Åldrande hos personer med handikapp och utvecklingsstörning

En presentation över ämnet: "Åldrande hos personer med handikapp och utvecklingsstörning"— Presentationens avskrift:

1 Åldrande hos personer med handikapp och utvecklingsstörning
Eskilstuna Maj 2007 Kent Thuresson SU/Mölndal

2 Innehåll Normalt åldrande Nedsatt uppmärksamhet och koncentration
Dysexekutivt syndrom Prematurt åldrande Demens Behandling av demens

3 Normalt åldrande

4 Åldrar Biologisk ålder
Utgör ett mått på hur en individ fungerar fysiologiskt Psykologisk ålder Anger en persons förmåga att anpassa sig till sin miljö och förändringar till denna. Den psykologiska åldern mäter i sin tur intelligens, minne, inlärningsförmåga och personlighet Sociala åldern Är en människas kontakter med andra människor och dennes positioner i samhället som helhet och i grupp.

5 Typer av åldrande Primärt åldrande -svårt påverka Sekundärt åldrande
-påverkbart

6 Vad är normalt åldrande
Beteendet förlångsammas Reaktionstiden ökar Glömska Svårare hitta namn Minnesstörningar Svårare att hitta ord Minskad respons eller minskad vakenhet

7 Vad är normalt åldrande
Personlighetsförändringar Minskad drift Minskat intresse för nyheter Rutiner blir viktiga Bunden vid en struktur Övrigt Sämre sinnesfunktioner Infektionsrisken ökar Inkontinens Minskad sömn

8 Åldrande och motorik störningar
Svårare att titta uppåt Svagare muskelkraft Ataxi Gångstörningar, postural flexion Balansproblem Tremor Ökat muskulär tonus spec. i benen Orofacial dyskinesi Minskad spontan motorik Arm svängning Dysartri

9 Åldrande effekter Fysiska Dålig hud pga av nedsatt rörlighet
Ökad risk för skador pga glömska Ändrat näringsintag pga dåligt matintag Funktionell Nedsatt mobilitet Svårighet att klara sig själv Emotionell Utbrott av ilska eller skrikande Bestående ångest Beteende Kissa offentligt Promenera osäkert Upprepande skrikande Socialt Olämplig sexuell aktivitet Försämrade familjs relationer Omgivnings faktorer Svårighet att hitta Springa på tex dörrkarmar pga av perceptions störningar Annat Svårighet att sköta sin ekonomi

10 Orsaker till minnesstörning
Normal glömska Lindrig minnesstörning Stress, oro, sömnstörning, utbrändhet Annan sjukdom i hjärnan (infektion, tumör) Förvirringstillstånd Demenssjukdom Alzheimers sjukdom Vaskulär demens Depression

11 Meningsfullt åldrande
Relationer Engagemang Meningsfullhet i vardagen Fysisk förmåga Psykisk förmåga Emotionellt

12 Nedsatt uppmärksamhet och koncentration

13 Nedsatt uppmärksamhet och koncentration
Förekommer vid Depression Mani Ångest Schizofreni DAMP Påverkar Att klara skolan Att klara arbetet Att klara den sociala vardagen Ta in information

14 Depression som del i demens
Kan leda till Stress Kognitiv svikt Fysiologiska effekter Förstärkning av symtom Hypoteser Kan vara ett förtecken till demens Depressionen synliggör demens symtomen Depression leder till skada av hippocampus pga glucocorticoid kaskaden

15 Nedsatt uppmärksamhet och koncentration
Förekommer vid Skalltrauma Cerebralpares Epilepsi Medför Påverkan på sociala färdigheter

16 Dysexekutivt syndrom

17 Svårt att se konsekvenser Svag initiativförmåga
Dysexekutivt syndrom hos ungdomar och unga vuxna med ryggmärgsbråck och shunt kvarstår i vuxen ålder enligt Sven Mattsson, med dr, överläkare, barn- och ungdomsmedicinska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping Effekter Uteblir från kontroller Glömmer ta medicinen Glömmer katetrisera Ringer samma dag som katetrar eller medicinen är slut Orsaken Är inte helt känd Symtom Dåligt minne Svårt att se konsekvenser Svag initiativförmåga

18 Dysexekutivt syndrom vid hydrocefalus
Symtom Beteende störningar av social och kognitiv karaktär Inlärningssvårigheter Förekommer hos Barn/ungdomar med hydrocefalus Hos vuxna individer med låg tycks hydrocefalus Beskrivits av Iddon och medarbetare (1997) som dysexekutivt syndrom

19 Post traumatisk encephalopati
Orsak Traumatisk hjärnskada Symtom Dåligt korttidsminne Fatigue och ökad stresskänslighet Dålig koncentration Svårt starta upp Kognitiv långsamhet

20 Post traumatisk encephalopati
Svårt upptäcka pga Förvillande faktorer Svårt att tolka Dålig information Svårt att konstatera Behandling Allmänt omhändertagande Physiostigming Donezepin

21 Prematurt åldrande

22 The big four Hjärt sjukdom Cancer Diabetes Alzheimer’s sjukdom

23 Prematurt åldrande Genetiska syndrom Downs syndrom Cockaynes syndrom
Progeria hos barn (Hutchinson-Gilfords syndrom) Progeria hos vuxna (Werners syndrom) Cutis laxa (Ehlers-Danlos syndrome) Ärftlighet

24 Demens hos personer med Downs syndrom
Frekvens vid Downs syndrom 35-49 år % 50-59 år % 60 år % Frekvens i normalpopulation 65-69 år 1% 70-74 år 3% 75-79 år 6% 80-84 år 11% 85-89 år 21%

25 DOWN'S SYNDROME

26 Debut symtom vid Down demens
Talrubbningar Emotionella störningar Spatiala störningar Diffusa symtom som irritabilitet Minnesstörning Språkfunktionsförsämring, svårt hitta ord Störd nattsömn

27 Nästa fas vid Down demens
Förlust av orientering Amnesia, minnessvaghet Talrubbning Dyspraxi, svårighet utföra koordinerade rörelser Agnosi, oförmåga känna igen med känseln, synen, hörseln Aphasi Ökad muskeltonus

28 Slut fas vid Down demens
Apraxi, oförmåga att trots behållen rörlighet rätt utföra vissa rörelser eller använda saker Aggressivitet Kommunikationen försämras Epilepsi Infektionsrisk Förlorar basala funktioner, inkontinens Minskad muskelmassa Cerebrala katastrofer Liggsår

29 Vad utmärker demens utvecklingen hos personer med Downs syndrom
De har tidigare debut De patologiska förändringarna i hjärnvävnaden kommer tidigare än symtomen Sjukdomsprocessen kanske, lite kortare än normalt Man lägger ofta inte märke till minnesproblemen utan det är förändringar i de dagliga aktiviteterna man ser Kan observeras tack vare epilepsi debut Visuspatsiala problem uppstår Försämrat språk Ökad förekomst av stereotypier Inaktivt och apati Personlighetsförändring Livliga reflexer

30 Omvårdnads behovet Klarar sig mycket själv Behöver tillsyn och stöttning Måste ha helhetsvård

31 Medicinska orsaker associerade med prematurt åldrande
Diabetes mellitus Ateroskleros Hypertension Dyspne/apnea Tetraplegi Gravt förståndshandikapp Epilepsi Skallskada

32 Landau-Kleffners syndrom
Alternativa namn Förvärvad epileptisk språkstörning Debut Oftast i tidig förskoleålder. Sällan i skolåldern Förekomst Sällsynt < 10 per år Fler pojkar än flickor tycks drabbas. Orsak Avvikande elektrofysiologisk aktivitet i hjärnan Oförmåga att uppfatta talat språk på rätt sätt

33 Landau-Kleffners syndrom
Symtom Barnet förlorar plötsligt eller gradvis, under relativt kort tid, sitt talspråk samt förmågan att förstå talat språk (ordförståelse). Debut av epileptogen eller annan patologisk (sjuklig) EEG-aktivitet (ofta tydligast märkbar under sömn), med eller utan klinisk epilepsi. Kan komma som plötslig och periodvis, oförmåga att förstå vad omgivningen säger Vid det första insjuknandet men även upp till månader därefter, förvirringstillstånd eller autism liknande symtom.

34 Landau-Kleffners syndrom
Differentialdiagnoser Hörselskada (hörseltesterna är normala) Autism (dessa symtom går över) Progressiv hjärnsjukdom

35 Landau-Kleffners syndrom
Behandling/åtgärder Medicinskt Epilepsi medicin tveksam effekt Kortison Speciell kirurgi Övrig Logoped Teckenspråk Information Prognos Vissa blir friska eller bättre 50 % kanske får kvarstående symtom Dysphasi Inlärningsproblem Beteende problem Sällan epilepsi i vuxenålder

36 Livsstil relaterat till prematurt åldrande
Alkolism Fysisk inaktivitet Bristfällig kost Rökning orsakar Cancer Hjärtsjukdom Impotens Sänkt IQ En studie i Skottland Såg hos personer som testades vid 11 års ålder och sedan vid 64 år att rökare var sämre i 5 test än icke rökare Dr Lawrence Whalley University of Aberdeen

37 Demens

38 Frekvens demens hos förståndshandikappade
2-3 % hos äldre än 40 år hos samtliga förståndshandikappade Av dessa utgör ca 60 % personer med Downs syndrom som visar tecken på Alzheimers symtomatologi

39 Demens specifika kriterier
Försämrad allmänfunktion jämfört med tidigare Varaktighet 6 månader Minnesförsämring (Större än vid normalt åldrande) Närminnet Långtidsminne Kognitiv försämring Försämrat omdöme och tänkande Minskad uppmärksamhet på omgivningen Skilj ut konfusion Beteendestörningar Sömnstörningar Irritabilitet, aggressivitet Förlust av intressen och initiativtagande Ändrade rutiner Rädsla Labilitet Minskad emotionell kontroll Irritabilitet Apati

40 Demens specifika kriterier
Minskad motivation Sitter stilla Inte intresserad Aphasi Hittar inte ord. Förstår inte ord Språkförsämring Sluddrighet Försämrad social funktion Försnävade sociala aktiviteter Apraxia Kan inte ta på sig kläder, borsta tänder Agnosi Förstår inte innebörden av att använda föremål, gester, tal

41 Kognitiv försämring leder till problem inom
Minne Uppmärksamhet Exekutiva funktioner Övrigt

42 Minnesförändringar Inte kan beskriva sin dag Glömmer namn
Man kan lägga märke till om personen t.ex. Inte kommer ihåg att hon skulle träffa en person Inte kommer ihåg vad han lägger saker Inte vet vad anhöriga är Glömmer sociala aktiviteter Inte vet var anhöriga är Inte kan beskriva sin dag Glömmer namn Inte hittar i kända omgivningar Behöver påminnas för att få saker gjort

43 Uppmärksamheten Förmågan att upptäcka en stimuli Behålla uppmärksamheten under en lång tid Förmågan att växla uppmärksamheten på olika stimuli Behålla fokus på ett relevant stimuli och inte fångas av irrelevanta distraherande stimuli

44 Exekutiva funktioner De exekutiva funktionerna anses vara lokaliserade i hjärnans frontala delar och inkluderar högre kognitiva processer som t.ex. impulskontroll, planering, samt olika minnesfunktioner. Att kunna komma ihåg det viktigaste Svårt lösa problem som kräver tidigare erfarenhet Svårighet att lösa problem där lösningen inte är uppenbar Planeringsförmågan nedsatt Att minnas det man planerar Initiativförmåga Lust och vilja Reglera uppmärksamheten

45 Övriga symtom Tanke störningar Personlighets förändringar
Beteende störningar Psykiatriska problem Spatial desorientering ADL problem Motoriska problem Fysiska problem

46 Tankestörningar leder till
Dålig selektiv uppmärksamhet Bristande sammanhang i tankarna Dålig verklighetsanknytning Bisarrt innehåll i tankarna Förändrat ordflöde (t.ex. ord associationer) Oförmåga att följa ett resonemang på ett sätt som är begripligt för andra

47 Personlighetsförändring
Aggressivitet Omdömeslöshet Misstänksamhet Känslomässig avflackning Oföretagsam, apati, inaktivitet Nedsatt vitalitet Bristande energi Bristande insikt Trötthet Förlångsamning

48 Beteendesymtom Behov av mer stöd Förlångsammad motorik ”Hoare”
Misstänksamhet Ätstörningar Ökade stereotypa beteenden Vandrande Försöker lämna hemmet

49 Psykiska symtom Depression Minskade affekter Förlångsammad motorik
Övergående gråtattacker Ångest Hallucinationer Pseudohallucination (t.ex. titta sig i spegeln) Paranoida symtom Illusioner Misstänksamhet Fantasier Emotionell labilitet Konfusion Desorientering

50 Spatsial desorientering
Kan inte skilja på dag och natt Hittar inte till rummet Svårt skilja höger vänster Svårare sätta ihop saker

51 ADL problem Laga mat Sköta hygienen Klä sig Ringa Socialt

52 Motoriska fysikaliska symtom
Vid måttlig demens Palmomental reflex Superficiala reflexer t.ex. snout och glabella reflex Ändrad muskeltonus tonus och bradykines Mer utvecklad demens Ökad muskeltonus spec. i arm flexorer Myoklonier Svårighet med att titta uppåt Sen effekter Sugreflexer och gripreflexer tillkommer Palmomental reflexen försvinner Urininkoninens Hemiparesis Hemianopsi

53 Fysiska symtom Epilepsi Gångstörningar Minskad muskulatur Hud
Hyperreflexibilitet Förstoppning Viktnedgång Urinvägar

54 Varför är det viktigt att ställa en demens diagnos
Utreda differential diagnoser Behandla tilläggsdiagnoser Ge en förståelse för den aktuella problematiken Erbjuda rätt behandling Erbjuda rätt vårdmiljö/boende Hitta rätt nivå för patienten Försöka förebygga riskfaktorer Erbjuda en förståelse för problematiken

55 Vad är speciellt vid utvecklingsstörning och demens
Heterogen grupp Personen kan inte själv rapportera Symtomen är inte så tydliga Måste ofta gå på ADL symtom Gravt förståndshandikapp är svär att värdera Det finns inga bra skattningsinstrument Medverkar dåligt Har ofta avvikande beteende frånbörjan

56 Utredning Sjukhistoria Medicinsk och psykiatrisk bedömning
Arbetsterapeut bedömning Neuropsykologiska test Skattnings formulär Frågeformulär Psykometriska test Fysikaliska undersökningar Blod och liquorprover Globala bedömningar

57 Differentialdiagnoser vid demens
Hypotyreos och hyoparatyroidism Sinnesdefekter (syn, hörsel) Folatbrist och B-12 brist Mediciner Sockerrubbningar Depression Konfusion Apnea Infektioner (borelia, HIV, lues) Vaskulära orsaker Hjärtproblem Understimulering, social depravation Mag tarm problem Urinvägsproblem

58 Behandling av demens

59 Hur behandla

60 Omvårdnad Försök upprätthålla basalfunktioner t.ex. att äta, klä sig, duscha Undvik förändringar i miljön Förenkla rutiner så att frustration inte uppstår Ha tålamod Vägled Enkelt språk Var observant

61 Behandling enligt The Arc
Försök bevara de färdigheter som ger personen värdighet t.ex. att kunna äta själv, sköta hygienen och inte lära in nya färdigheter Undvik förändringar i de dagliga rutinerna Underlätta att eventuella förändringar i vardagen inte blir till hinder Förenkla rutinerna så man undviker ångest och frustration Använda tålamod och vägledning, ha enkla krav, var allmänt hjälpande Återförsäkra och lugna patienten varje dag

62 Behandling enligt The Arc
Visa att man bryr sig genom att använda en låg röst och att genom beröring skapa trygghet Tillhandahåll en familjär och trygg omgivning och ge en tätare kontakt till personen för att undvika konfusion och desorientering Anpassa de dagliga aktiviterna efter personens ADL-förmåga Undvik toalettolyckor genom ha toalett rutiner Ge personen tillräckligt att dricka och äta

63 Behandling enligt The Arc
Behåll orienteringsförmågan genom att upprepa datum, ha ett dags schema, namnge personerna som är kring patienten. Pressa inte personen för hårt för att få denne tillbaka till ”verkligheten”, men undvik samtidigt att förstärka inbillning. Försök behålla den nuvarande självständigheten genom att öka personalinsatsen, ledningen, tillgängligheten och närheten. Undvik onödig medicinering

64 Medicinsk behandling Kolinesteras hämmare
Aricept (Donepezil) Exelon (Rivastigmin) Reminyl (Galantamin)

65 Medicinsk behandling NMDA-antagonist
Ebixa (Memantin) NMDA receptorn är viktig för exitatorisk transmission, bindning av glutamate och glycine aktiverar

66 Medicinsk behandling Framtida
Sjukdomsbromsande Propentofylin sägs skydda nervceller i hjärnan från att skadas och minskar hastigheten på sjukdomsförloppet. Det påverkar gliaceller i hjärnan som man tror är inblandade i bildningen av det skadliga plack som bildas vid Alzheimers sjukdom. Anti amyloid läkemedel efter vaccination med antikroppar har hos råttor uppvisats lägre halter amyloidi hjärnan och bättre minnesförmåga Regenerativa nervcells återskapande Tillväxtfaktorer Profylaktisk behandling Antioxidanter (vitamin E och C, selen) Anti inflammatoriska ämnen Födoämnen

67 Behandla tilläggs diagnoser
Psykiatrisk sjukdom Depressioner Psykoser Ångest Uppföljning Mycket viktigt Somatisk sjukdom Epilepsi Diabetes Högt blodtryck

68 Vård i livets slutskede
Boende Omvårdnad Sjukvård Anhöriga

69 Vård i livets slutskede
Socialt Närhet Trygghet Omsorgsanda Psykiatriskt Kunskap Somatiskt Kunskap Närhet Boende Anpassat Omvårdnad Sjukvård Tillgänglig

70 Tack Från Kent Thuresson