Evolution av syskonrivalitet hos brun glada i nationalparken Doñana, Spanien.    Forskningspresentation av Lars Hillström, Fredrik Åhman och Anders Johansson.

En presentation över ämnet: "Evolution av syskonrivalitet hos brun glada i nationalparken Doñana, Spanien.    Forskningspresentation av Lars Hillström, Fredrik Åhman och Anders Johansson."— Presentationens avskrift:

1 Evolution av syskonrivalitet hos brun glada i nationalparken Doñana, Spanien.   
Forskningspresentation av Lars Hillström, Fredrik Åhman och Anders Johansson

2 Livshistoria och kullreducering
Föräldrarna etablerar en avvägning (trade-off) mellan kvantitet och kvalitet En strategi för att justera storlek på familjen är sk kull- reducering (brood reduction). Hos vissa arter förekommer aggressivt beteende mellan syskonen, som kan sluta fatalt, sk ’siblicidal brood reduction’. Siblicide (ungefär lika med Kainism)

3 Kainism (siblicide) hos fåglar
Kejsarörn Kohäger Brun glada Vit pelikan

4 Obligate siblicide Förekommer ex hos en hel del arter av örnar

5 Vilken fördel med Cainism?
Black eagle i Afrika, en studie av Dr Valerie Gargett i Matopos hills, Zimbabwe A-ungen visar aggressivt beteende mot unge B strax efter den har kläckt

6 Cainism Paradoxen, det fanns ca 4.7 kg mat i boet,
av klippgrävlingar (Rock Dassies, släkte Hyrax) Vilken fördel är det då med Kainism, då det ändå finns tillräckligt med föda?

7 Facultative siblicide
- Ungarna inom en kull kan ibland slåss häftigt om födan, och detta kan ibland eller ofta, men inte alltid, leda till ungmortalitet. Brun glada Kungsörn

8 Syftet med studien (1) att studera samband mellan ’kainism’ (siblicidal behavior) och kullreduktion hos familjer av brun glada, (2) att studera ’kainism’ och kullreducering i relation till lokal täthet av en population av brun glada.

9 Områden med olika täthet av brun glada i Coto Doñana
Algaida - Låg täthet av glador Biol. Reserva - Medel täthet Matasgordas - Hög täthet

10 Black Kite´s nesting areas
Chipiona Sanlúcar B. El Rocío Palacio Doñana Mediterranean Sea Doñana National Park Black Kite´s nesting areas Matasgordas High Density Biol. Reserve Medium Density La Algaida Low Density

11 Förväntningar 1) Mer kullreducering hos familjer där kainism tidigare hade blivit observerat 2) kainism mer vanligt i områden eller habitat med en högre lokal täthet av brun glada.

12 ¤ Medelstor rovfågel, långlivad ¤ Kainism har observerats
Brun Glada - Milvus migrans ¤ Medelstor rovfågel, långlivad ¤ Kainism har observerats i tidigare studier i Doñana National Park ¤ Antal ägg, 1-4 ägg

13 Metoder Kainism observerades :
1) observationer vid boet, vi noterade beteende hos syskon när vi kom fram till boet, 2) genom att notera sår och pecking marcs* på ungarna i boet. (*) Dessa är indikationer av tidigare ’slagsmål’ mellan ungarna i boet.

14 Resultat – Kullreduktion
Identitet av den unge som strök med - det var den sist kläckta ungen i 87 % av alla dessa bon

15 Resultat Tabell 1 Variabler Std.err p-level
Syskonhierarki/Asynkroni Ålder på föräldrar Kullstorlek ___________________________________________ N = 33, Wald Chi-square = 11.55, p = 0.009 Av dessa tre variabler, så hade storleksskillnad mellan syskon den starkaste effekten för att förklara närvaro av kullreduktion.

16 Resultat – relation mellan kainism och kullreducering
* Kullreducering i 89% av alla bon där kainism observerades tidigare. * X2-test, noll-hypotes, det fanns ett signifikant samband (X2 = 11,1, p < 0.001) mellan kainism och kullreduktion.

17 Results – kullreducering och lokal täthet
F = 3.68, p = 0.035, n = 39 Kull reducering Täthet av häckande par

18 Resultat Kainism i relation till lokal täthet av brun glada
P < 0.05 Ordered Heterogeneity test

19 Sammanfattning av resultat
En ökad storlekshierarki mellan ungarna var den starkaste variabeln för att förklara kullreduktion Det fanns ett klart och tydligt samband mellan kainism och kullreduktion Kainism och kullreduktion var mest vanlig i området/habitat med den högsta tätheten av bruna glador.

20 Slutsatser Konkurrensen om maten mellan syskonen, var mest intensiv i området med högst täthet av glador.

21 Slutsats Favorisera ökad storlekhierarki mellan syskon i
områden med hög täthet. Detta kan vara en strategi som gör det möjligt till en snabb justering av kullstorleken, om födotillgången skulle avta under säsongen. Kullreduktion kan vara en mekanism att reglera familjestorleken och kan ha effekter på populationsstorleken i ormrådet.

22 Tack för er uppmärksamhet!