Musklernas tid -En introduktion.

En presentation över ämnet: "Musklernas tid -En introduktion."— Presentationens avskrift:

1 Musklernas tid -En introduktion

2 Epoken i stora drag De mest betydelsefulla vapnen var spjut, svärd och båge. Vilka vapen som blir avgörande har att göra med beror mer på taktiska överväganden än teknisk utveckling. Trots detta sker en teknisk utveckling som man bör känna till:

3 Teknisk utveckling Epok Stenålder (-1500f.kr)
Bronsålder (3000f.kr f.kr) Järnålder 1500 f.kr. - T.ex. båge, slunga , träklubba. T.ex. spjut, hjälm, metallrustning Utveckling av spjut (hårdare spets), men också svärdet c.a f.kr. Bättre rustningar. Vapenteknologi

4 Assyrier och fenicier Assyrierna utvecklade en organisation med anställda militärer, vilka var bågskyttar , kavalleri och infanteri Gjorde under 700 t. f.kr. ett ambitiöst försök att expandera sitt rike från nuvarande Irak mot nuvarande Israel. Förstod att utnyttja järnet för att förbättra rustningar och vapen. Använde stridsvagnar. Fenicierna utvecklade sjöstridskraten, som sedan grekerna (och främst atenarna) tog över.

5 Assyrier En assyrisk rustning kan visa på det framgångsrika konceptet.
Mycket bra skydd: Både hjälm och ansiktsmask. Ringbrynja, vilket ger bra skydd mot stickvapen, men bibehåller rörligheten. Ett långt svärd. (grekerna och romarna hade korta svärd, vad som är effektivast kan diskuteras) Allt var tillverkat av järn, som är mycket hårdare än brons. En liten film som handlar om den assyriska kampanjen i Juda rike finns här:

6 Fenicier Fenicierna utvecklade ett snabbgående skepp avsett för sjöstrid. Atenarna kopierade modellen och Aten blev slutligen antikens främsta sjömakt. Modellens främsta vapen var den metallförstärkta rammen i dess front. En vanlig taktik var att med snabb fart ramma fiendeskeppen. Bilden nedan är en rekonstruktion av ett atenskt stridsfartyg

7 Grekerna utvecklade markstrid som byggde på två typer av soldater:
Grekland Grekerna utvecklade markstrid som byggde på två typer av soldater: Hoplit: Tungt utrustad. Kom från överklass eller medelklass. Notera bronsrustningen, hjälmen och benskenorna av läder. Kortsvärdet hänger i bältet, spjutet är det primära vapnet. Psiloi: Lätt utrustning. Kom från de lägre klasserna. De specialiserade, t.e.x. bågskyttarna, var ofta legosoldater.

8 Den grekiska falangen. Huvudfalangen bestod av hopliter och psiloi kunde användas som flankstöd och vid stridens inledningsskede. Det var därför viktigt att det fanns passager i falangen där de lätt rustade psiloi kunde retirera.

9 Alexander den store Alexander la under sig en enorm landmassa under 300t.f.kr. Visade prov på strategiska och taktiska färdigheter. Var från Makedonien.

10 Alexander den store Armén hade byggts upp efter grekiskt mönster.
Falangen var huvudtruppen. Alexanders far, Filip, utvecklade de spjut som hopliterna använde och gjorde dem betydligt längre. Detta nya vapen var 6 meter långt och kallades för Sarissa. En liten film som beskriver den makedonska falangen finns här:

11 Alexander den store

12 Slaget vid Gaugamela Principen är mycket enkel: Alexander gör en högerrörelse med falangen och samtidigt rusar han med sitt tunga kavalleri mot Darius vänsterflank.

13 Slaget vid Gaugamela För att hindra Alexander att komma runt persernas vänsterflank skickar Darius sitt kavalleri åt samma håll.

14 Slaget vid Gaugamela Darius hade egentligen tänkt anfalla med sina stridsvagnar här, där det var slät mark.

15 Slaget vid Gaugamela Nu skickar Darius sina stridsvagnar mot falangen som har rört sig till höger. Problemet är att terrängen här inte är perfekt för vagnarna.

16 Slaget vid Gaugamela Den makedonska falangen hade övat in en speciell taktik, som gick ut på att man öppnade upp ”hål” bland manskapet. Hästen sprang in i hålet och stridsvagnen kunde omringas

17 Slaget vid Gaugamela Den makedonska falangen hade övat in en speciell taktik, som gick ut på att man öppnade upp ”hål” bland manskapet. Hästen sprang in i hålet och stridsvagnen kunde omringas

18 Slaget vid Gaugamela Följden blev att stridsvagnarna snabbt och effektivt kunde tillintetgöras. Med persernas kavalleri engagerat vid makedoniernas högerflank och stridsvagnarna borta öppnades nu ett stort hål i den persiska linjen.

19 Slaget vid Gaugamela Alexander är inte sen att utnyttja hålet, och med sitt tunga kavalleri anfaller han rakt mot den plats där kungen befinner sig.

20 Slaget vid Gaugamela I och med att den makedonska centern hade flyttat sig åt höger, är läget här kritiskt. Risken är att perserna skall lyckas omringa makedonierna.

21 Slaget vid Gaugamela Alexander har räknat med detta och placerat trupper som kan engagera de genombrytande persiska trupperna.