrofa (hela byten) Parasitiska (lever på byten) Herbivorer (växtätare) Karnivorer (köttätare) Omnivorer (alltätare)
18
Den ekologisk nischen Fundamental nisch Realiserad nisch
19
Näringsväv
20
Biogeokemiska cykler fotosyntes utsöndring & ackumul. fossilisering
ATMOSFÄR JORD VATTEN ORGANISMER utsöndring & ackumul. fossilisering sediment erosion & brand vittring KOL OLJA TORV MINERALER I BERG
21
Kolets kretslopp
23
Ekologisk succession
24
En följd av växt- och/eller djursamhällen som ersätter varandra i tiden (~ kolonisation, startar ofta med en störning av något slag) Går från pionjärsamhälle -> klimaxsamhälle Primär succession: vulkanutbrott, lavaflöden, landhöjning , kan ta 1000-tals år Sekundär succession: skogsbrand, kalhyggen, igenväxning av åkrar eller grustag, kan ta 100-tals år. Exempel på sekundär succession (kalhygge/skogsbrand):
25
Pionjärstadiet (0-5 år): ettåriga växter såsom olika gräs, t. ex
Pionjärstadiet (0-5 år): ettåriga växter såsom olika gräs, t.ex. kruståtel och rörgräs, som dock snabbt minskar i antal när fleråriga arter som rallarros (duntrav, mjölkört), hallon, björk, rönn etc. tar över. Sorkar och näbbmöss, törnskata och trädpiplärka……. Busk- och slystadiet (5-10 år): Björkar och andra lövträd, hare, älg, rådjur, lövsångare, bofink etc. Blandskogsstadiet (20-50 år): Gran, tall, mesar, trastar, rödhake etc. Klimaxstadiet (~100 år ->): Barrträd, många hålbyggande arter som ugglor, skogsduva,mesar, hackspettar etc.
26
Allmänna drag i successionsförloppet
Idag anser man allmänt att den ovan beskrivna utvecklingen inte är allmängiltig, utan en större sammanhängande orörd skog består av fläckar av olika successions-stadier och att skogsbränder och stormar till stor del styr denna naturliga dynamik.
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.