Ekonomins grunder Anna Pettersson MiROi.

En presentation över ämnet: "Ekonomins grunder Anna Pettersson MiROi."— Presentationens avskrift:

1 Ekonomins grunder Anna Pettersson MiROi

2 Ekonomisk historia Från ca 1600-talet styrdes den ekonomiska politiken av merkantilismens principer. Ett lands välstånd mättes i hur mycket ädelmetaller (guld och silver) som landet förfogade över. Med ädelmetallerna som betalningsmedel kunde man bekosta bl.a. krig. För att öka mängden ädelmetaller var det bästa sättet att exportera mer och importera mindre. Därför försökte man med hjälp av tullar minska importen.

3 1800-talet Ny ekonomisk politik som leder till ökad tillväxt och handel. Det viktigaste landet ekonomiskt sett var Storbritannien. Det är i Storbritannien som industrialismen föds och avskaffar landet många av de tullar som har försvårat den internationella handeln. Andra länder följer efter Storbritannien och världshandeln fick ett uppsving. Mot slutet av 1800-talet hade levnadsstandarden ökat för majoriteten (i väst).

4 1:a världskriget Bidrog till en kraftig nedgång i världshandeln.
Militära upprustningar finansierade via sedelpressarna och brist på arbetskraft gav upphov till inflation. Tyskland fick hyperinflation efter kriget, då de hade enorma krigsskulder att betala.

5 Inflation? Är när penningmängden ökar men värdet minskar.
Vi får mer pengar i plånboken, priset på varorna stiger. Utrikeshandeln påverkas av de höjda prisnivåerna. Därför är det viktigt med inflationsbekämpande politik. I Sverige är det Riksbankens uppgift att hålla nere inflationen, genom att sänka/höja styrräntan. Hög inflation: Människor köper/samlar på sig varor eftersom att inte köpa minskar värdet. Det blir då en ogynnsam effekt då man inte investerar i produktion utan i varor. Vilket kan leda till bubblor. Ex. hyperinflation

6 400biljarder sedlar om dagen

7

8 Åtstramningspolitik Med hjälp av en hård åtstramningspolitik med kraftigt minskad offentlig konsumtion. Denna politik ledde till att inflationen övergick i deflation som i sin tur skapade arbetslöshet. I Sverige mellan var arbetslösheten på ca 30%

9 Teorier

10 Hur ska ekonomin organiseras?
Vad ska produceras? Hur ska det produceras? Vem ska äga produktionsmedlen? (t.ex. fabrik, maskiner, marken, vattnet och skogen) Vilka ska bestämma priset på varor och tjänster?

11 Svaret är… Beroende på vilken politisk ideologi som ligger till grund.
Ideologi= en samling idéer om hur man anser att samhället bör organiseras. Viktig skillnad: Synen på ägandet

12 Vem ska äga? Privatpersoner eller staten?
Vem ska äga produktionsmedlen? Marknadsekonomi? (kapitalism) Ekonomiska Planekonomi? (Socialism) teorier

13 Marknadsekonomi Bygger på privat ägande av naturtillgångar, fabriker och företag. Konsument Marknad Producent

14 Marknadsekonomi forts…
Producenten bestämmer själv; vad, hur, vem? Konsumenten bestämmer; Vilka varor? Något statligt/centralt organ som bestämmer över produktion-konsumtion finns inte.

15 Utbud & efterfrågan Varje vara eller tjänst som finns för försäljning utgör sin egen marknad med ett visst utbud och en viss efterfrågan.

16 Balansvåg Säljaren vill sälja varan till ett så högt pris som möjligt medan köparen vill betala så lite som möjligt. Högre pris större utbud Lägre pris större efterfrågan

17 Vem bestämmer priset? Enligt teorin ska köparen vara rationell, dvs välja den billigaste och likvärdiga varor och tjänster. Samt vara välinformerad om varans kvalité. Det antas att efterfrågan ökar ju lägre priset är

18 Producenten… Säljaren är också rationell, enligt samma teori måste producenten ta betalt för omkostnader (lokaler, maskiner, löner, råvaror). Dessutom kan man anta att de vill tjäna på affären, alltså göra en vinst. Om priset är det enda som styr utbudet skulle producenten kunna öka utbudet och få mer betalt per styck för sina varor.

19 Med hjälp av dessa påståenden kan en efterfrågakurva och en utbudskurva mötas och där kurvorna skär i varandra är jämviktspriset. Det pris där säljare och köpare är överens och möts, det är så priset sätts i en marknadsekonomi.

20 Adam Smith- marknadsekonomins fader
Enligt teorin strävar en fri marknad efter jämvikt. Med en osynlig hand (The invisble hand) Smith menade att människan i en ekonomi med fri konkurrens strävar efter att tillgodose sina behov samtidigt som hon arbetar för samhällets bästa.

21 Logiskt… Producenterna vill tjäna så mycket som möjligt och konsumenterna vill betala så lite som möjligt. Aktörerna strävar åt olika håll men är beroende av varandra och de måste mötas någonstans.

22 Smith förbättrar. Slutet av 1700-talet beskriver Smith hur man kan förbättra välfärden (i den tidens samhälle); Genom arbetsdelning och specialisering istället för att alla ska göra lite av allt…. jaga, fiska, odla, baka….. Varje människa bör ägna sig åt det man var bäst på, det man var mindre bra på kan man köpa av andra.

23 Om många är bra på samma saker?
Så skapar det konkurrens, vilket i sin tur skapar en tävling om köparens pengar vilket i sin tur tvingar producenterna att skapa bättre kvalité. Smith ville att dessa krafter skulle leva fritt utan statens påverkan. Samhällsutvecklingen gör stora framsteg. LIBERAL MARKNADSEKONOMI

24 Planekonomi Staten äger produktionsmedlen; Råvaror, företag m.m.
Ett centralt planeringsorgan (myndighet) som fattar alla beslut om produktion, pris och konsumtion. Samhället (medborgarna) äger företagen, något privat ägande finns inte.

25 Planekonomi Staten Äger Utbud av varor & tjänster Pris
Råvaror/Produktionsmedel Utbud av varor & tjänster Pris Statlig planeringsorganisation

26 Planeringsorganet Samlar in information
Utarbetar en produktionsorder till företagen Informationen måste fungera perfekt både uppåt och nedåt. Planerarna måste veta vad folket vill/önskar samt tillgång på material.

27 Nordkorea & Kuba Är exempel på länder med fungerande planekonomi.
F.d. Sovjetunionen och Kina innan dess ekonomiska liberalisering.

28 Karl Marx Planekonomins främste företrädare.
”Människans girighet och industrialismen kommer leda till ekonomiskt sammanbrott och revolution” (några få blir väldigt rika medan resten av befolkningen har det knapert) Politisk elit som ska styra och fördela resurser och välfärd rättvist. Kommandoekonomi

29 Pengar Privatekonomi; Företagsekonomi Samhällsekonomi Mikroekonomi
”Lilla världen”, Privatekonomi Företagsekonomi Företagens verksamhet Samhällsekonomi Nationalekonomi, världsekonomi Mikroekonomi Liten skala, grodperspektiv, enskilda konsumenter Makroekonomi Stor skala, helikopterperspektiv, ett el flera länder

30 För att kunna förstå… Våra inkomster och utgifter är en liten del av något större. Beroende av; butiks priser, bankernas räntor, finansministerns skatter osv. För att förstå sin egen ekonomi måste man ha kunskaper om samhällets ekonomi. Men även för att kunna hänga med i mediala rapporter om det politiska livet.

31 Ekonomiska kretsloppet
Förenklingar; konstruerade modeller ”helikopterbilder” bortser från smådetaljer. Den vanligaste modellen ”det ekonomiska kretsloppet” föreställer en sorts spel där olika deltagare (aktörer) spelar på ett antal spelplaner (marknader). Viktigaste aktörerna; Företagen; (tillverkar varor och tjänster) Hushållen (till vilka alla människor tillhör)

32 Lilla kretsloppet Företag Hushållen tillhandahåller arbetskraft och Know-how, produktionsfaktorer som de säljer till företagen. Företagen betalar pengar i form av löner till hushållen. Företagen producerar med hjälp av dessa köpta produktionsfaktorer, varor och tjänster som de säljer till hushållen. Produktion faktor Betalning Varor, tjänster Lön Varor Tjänster Hushåll Pengar Varor Tjänster

33 Produktionsfaktor Nationalekonomisk term
För de medel som behövs för att producera varor och tjänster. Talar om ekonomiska system så finns det faktorer som förenar när det gäller att producera varor och tjänster.

34 4- grupper… Naturtillgångar; råvaror, mineraler, åkerjord, skog och vatten Arbetskraft Realkapital; byggnader, maskiner, redskap och transportmedel Tekniskt kunnande eller know-how, uppfinningar m.m.

35 VAROR;TJÄNSTER;PROD.FAKT.
PENGAR Företag UTLAND VAROR;TJÄNSTER;PROD.FAKT. STORA kretsloppet BETALNING BETALNING EXPORT IMPORT LÅN Ekonomiskt stöd Företag Service att SKATT Betalning RÄNTOR TJÄNSTER Offentlig sektor VAROR Prodfakt LÖN Kreditinstitut SKATT SPARANDE Betalning RÄNTOR Hushåll SERVICE Transfereringar

36 Avtappning Sparande (till kreditinstituten)
Betalning av importen (till företag i utlandet) Skatt (till den offentliga sektorn)

37 Påfyllning Lån till investeringar (från kreditinstituten)
Betalning för exporten (från utländska företag) Transfereringar (från den offentliga sektorn)

38 Spelplaner… Marknaderna är den plats där säljare och köpare möts för att göra affärer, dessa kan ske på helt osynliga platser. Definitionen säger ”alla tillfällen då säljare och köpare når varandra”

39 Som teorin besvarat på två olika sätt..
Viktig skillnad: Synen på ägandet Vem ska äga produktionsmedlen? Privatpersoner eller staten? Marknadsekonomi? (kapitalism) Planekonomi? (Socialism)

40 Femte huvudfrågan… Vem/vilka ska äga produktionsresurserna?
Socialism Kapitalism Kollektivt, alla tillsammans STATEN Privat, enskilda människor/företag PRIVAT

41 I praktiken Finns det inte några renodlade system.
Enbart i teorin kan man sätta dessa ekonomiska system på ett land. I praktiken har alla länders ekonomier inslag av något av de fyra begreppen. Blandekonomier. En grov beskrivning, välja ut de viktigaste för att avgöra ett lands etikett.

42 Blandekonomi Marknads ekonomi C B BLAND- EKONOMI Privatägande
Kollektivt ägande A D Planekonomi