TILLSYNSUPPGIFTEN & TILLSYNSROLLEN

En presentation över ämnet: "TILLSYNSUPPGIFTEN & TILLSYNSROLLEN"— Presentationens avskrift:

1 TILLSYNSUPPGIFTEN & TILLSYNSROLLEN
Sofie Cedstrand Förvaltningshögskolan Göteborgs Universitet Förvaltningshögskolan |

2 UPPLÄGG Förmiddag Eftermiddag
Tillsynsuppgiften – tillsynens förutsättningar ur ett demokratiperspektiv Övningsuppgift Hur hantera handlingsutrymme? Eftermiddag Tillsynsrollen – två idealtyper

3 NI EXISTERAR AV ETT SKÄL…
… för att realisera de beslut som de folkvalda fattat.

4 DEMOKRATISK EFFEKTIVITET
Staten genom sin förvaltning förmår att handla i enlighet med de folkvaldas, och därmed också folkets vilja. Det är ni som ska säkerställa den demokratiska effektiviteten.

5 PROBLEMATISKA OMSTÄNDIGHETER
Så pass komplex att den inte på förhand går att reglera entydigt Visionära politiska mål Expertkunskap krävs Flexibilitet och situationsanpassning krävs Politikerna tvingas överlämna handlingsutrymme åt tjänstemännen

6 NI HAR MAKT!

7 IMPLEMENTERINGSFORSKNING
Hur politiska beslut genomförs i praktiken Politiker fattar beslut Tjänstemän genomför dem Om detta inte sker = IMPLEMENTERINGSPROBLEMATIK

8 IMPLEMENTERINGSPROCESSEN
Uppifrån- och ner- perspektivet Förvaltningen ett lydigt redskap Närbyråkratiperspektivet Tjänstemännen har makten över politiken

9 NÄRBYRÅKRATER Direkt interaktion med medborgare Handlingsutrymme
Självständighet Tex. lärare och socialarbetare Men även ”tillsynare”

10 HANDLINGSUTRYMME Relationen mellan tjänsteman, regelverk och tillsynad
I vilken grad tjänstemannen själv kan eller måste avgöra hur ett enskilt fall ska bedömas Påverkas av regelverkets precision Ett vagt, omfattande och/eller detaljrikt regelverk tvingar fram prioriteringar = politik skapas

11 SJÄLVSTÄNDIGHET Berör förhållandet mellan den enskilda tjänstemannen och den organisation hon arbetar inom I vilken grad tjänstemannen kan påverka kortsiktig och långsiktig planering/prioritering

12 FAKTISKA ARBETSVILLKOR
Kroniskt otillräckliga resurser Ofrivilliga klienter Prioriteringar tvingas fram och politik skapas

13 NÖDVÄNDIGT MED HANDLINGSUTRYMME
Omöjligt att följa regelverket pga. komplicerade situationer Unika situationer kräver situationsanpassning Demokratisk legitimitet

14 NÄRBYRÅKRATINS DILEMMA
Handlingsutrymme, självständighet och situationsanpassning I KONFLIKT MED Krav på rättsäkerhet och likabehandling PROBLEM?

15 EXEMPLIFIERA OCH FÖRKLARA!
ÖVNINGSUPPGIFT Har ni handlingsutrymme? Är det något bra eller dåligt för ert yrkesutövande med handlingsutrymme)? Är det bra för demokrati och rättssäkerhet med handlingsutrymme? Har er arbetssituation närbyråkatins kännetecken (otillräckliga resurser, vaga och/eller visionära mål, ofrivilliga klienter)? EXEMPLIFIERA OCH FÖRKLARA!

16 SÄTT ATT HANTERA EN KOMPLEX VARDAG
Rutiner Exit Egna arbetsmetoder Specialisering Centrala prioriteringar Utnyttja sitt handlingsutrymme

17 MÄTA RESULTAT – EN LÖSNING?
Alltför komplext Politiskt styrt Dåligt med insyn Målförskjutning Mäter det som går att kvantifiera

18 ”PLOCKA PINNAR” ”Jag har hört en inspektör säga om en inspektion som inte blev så bra ”vi hade tänkt att vi skulle skaffa några snabba pinnar” […] det är fel av inspektörerna som gjorde det. [...] Men människor är bara människor, är det någon som ligger illa till i statistiken och tittar på sin besöksfrekvens så kanske man frestas att göra så.” ”Det sades inför 2003 att eftersom vi har krav på oss att öka vår produktivitet så får ni koncentrera er på att göra så mycket som möjligt som ni kan klara ensamma. […] Ja, pinnar känner du väl igen?”

19 TJÄNSTEMÄN SOM POLITIKSKAPARE
Komplex verklighet – situationsanpassning Vag, omfattande och/eller detaljrik lagstiftning Komplexa och visionära mål Begränsade ekonomiska och personella resurser PRIORITERA & BESLUTA

20 PRIORITERINGSSTRATEGIER
Beslut måste tas Vilka urvalskriterier? Oftast praktiska istället för teoretiska VILKA TEORETISKA GRUNDER SKULLE KUNNA TÄNKAS?

21 PRIORITERINGSSTRATEGIER I TEORIN
Vilka mått är viktigast för ens mål? Vilket mänskligt beteende är viktigast för ens mål?

22 PRIORITERINGSSTRATEGIER I TEORIN
RISK Principen om att ”ta det värsta först” Principen om ”störst möjliga effekt” Slumpurvalsprincipen

23 PRIORITERINGSSTRATEGIER – EMPIRISKA RESULTAT
Reaktiva

24 PRIORITERINGSSTRATEGI - MEDIA
”Det kan vara så att det har stått mycket i tidningarna, inte för att vi är styrda av tidningarna så till vida, men om vi tycker att det är relevant den här farligheten som beskrivs så kanske det finns anledning att göra ett projekt av det då.”

25 PRIORITERINGSSTRATEGI – HÖRSÄGEN
”Jag gjorde en inspektion och då satt folk och sa ”här är det ganska bra men du skulle sett hur det var på en annan typ av verksamhet jag var på förut ”då sa jag ”men de har inte hört av sig till mig” Då sa dom ”Nej det orkar de inte för de bara jobbar” då tänkte jag för mig själv att eftersom detta är intressant så planerar jag in inspektion på den här typen av verksamhet och nu skall jag göra det.”

26 SLUTSATSER PRIORITERINGSSTRATEGIER
Reaktiva Relaterar inte till risk Inga teoretiska resonemang Storlek visst genomslag Nödvändigt med förenklat beslutsfattande

27 TVÅ IDEALTYPER – EN MJUK OCH EN HÅRD TILLSYNSROLL
Inspektionsform Mjuk – föranmälda tillsynsbesök Hård – oanmälda tillsynsbesök Uppdragsbetoning Mjuk – betoning av det rådgivande/informerande uppdraget Hård – betoning av regelkontroll Uppföljning Mjuk – informella åtgärder Hård – formella verktyg Förvaltningshögskolan |

28 INSPEKTIONSFORM Lite tid till tillsynsbesök i allmänhet
Förvaltningshögskolan |

29 ”Jag är en sådan där traditionalist, jag tycker inte att det är någon tidstjuv när jag åker till en anläggning en halvdag, det är inte där som man ska spara tid om man ska effektivisera. Det är väl värt att jag är där, att man har en kontakt så att man vet vart man har varandra så att man känner varandra.” Förvaltningshögskolan |

30 INSPEKTIONSFORM Lite tid till tillsynsbesök i allmänhet
Föranmälda besök klart dominerande - Händer att oanmälda besök görs, men sällan Förvaltningshögskolan |

31 ”Oanmälda besök är ju ofta inte så bra i det avseendet att, speciellt om man har stora anläggningar, så är man ju ofta beroende av att det finns någon på plats som kan anläggningen. Man har ju ofta en kontaktperson. […] Och om jag åker ut oanmält och han eller hon då inte är där, då ger ju besöket nästan ingenting, så av den anledningen är det ganska kass med oanmälda besök.” Förvaltningshögskolan |

32 INSPEKTIONSFORM Lite tid till tillsynsbesök i allmänhet
Föranmälda besök klart dominerande - Händer att oanmälda besök görs, men väldigt sällan Oanmälda besök anses av de flesta varken vara effektivt eller meningsfullt, dock… - … ibland bra på mindre anläggningar - … inte alla handläggare Förvaltningshögskolan |

33 ”Nej, jag ser inte att oanmälda besök skulle ge så mycket
”Nej, jag ser inte att oanmälda besök skulle ge så mycket. Jag upplever liksom inte att det är så att man röjer undan jättemycket. […] Det är aldrig så att man känner att här har de städat så fint och så ser det inte ut i vanliga fall.” ” När man anmält ett besök så är det väl klart att de städar upp och ser till att allting ser bra ut.” Förvaltningshögskolan |

34 INSPEKTIONSFORM Lite tid till tillsynsbesök i allmänhet
Föranmälda besök klart dominerande - Händer att oanmälda besök görs, men väldigt sällan Oanmälda besök anses av de flesta varken vara effektivt eller meningsfullt, dock… - … ibland bra på mindre anläggningar - … inte alla handläggare Risk att skada en förtroendefull relation med oanmälda besök Förvaltningshögskolan |

35 UPPDRAGSBETONING Inget problem att hålla isär de rådgivande och kontrollerande uppgifterna… … i stället anses de komplettera varandra på ett bra sätt Rådgivning i fokus Absolut ingen polisiär kontroll… … i stället ses dialog som bästa sättet att uppnå lagefterlevnad Förvaltningshögskolan |

36 ” Du kan gå ut som en myndighetsperson och göra dig jätteviktig men då är du körd då får du inte ens ut någon information. Då sitter du där med de torra miljörapporterna och du får ingen konkret information och du kan inte styra deras verksamhet. Har du ett annat förhållningssätt och en annan personkemi så får du ut väldigt mycket mer utav det, men det sker ju också i förtroende men du kan styra verksamheten på ett helt annat sätt, om du får respons för åsikterna.” Förvaltningshögskolan |

37 UPPDRAGSBETONING Inget problem att hålla isär de rådgivande och kontrollerande uppgifterna… … i stället anses de komplettera varandra på ett bra sätt Rådgivning i fokus Absolut ingen polisiär kontroll… … i stället ses dialog som bästa sättet att uppnå lagefterlevnad Viktigt med kunniga verksamhetsutövare Förvaltningshögskolan |

38 ”Det har betydelse att man har haft en lång kontakt med personer, som i X [ger exempel på anläggning], det har varit samma person i alla år. Och det är klart det blir ju en rätt så nära relation, kompisartad relation, man kan ju se en fara i det med naturligtvis, men jag upplever det i huvudsak som positivt att vi är öppna mot varandra och så och litar på varandra.” Förvaltningshögskolan |

39 UPPDRAGSBETONING Inget problem att hålla isär de rådgivande och kontrollerande uppgifterna… … i stället anses de komplettera varandra på ett bra sätt Rådgivning i fokus Absolut ingen polisiär kontroll… … i stället ses dialog som bästa sättet att uppnå lagefterlevnad Viktigt med kunniga verksamhetsutövare Tvingade att lita på verksamhetsutövarna? Förvaltningshögskolan |

40 UPPFÖLJNING Situationsanpassning - Vem verksamhetsutövaren är
- Överträdelsens art - Vem verksamhetsutövaren är Förvaltningshögskolan |

41 ”Det är ju en ganska vid skala, det kan vara allt från ett muntligt påpekande till att man i princip får skriva ett föreläggande till följd av besöket om man säger så. […] Det beror ju lite granna på vad man får för respons på vad man säger. Säger de att de ska ordna till det så kan man ju stämma av att de har gjort det sen.” Förvaltningshögskolan |

42 UPPFÖLJNING Situationsanpassning Många föredrar muntlig kommunikation
- Överträdelsens art - Vem verksamhetsutövaren är Många föredrar muntlig kommunikation Kompetens hos verksamhetsutövarna förenklar även arbetet med åtgärder Förvaltningshögskolan |

43 TVÅ IDEALTYPER – EN MJUK OCH EN HÅRD TILLSYNSROLL
Inspektionsform Mjuk – föranmälda tillsynsbesök Hård – oanmälda tillsynsbesök Uppdragsbetoning Mjuk – betoning av det rådgivande/informerande uppdraget Hård – betoning av regelkontroll Uppföljning Mjuk – informella åtgärder Hård – formella verktyg Förvaltningshögskolan |

44 ÖVNINGSUPPGIFT RELATERA ERT TILLSYNSARBETE TILL DE TRE DIMENSIONERNA
Inspektionsform Mjuk – föranmälda tillsynsbesök Hård – oanmälda tillsynsbesök Uppdragsbetoning Mjuk – betoning av det rådgivande/informerande uppdraget Hård – betoning av regelkontroll Uppföljning Mjuk – informella åtgärder Hård – formella verktyg