PSYKOLOGINS BIOLOGISKA GRUNDER

En presentation över ämnet: "PSYKOLOGINS BIOLOGISKA GRUNDER"— Presentationens avskrift:

1 PSYKOLOGINS BIOLOGISKA GRUNDER

2 Från grunden En del om gener och adferd
Nervsystemets celler, kommunikation och uppbyggnad Hjärnans funktion (väldigt kort…)

3 Ett par begrepp Genotyp Fenotyp De gener en individ har
De egenskaper, evner etc, individen har

4 Psykologi och gener Heritabilitet Genlänkning Varför är vi olika?
är det arv eller miljö? Genlänkning vilka gener är kopplade till en egenskap?

5 Heritabilitet Hur stort är det ärftliga bidraget till olikhet mellan människor? Heritabilitet handlar inte om EN individs egenskaper, utan om variation mellan personer Heritabilitet bidrar INTE till variation i antalet öron Intelligens kan vara olika ärftligt i olika länder, och vid olika åldrar

6 Genlänkning att identifiera specifika gener kopplade til adferd eller egenskaper DRD4 och ADHD många psykologiska egenskaper bestäms av flera gener i samspel med miljön vi ärver DNA, inte evner

7 Gen/miljö som komplement
Fenylketonuri defekt gen för nedbrytning av fenylalanin Proteinrik mat (mycket fenylalanin) leder till Störd hjärnutveckling Mental retardation och för tidig död

8 Tvillingar och gener Monozygota (MZ) tvillingar har samma genuppsättning Dizygota (DZ) tvillingar delar 50 % av generna, precis som andra syskon

9 Tvillingar och adferdsgenetikk
Om båda tvillingarna delar en egenskap är de KONKORDANTA MZ-par bör vara konkordanta mycket oftare än DZ-par om egenskapen är ärftlig

10 Några punkter Nervsystemets celler Neurons uppbyggnad Neurons signaler
Neurons ”lagring” av information Lite anatomi och funktionella nätverk

11 Nervsystemets celler (1)
Glia (stödceller) Elektrisk isolering (myelin) Renhållning, t ex efter celldöd Styr neuronvandring under hjärnans utveckling Astrocyter, en sorts glia, bildar den skyddande blod-hjärnbarriären Men ingen informationsbearbetning

12 Nervsystemets celler (2)
Neuron Basen för kommunikation inom SNS Varierar mycket i storlek och form, men har en genomgående grunduppbyggnad

13 Neuronets arkitektur Dendriter tar emot information
Cellkropp (soma) tar emot och integrerar information Axon transporterar information via aktionspotentialer Presynaptiska terminaler (boutons) överför information till nästa neuron

14 Klassifikation av neuron (1)
Funktionell Sensoriska neuron för information till SNS Motoriska neuron för information från SNS Interneuron kopplar samman information Dendritform (till exempel) Pyramidalceller Stjärnformiga celler

15 Klassifikation av neuron (2)
Neurotransmittorsystem Cholinerga: skelettmuskler, minne Noradrenerga: uppmärksamhet, årvåkenhet Dopaminerga: viljestyrd motorik, exekutiv funktion, reward Serotonerga: sömn/vakenhet, stämningsläge

16 Kommunikation Dynamisk polarisering
Elektriska signaler vandrar från dendriter genom axon, inte tvärtom Neuron talar inte med vem som helst Organisation i specifika nätverk Neurokemisk anatomi

17 Två viktiga fenomen Vilopotentialen Aktionspotentialen
Neuronets beredskapstillstånd Aktionspotentialen Signalen till nästa neuron

18 Vilopotential Neuronet blir som ett batteri
Insidan negativ Flera processer samverkar för att upprätthålla vilopotentialen Koncentrationsdifferens Elektrisk potentialdifferens Na/K-pumpen

19 Aktionspotentialen Depolarisering av allt-eller-intet-typ, likartad i hela CNS. Aktionspotentialer är alltid lika stora! Signalstyrka kodas genom antal aktionspotentialer. Initieras från axonets början Resultatet blir en frisättning av transmittorsubstanser i synapsklyftan

20 Synapsen Neuronens mötesplats Kommunikation i synapsen
Egentligen en synapsklyfta Kommunikation i synapsen neurotransmittorer frisätts receptorceller av många olika slag tar emot och bestämmer effekten av transmittorn Excitatorisk effekt ökar chans för aktionspotential Inhibitorisk effekt minskar chans för aktionspotential

21 Synapser och informationslagring
Hebbs synaps: två neuron som samaktiveras tenderar att bilda ett mönster Med hjälp av glutamat och NMDA sensitiseras mottagande neuron. Detta innebär att det är mer känsligt för signaler från det sändande neuronet. Detta kallas Long-Term Potentiation (LTP)

22 Nervsystemets organisation
Centrala nervsystemet Hjärnan: cerebrum och cerebellum Ryggmärgen Perifera nervsystemet Somatiska: skelettmuskler, sensorik Autonoma nervsystemet: inre organ, körtlar Sympatiska parasympatiska

23 Autonoma nervsystemet (1)
Två delar: sympatisk/parasympatisk del har motsatta funktioner Sympatisk energimobiliserande: fight/flight Parasympatisk energikonserverande: fordøyelse, immunologisk respons

24 Autonoma nervsystemet (2)
Tillsammans har de bl a följande funktioner: Styr körtlar: saliv etc Styr hjärta och blodkärl (kar): blodtryck etc Styr broncher Styr fordøyelse

25 Hjärnavbildning (imaging)
Event-related potentials överlägsen tidsupplösning Funktionell MagnetResonansImaging strukturell och funktionell information god spatial upplösning Positron Emissions Tomografi (PET)

26 Lateralisering Motorik och sensorik kontralateralt ordnad (vänster hjärnhalva styr höger hand) Språk huvudsakligen vänsterlateraliserat Prosodi höger, för att göra det svårare En del formperception högerlateraliserad