EEF:s 6 steg till Energieffektivisering

En presentation över ämnet: "EEF:s 6 steg till Energieffektivisering"— Presentationens avskrift:

1 EEF:s 6 steg till Energieffektivisering
Delkurs Värme Varmvatten Magnus Everitt, VVS Företagen Webbutbildning för att bli EEF-samordnare I kursen Värme och Varmvatten kommer vi gå igenom vilka parametrar som påverkar energibehovet för produktion av värme och varmvatten i en byggnad. Vi kommer också ytligt beskriva de olika komponenterna som ingår i dessa system.

2 Värme och varmvatten Inneklimat Termisk komfort Temperatur Drag Fukt
Buller Luftkvalitet Varmvatten Hygien Komfort Husen vi bygger är till för människor och människor är beroende av ett gott inneklimat för att må bra vara produktiva och inte skada sig. Inneklimatet kan brytas ner i beståndsdelar; det handlar till exempel om hur man upplever drag, fukt, buller och luftkvalitet i rummet där man vistas. Det är ganska vanligt att göra enkätundersökningar för att kartlägga hur människorna som bor eller arbetar i byggnaden upplever inneklimatet. På 1940-talet var tillgången till tappvarmvatten en betydelsefull detalj i den moderna bostaden eftersom hygienen hade blivit allt viktigare. När man ska minska energianvändningen för tappvarmvatten så handlar det om att minska volymen använt tappvarmvatten.

3 Värmealstrare Fjärrvärme Solvärme VP Pannor Fastbränsle
Ved, kol, pellets, flis.. Flytande bränslen Fossila, Bio Gas Natur, Bio, gasol, VP.. El Det finns många olika sätt att alstra värme på. De vanligaste är fjärrvärme, solvärme, värmepump (som brukar förkortas VP) eller olika typer av pannor. Bland bränslepannorna hittar vi sådana som eldar fast bränsle, till exempel ved, kol, pellets och flis. Det finns även pannor som eldar flytande bränslen och gas. Sist men inte minst finns förstås elpannan. Alla dessa värmealstrare förser värmesystemet med värme i byggnaden.

4 Värmesystem Vattenburen värme Ettrörsystem Tvårörssystem
Golvvärmesystem Luftburen värme Egenvärme En byggnad kan förses med värme antingen via ett vattenburet system, ett luftburet värmesystem eller så kallad egenvärme. Det vattenburna systemen delas in i ettrörs-, tvårörs- och golvvärmesystem. Ettrörsystem har seriekopplade radiatorer, radiatorernas storlek är anpassade efter att temperaturen till radiator 2 är lägre än till den första i slingan. Alltså är tvåan större om den ska ge samma effekt. Tvårörsystem har parallellkopplade radiatorer. Golvärmesystem består av slingor med varmvatten alternativt elslingor. Luftburen värme distribueras via kanalsystem till respektive rum. Luft/luftvärmepumpar är också exempel på ett luftburet system. Egenvärme betyder helt enkelt värmeavgivning från människor och apparater.

5 Komponenter Reglerutrustning Mekanisk (manuell) Elektronisk Brännare
VVX Ackumulator Bränslematning Skorsten Cirkulationspumpar Termostater El Mekaniska Det krävs många komponenter för att få en värmeanläggning att fungera. Reglerutrustningen är viktig för att se till så att produktionen av värme regleras på det mest energieffektiva sättet. Brännaren i en panna är anpassad efter vilket bränsle som används; ofta är det möjligt att använda en oljepanna till pelletseldning om man byter brännare. VVX betyder värmevärmeväxlare och det är i den som kallare vatten tar upp värme från ett varmare medium, fjärrvärme; en bra värmeväxlare kan ge en låg energianvändning. En ackumulator är den tank som lagrar det uppvärmda vattnet, om man tillexempel har installerat solpaneler är det viktigt med en ganska stor ackumulator eftersom värmen produceras när solen skiner och måste kunna lagras för att användas när det föreligger behov. Exempel på mekaniska ventiler är självverkande ventiler såsom termostatventiler

6 Varmvattenberedning Batteriberedare Plattvärmeväxlare Förrådsberedare
Tappvarmvatten värms till varmvatten via en värmeväxlare. Varmvattenberedaren ska vara välisolerad eftersom det då blir små värmeförluster. I en ”vanlig” villa brukar man räkna med att det går åt cirka 5000 kWh/år till att värma tappvarmvattnet. Batteriberedare= slinga i pannan där kallvatten värms. En förrådsberedare är en typ av varmvattenberedare där en viss mängd vatten alltid är uppvärmd.

7 Komponenter varmvattenberedare
Reglerutrustning Mekanisk Elektronisk Beredare VVX Cirkulationspump VVC Armaturer De komponeneter som behövs i en varmvattenberedare är reglerutrustning, själva beredaren (tanken), värmeväxlaren, cirkulationspumpen, VVC – som betyder varmvattencirkulation och armaturer. VVC=varmvattencirkulation, finns ej i småhus, säkerställer att varmvattentemperaturen är tillräckligt hög vilket krävs för att det ej ska bli tillväxt av legionellabakterier (ger lunginflamation). Detta är ett krav i BBR. För tappvarmvattensystem med cirkulationsledning används en cirkulationspump för kontinuerligt flöde. VVC-ledningen ska isoleras för att minska värmeavgivningen. Armaturer för tappvarmvatten i bostäder kan vara av olika typer. För tvättställ och köksblandare används engrepps- resp tvågreppsblandare. Termostatblandare används i första hand till dusch och badkar.

8 QUIZ MULTIPLE CHOICE QUESTION

9 Energibehov Värma vatten Volym (m3) X Temperaturhöjning (oC) X faktor (1,16)= =… kWh För att få fram hur många kilowattimmar det går att värma vatten multiplicerar man volymen med temperaturhöjningen och en faktor 1, 16.

10 Checklista för brister i värmesystemet
Finns klagomål på inomhustemperaturen? Många öppna fönster? Ojämn temperatur i lokalerna/lägenheterna? Termostatventiler gamla, fungerar? Cirkulationspumpen äldre än fem år? Behovsstyrning (helger)? Läs innantill i bilden

11 Finns klagomål? Är det för varmt eller för kallt?
Dragigt, ojämn temperatur? Det är viktigt att lyssna på de boende eller de som arbetar i byggnaden. Ofta får man veta bra saker som kan påverka drift, underhåll och investeringar så att man kan erhålla en bra och energieffektiv anläggning. Tycker man att det är för varmt eller kallt eller upplever de drag och att temperaturen är ojämn i rummet är viktiga parametrar att reda ut.

12 Många öppna fönster? Hög temperatur inomhus?
Kan vara ett ventilationsproblem. Hög temperatur på radiatorer. Det är inte ovanligt att värmesystemet går för fullt och att de boende samtidigt låter fönstren stå öppna. Detta leder bland annat till att värmesystemet kan ge för mycket värme i förhållande till det verkliga behovet. Det kan också visa sig att det är fel på ventilationsanläggningen som gör att de känner att fönstren måste vara öppna för att få in tillräckligt med luft. En varningssignal är om radiatorerna är varma samtidigt som fönstren står öppna.

13 Ojämn temperatur i lokalen/lägenheterna?
Mät temperaturen? Injustering av värmesystem Kolla om temperaturen är ojämn i lokalerna; det kan ofta avhjälpas med att genomföra en injustering av värmesystemet.

14 Är termostatventilerna gamla eller ur funktion?
Obs detta är en luftningsventil av radiatorn Är termostatventilerna gamla eller ur funktion? Är det för varmt? Varma radiatorer trots hög innetemp. Kontrollera att det stämmer jämfört med reglerkurvan Är cirkulationspumpen äldre än 5 år? Gamla termostatventiler är nästan alltid ineffektiva. De kan ha stannat i ett visst läge och rör sig inte hur mycket man än snurrar och snurrar på termostaten. Det brukar löna sig ganska snabbt att byta ut gamla termostatventiler till nya, effektiva. Kolla även om cirkulationspumpen är gammal. Är den äldre än 5 år så går det säkert att göra det mer energieffektivt genom att byta den till en modern, effektiv pump.

15 Behovsstyrning Automatik för styrning av värme under helger semestrar etc. Är värmesystemet försett med innetemperaturgivare? Effektiv behovsstyrning är en viktig del i en energieffektiv värmeanläggning. Det gäller att förse utrymmen med värme när det verkligen behövs och inte vid tidpunkter där det inte vistas någon i lokalerna. Exempelvis kan man ha automatisk styrning för värme under helger och semestrar. Reglersystem och värmesystem måste samverka för att det ska fungera bra, inställningar måste därför anpassas till värmesystemets utformning. Många värmesystem regleras bara med utetemperaturen. Det kan vara bra att komplettera detta med mätning av inomhustemperaturen vilket skulle kunna leda till en sänkning av framledningstemperaturen om det är tillräckligt varmt inne. Tidig vår och sen höst med lågt stående sol som värmer trots låg ute temperatur.

16 QUIZ MULTIPLE CHOICE QUESTION

17 Checklista för brister i varmvattensystemet
Är varmvattnet min 50 grader och max 60 grader vid tappstället? Snålspolande armaturer (kranar)? Min 60 grader i varmvattenberedaren (legionella risk)? Lång tid innan varmvatten kommer? Läs innantill i listan

18 Varmvattentemperaturen
Är varmvattnet min 50 grader och max 60 grader vid tappstället? Snålspolande armaturer (kranar)? Min 60 grader i varmvattenberedaren (legionella risk)? Lång tid innan varmvatten kommer? Ett bra riktmärke att systemet fungerar som det ska är att mäta temperaturen vid tappstället; det bör ligga mellan 50 och 60 grader. För att undvika legionella ska temperaturen i varmvattenberedaren inte understiga 60 grader. En bra åtgärd för att energieffektivisera är att installera snålspolande duschmunstycken och kranar; en investering som betalar igen sig ganska snabbt. Tar det lång tid innan det kommer varmvatten i kranarna ska man reagera; det tyder på att något inte fungerar som det ska i varmvattensystemet.

19 Att tyda tecken Som hyresgäst eller mindre fastighetsägare kan det vara svårt att själv åtgärda värmen. Men var uppmärksam på tecken som visar när det inte står rätt till! Dålig inomhusmiljö och klagomål tyder på dåligt skött anläggning vilket ofta även är detsamma som hög energianvändning! Det är viktigt att vara uppmärksam och tyda tecken på hur det står till i byggnaden.

20 Frågor att ta upp med driftansvarige
Vilka åtgärder för energieffektivisering finns i energideklarationen respektive OVK-­protokollet? Brukarsynpunkter på värme och varmvatten? Översyn av styr-system och pumpålder? En viktig person att diskutera med är den som ansvarar för driften av anläggningen. Fråga exempelvis vilka åtgärder för energieffektivisering finns i energideklarationen respektive OVK-­protokollet? Vilka är genomförda? Om de inte är genomförda är det bra att resonera lite om varför och framförallt försöka göra en ”energiplan” för framtiden där åtgärder planeras. OVK = obligatorisk ventilationskontroll som ska genomföras i princip i alla byggnader. Förslag på energieffektivisering ska ingå i OVK:n.

21 QUIZ MULTIPLE CHOICE QUESTION

22 Vanliga åtgärder Här följer två bilder med förslag på åtgärder och vilka besparingar som kan uppnås.

23 Vanliga åtgärder

24 Sammanfattning Värme och varmvattensystemen är viktiga system i en byggnad och kräver mycket energi. Det är därför viktigt att se över dessa installationer och försöka utföra energieffektiviserande åtgärder så långt det är möjligt. Det är viktigt att se till att man har energieffektiva produkter i installationen och även styr- och reglersystemen är oerhört viktiga. Dessa måste vara noggrant utformade efter verksamheten och fungera väl ihop med värmesystemet. Lyckas man med detta kan man uppnå bra, energieffektiva anläggningar. Komfort och inomhusklimat måste man också ta hänsyn till; det gäller att se till man uppfyller krav och önskemål så att de boende och verksamma mår bra i byggnaden. Lista över EEF-företag och vad de erbjuder för tjänster eller produktområden finns på hemsidan. Arbeta gärna tillsammans med andra företag för att komplettera era kunskaper så att ni tillsammans täcker helheten. På så vis åstadkommer ni en bra lösning för kunderna.