Pragmatik vt 04 Staffan Larsson

En presentation över ämnet: "Pragmatik vt 04 Staffan Larsson"— Presentationens avskrift:

1 Pragmatik vt 04 Staffan Larsson
Talaktsteori Pragmatik vt 04 Staffan Larsson

2 Hittills: fokus på referens; att i kontexten hitta referenter till nominalfraser
DRT Centering theory Abduktion Existensiell presupposition Nu: fokus på hur yttranden i kontext bär information utöver bokstavlig betydelse + referens Talaktsteori Indirekta talakter Implikatur (och lite mer om presupposition)

3 Introduktion Yttranden är inte bara informations-bärande; de ändrar på saker och ting Yttranden är handlingar Wittgenstein: Filosofiska Undersökningar (1958) Austin: How to do things with words (1962) Searle: Speech Acts språkfilosofi

4 Austin I Konstativer vs. Performativer
Konstativer: sanna eller falska om världen ”Jag heter Staffan” (Explicita) performativer: ändrar världen; ej primärt sanna eller falska ”Härmed döper jag dig till…” ”Härmed föklarar jag er man och hustru” ”Härmed dömer jag den åtalade till..” ”Härmed lovar jag att komma hem i tid” ”Jag ber (härmed) om ursäkt för det inträffade” ”Härmed påstår jag att det regnar” Kan dock vara ärligt menade eller ej

5 Performativa verb döpa, lova, viga, … test: ”härmed V ...”
Icke-performativa verb kan rapportera händelser men ej användas för att utföra dem # ”Härmed kör jag bil” Performativer fungerar tack vare konventioner och institutioner (kyrkan, rättsväsendet, interpersonella konventioner för löften etc.) instituionella performativer ställer vissa krav på talaren, t ex att den som viger måste vara präst

6 Austin II I varje yttrande kan flera akter urskiljas
Lokut Illokut Perlokut Vi är normal inte medvetna om dessa

7 Lokut akt att säga ngt med en viss betydelse
Fonetisk: att producera vissa språkljud Fatisk: att yttra vissa ord, fraser och satser enligt reglerna för ett givet språk Rhetisk/propositionell: att använda produkten av en fatisk akt med en viss betydelse och referens

8 Illokut akt Det man gör i det att yttrar U
T ex påstå, fråga, lova, döpa Styrs av konventioner (sociala regler) Ofta används ”talakt” för ”illkout akt” Består av illokut kraft + propositionellt innehåll ”Stäng fönstret!” illokut kraft: order innehåll: handlingen att stänga fönstret I ett yttrande kan flera illokuta akter utföras ”Kan du stänga fönstet” är både fråga och uppmaning

9 Perlokut akt Det man gör genom att yttra U
Icke-nödvändiga effekter; beror av kontexten snarare än av språkliga konventioner Perlokuta verb: skrämma, övertyga, överraska Fungerar ej med ”härmed” # ”härmed skrämmer jag dig”

10 Två typer av negation (Searle)
Exempel: ”Jag lovar att komma” Propositionell negation: ”Jag lovar att inte komma” negation av propositionellt innehåll ”Illokut negation” ”Jag lovar inte att komma” negation av illokut kraft; uttrycker vägran att utföra den illokuta akten

11 Nödvändiga och tillräckliga villkor på utförandet av för illokuta akter (Searle)
Exempel: Genom att yttra U, begär S en handling A from H Villkor på propositionellt innehåll A är en framtida handling utförd av H Förberedande villkor, som måste vara sanna för att handlingen ska vara meningsfull S tror att H kan utföra A Ärlighetsvillkor, som kopplar talarens attityder till de attityder som uttrycks S vill att H ska utföra A Essentiellt villkor, som involverar talarens intention i utförandet av akten; vad talaren försöker göra U räknas som ett försök att få H att utföra A

12 Flerdimensionell analys av talakter
talaktens poäng = essentiellt villkor; t ex att få H att göra A ”direction of fit” mellan ord och värld ord -> värld: att köpa mat efter en lista värld -> ord: att beskriva vad man köpt uttryckt psykologiskt tillstånd för uppmaning: avsikt att H ska utföra A styrkan hos poängen föreslå, uppmana, beordra ...

13 Typer av talakter (Searle)
Representativer. ”komittar” S till t ex att en proposition är sann; t ex påstå Direktiver: involverar att få H att göra ngt; t ex beordra Kommissiver: involverar att S komittar sig att göra ngt; t ex lova Expressiver: uttrycker en psykologiskt tillstånd hos S; t ex ”AJ!” Deklarationer: får världen att motsvara orden, t ex döpa Det finns ingen nödvändig korrespondens mellan illokuta akter och ett språks uppsättning illokuta (performativa) verb

14 Indirekta talakter Satstyper (modus):
Deklarativ (påstående) Interrogativ (fråga) Imperativ (uppmaning) Talakten är en ofta annan än den som indikeras av satstyp + kompositionellt innehåll ”Jag kommer att sitta längst fram” kan vara ett påstående eller ett löfte ”Kan du öppna fönstret?” kan vara en uppmaning, eller en fråga

15 Den performativa hypotesen
Försök till en syntaktisk/semantisk teori om talakter; tar ej hänsyn till kontext Idé: alla yttranden har en djupstruktur som inbegriper talakten ”klockan är elva” -> ”Jag påstår att klockan är elva” ”öppna fönstret” -> ”Jag ber dig öppna fönstret” ”vad är klockan?” -> ”Jag frågar dig vad klockan är” Talaktsverbet behöver dock inte vara med i ytstrukturen Ytsrukturen är relaterad till djupstrukturen (illokut kraft) på ett regelbundet, kontextoberoende sätt Ger en förklaring till hur talakter kan vara flertydiga ”Jag kommer att sitta längst fram” -> ”Jag förutsäger att jag kommer att sitta längst fram” ELLER ”Jag lovar att jag kommer att sitta längst fram”

16 Den performativa hypotesen håller dock inte
leder till mycket omständliga syntaktiska teorier utan oberoende berättigande vilken talakt som utförs i ett yttrande beror av kontexten Varje talakt har en obegränsad mängd syntaktiska realiseringar (från direkta till mer indirekta) ”Jag ber om ursäkt” ”Jag måste be om ursäkt”; ”Jag är rädd att jag måste be om ursäkt” ”Jag hoppas du kan förlåta mig”, ”Hur kan jag gottgöra detta?”, ”Jag mår verkligen dålig över vad jag gjorde” Språket tillåter ett stort mått av kreativitet när det gäller indirekta talakter Kontexten kan utnyttjas på många olika sätt

17 Hur indikeras illokut kraft?
egenskaper hos yttrandet performativa verb kan ses som metalingvistiska yttranden som explicitgör illokut kraft syntaktisk form intonation ”cue phrases” (Jurafsky) egenskaper hos kontexten ”Kan du öppna fönstret” kan vara en uppmaning Beror på (bl a) om det redan är känt (gemensam kunskap / reflexiv tro) att den tilltalade har förmågan att öppna fönstret dessa måste vägas samman

18 Exakt hur kopplas kontexten till yttrandet?
Genom antagandet att talaren beter sig rationellt utifrån kontexten Det vill säga, yttrandet antas vara relevant föreliggande kontext för att uppnå ett mål som talaren har Detta gäller inte bara talakter! vi tolkar allt mänskligt beteede utifrån detta antagande

19 Detta tyder på att en teori om illokuta talakter bör bygga på en generell teori om handling
Talhandlingar, liksom andra handlingar, kan betraktas som delar av planer, som utförs för att uppnå vissa mål

20 Avsedda mål och illokut akt
Illokuta akter kan defineras i termer av de mål som talaren avser uppnå S påstår P om P avser att H ska tro att S vill att H ska tro P S lovar A om S avser att H ska tro att S åtar sig ansvaret att utföra A S frågar Q om S avser att H ska tro att S vill att H ska ge det efterfrågade informationen specificerad av Q

21 Avsedda mål och perlokut akt
En perlokut akt kan men måste inte vara avsedd man kan t ex skrämma någon av misstag

22 Artificiell Intelligens / Kognitionsvetenskap
Formaliserar Handlingar Beskrivningar av världen Mentala tillstånd, attityder Hur handlingar relaterar till världstillstånd och mentala tillstånd

23 Handlingar i AI En handling H definieras av
Förvillkor: vad som måste vara sant i världen för att H ska kunna genomföras Dekomposition: indelning av H i delhandlingar Effekter: vad som är sant i världen då H utförts Avsedda effekter; målet med H (kan vara olika för olika deltagare) Bieffekter Villkor (Constraints) på de entiteter som är inblandade (handlingar, agenter, propositioner, …) En sådan definition kan vi kalla en handlingsoperator (eller ”plan operator”)

24 Exempel: köpa_biljett
Roller: K = köpare, S = säljare, B = biljett, P = pengar, R = resebyrå Förvillkor har(S, P), har(K, P), plats(S, R), plats(K, R) Dekomposition betala(K, S, P); överlämna(S, K, B) Effekt: har(K, B), har(S, P)

25 Alternativa dekompositioner
betala( S, K, P ) överlämna( S, K, P ) betala_med_kort( S, K, P ) betala_med_kort( S, K, P) överlämna ( S, K, Kort ) dra_kort( K, Kort ) slå_in_kod( S, Kort ) skriv_ut( S, Kvitto) skriv_på( K, Kvitto )

26 Atomära handlingar Har ingen dekomposition
Vilka handlingar som är atomära beror på hur djup analys man vill göra Köpa biljett Betala Överlämna pengar Armrörelser Muskelspänningar

27 Relationer mellan handlingar
A möjliggör A’ A uppfyller ett eller flera förvillkor för A’ det finns minst en effekt av A som är ett förvillkor till A’ A har dekompositionen D=<A1, A2, ... An> om D utförs så utförs därigenom också A A’ genererar A Om A’ utförs så utförs däreigenom även A’

28 Plan En dynamiskt konstruerad) mängd av hierarkiskt ordnande handlingar med kausala relationer, som om de utförs sanngör ett mål

29 Planering Givet ett (eller flera) mål och en uppsättning handlingsoperatorer, generera en plan Kräver en planeringsalgoritm Kan vara komupationellt komplext och resurskrävande

30 STRIPS Ett klassiskt (men enkelt) planeringssystem
preconditions (förvillkor) achieves (effekt): saker som är sanna efter deletes: saker som ej längre är sanna efter Input till planering: initialtillstånd finalt tillstånd (mål) move(Ag,Pos,Pos_1), preconditions: autonomous(Ag), adjacent(Pos,Pos_1), sitting_at(Ag,Pos) achieves: sitting_at(Ag,Pos_1) deletes: sitting_at(Ag,Pos)).

31 Planigenkänning Givet en iakttagen handling H av agent S, hitta ett mål G och en plan P för att uppnå G sådan att H ingår i P, och S kan tänkas ha målet G Även här krävs en uppsättning handlingsoperatorer samt en planigenkänningsalgoritm

32 Vad behövs för intelligent beteende?
Människor uppfattar världen genom sinnesintryck, vilket ger upphov till kunskap / trosföreställningar om världen De har behov, önskningar och avsikter och avsikter och försöker ofta förändra omvärlden utgående från dessa

33 BDI-modellen förmåga att uppfatta omvärlden (perception)
trosföreställningar (beliefs, B) önskningar (desires, D) förmåga att planera och fatta beslut -> avsikter (intention, I) förmåga att agera

34 Talkhandingsteori och AI
Yttranden är handlingar som påverkar attityder... Kan vi använda tekniker från AI för att ge formella & implementerbara modeller av talakter?

35 Cohen & Perrault Talakter som ”plan-operators” som påverkar beliefs
En teori om talakter bör svara på följande frågor (ngt förenklat) Hur kan en åhörare förstå att en talare ärligt och framgångsrikt har utfört en specifik talakt? Hur förändrar en framgångsrik talakt talarens modell av åhöraren och åhörarens modell av talaren? Hur är betydelsen (inkl. referens) hos ett yttrande U relaterat till de handlingar som kan utföras genom att yttra U?

36 En planbaserad teori om talakter för specificera följande:
Ett planeringssystem ett formellt språk för att representera tillstånd i världen ett språk för att beskriva handlingsoperatorer en uppsättning regler för konstruktion av planer en specifikation av välformade planer semantik för dessa formella språk Definitioner av talakter som operatorer i planeringssystemet Vilka effekter har de? När kan de appliceras? Hur kan de realiseras i ord?

37 Talhandlingsnivåer och handlingsrelationer
lokut akt S yttrar ”det regnar” genererar en illokut akt t ex: S påstår att det regnar genererar (?) perlokut akt A övertygar H att det regnar åtminstone: den illokuta akten ingår i dekompositionen av den perlokuta

38 Förvillkor och effekter i termer av attityder
Vanliga handlingar påverkar världen Talhandlingar påverkar istället kognitiva tillstånd Handlingsoperatorer för talakter bör ange sina förvillkor och effekter i termer av kognitiva attityder (t ex BDI)

39 Generering och igenkänning av talakter
Yttrandegenerering som planering givet ett kommunikativt mål G och en uppsättning handlingsoperatorer för talakter, generera en plan för att uppnå G Talaktsigenkänning som planigenkänning Givet ett yttrande U av en talare S, hitta ett kommnuikativt mål G och en plan P för att uppnå G sådan att U ingår i P, och S kan tänkas ha målet G G bestämmer vilken den illokuta akten är

40 Cohen & Perrault (1979) Mentala tillstånd beskrivs i termer av
beliefs wants (önskningar, mål) Förvillkorstyper för handling H cando: propositioner som måste vara sanna för att H ska kunna utföras want: vad talaren vill uppnå; ärlighetsvillkor Handlingar definieras i STRIPS

41 request(S,H,A) cause-to-want(S,H,A) do(X,A)
precondition: want(S, do(H,A)) achieves: bel(H,want(S,do(H,A))) cause-to-want(S,H,A) precondition: bel(H,want(S,do(H,A))) achieves: want(H, do(H,A)) do(X,A) precondition: want(X,do(X,A)) achieves: done(A) deletes: want(X,do(X,A))

42 perlokut akt att övertyga H att utföra A har dekomposition
request(S,H,A) cause_to_want(S,H,A)

43 läsning Green 4.1, 5.4.1, 5.4.2 Traum 1-3 (Jurafsky, artikel eller bok)

44 Uppgift Svara på fråga 1-6 i Green kap. 4 (2-3 sidor)
Implementera talakten inform(S,H,P) och visa med ett körningsexempel i STRIPS hur inform(jules,john,raining) ingår i en plan för att uppnå bel(john,raining) utgående från ett starttillstånd bel(jules,raining). Diskutera din lösning. OBS! Det finns flera sätt att lösa denna uppgift.

45 Uppgifter (”löpande hemtenta”)
En viss kvantitet och kvalitet krävs 1.1: ½ - 1 sida; inte 10 rader 1.2: 1 ½ – 2 sidor; ej 2 rader / fråga Ej jättestora typsnitt etc. Referera gärna till litteraturen (visa att ni har läst) T ex författarnas definitioner av pragmatik Använd gärna exempel som beskrivs ganska detaljerat Inte bara ett det finns en presupposition, utan vad presuppositionen är