Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
Publicerades avElias Forsberg
1
- bakgrundsmaterial för publikationen
2
31.10.2005 Faktarutor 2 Energiföretagen satsar på att hejda klimatförändringen •Handboken Kompassen – frågor och svar om klimatförändringen är avsedd för kundservicepersonalen inom energisektorn •En projektgrupp vid Finsk Energiindustri har sammanställt expertsvar på kundernas frågor om klimatförändringens orsaker och följder •Produktionen av handboken har fått ekonomiskt stöd från Programmet för information om klimatförändringen (ilmastonmuutos.info) som ett led i genomförandet av den nationella energi- och klimatstrategin •Projektet utbildar också energiföretagens kundservicepersonal •Diaserien och Kompassen kan laddas ner på Finsk Energiindustris webbplats www.energia.fi/
3
31.10.2005 Faktarutor 3 Varför skall klimatförändringen hejdas •Klimatförändringen orsakas av människans aktivitet •De verkliga konsekvenserna av klimatuppvärmningen är inte helt kända •Det är möjligt att temperaturhöjningen har skadliga effekter för hela jorden •Temperaturhöjningen påverkar människornas, djurens och växternas liv •Det går att hejda klimatförändringen genom att minska växthusgasutsläppen –Var och en kan medverka till detta
4
31.10.2005 Faktarutor 4 De förnybara energikällornas andel av elkonsumtionen 2002 Källa: Eurostat
5
31.10.2005 Faktarutor 5 Koldioxidutsläpp från elproduktionen 2003 g/kWh Källa: Eurelectric * uppgifter för 2002 ** uppgifter för 2001
6
31.10.2005 Faktarutor 6 Elanskaffning enligt energikälla 2004 86,8 TWh Vattenkraft 17,0 % Vindkraft 0,1 % Torv 7,5 % Biobränslen 1,7 % Kärnkraft 25,1 % Naturgas 11,6 % Stenkol 18,2 % Olja 2,1 % Nettoimport 5,6 % Avfallsbränslen 1,1 %
7
31.10.2005 Faktarutor 7 Stenkol 26 % Torv 19 % Trä 10 % Olja 4 % Övriga 2 % Naturgas 39 % Bränslen för kraftvärmeproduction 54 TWh, 2004
8
31.10.2005 Faktarutor 8 Värmeindex i hus med fjärrvärme
9
31.10.2005 Faktarutor 9 Fjärrvärme produktion år 2004 32 TWh
10
31.10.2005 Faktarutor 10 Koldioxidutsläpp från elproduktionen i Finland g/kWh 0 100 200 300 400 500 1970197519801985199019952000
11
31.10.2005 Faktarutor 11 Svavel- och kväveutsläpp från elproduktionen i Finland g/kWh. Källa: Enprima
12
31.10.2005 Faktarutor 12 0 % 10 % 20 % 30 % 40 % 50 % 60 % 70 % 80 % Österrike Sverige Portugal Finland Spanien Italien Frankrike Danmark Grekland Tyskland Irland Nederländerna Luxemburg Storbritannien Belgien EU-15 1997 2010 Source: EU Mål för ökning av andelen förnybar el enligt RES-E-direktivet
13
31.10.2005 Faktarutor 13 Kraftvärmeproduktionens (CHP) andel av elproduktionen 2000 Definitionen av CHP varierar. Källa: Eurelectric 0 %10 %20 %30 %40 %50 %60 %70 %80 %90 % 100 % Frankrike Irland Sverige Belgien Storbritannien Portugal Spanien Grekland EU-15 Tyskland Italien Österrike Luxemburg Finland Nederländerna Danmark
14
31.10.2005 Faktarutor 14 Växthusgaser •De ämnen som orsakar växthuseffekten kallas växthusgaser •De viktigaste växthusgaserna med tanke på klimatförändringen är vattenånga (H 2 O), koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), ozon och dikväveoxid (N 2 O), ämnen som alla även förekommer i naturen •Många syntetiska kemikalier som människan framställer är också kraftiga växthusgaser. De viktigaste av dessa är klorfluorkarboner (CFC och HCFC), fluorföreningar (HFC, PFC och SF 6 ) och bromföreningar (haloner, t.ex. CF 3 Br)
15
31.10.2005 Faktarutor 15 De egentliga växthusgasernas andelar •Koldioxid 60 % •Metan 20 % •Halogenerade kolväten och andra organiska föreningar 14 % •Dikväveoxid 6 % Källa: IPCC 2001
16
31.10.2005 Faktarutor 16 Kyotoprotokollet •Kyotoprotokollet ålägger industriländerna att minska utsläppen av sex växthusgaser (koldioxid, metan, dikväveoxid, fluorkolväten, perfluorkolväten och svavelhexafluorid). •Protokollet godkändes 1997 och trädde i kraft 16.2.2005. •Finland ratificerade Kyotoprotokollet 2002 tillsammans med de övriga EU-medlemsländerna. •USA och Australien har stannat utanför protokollet. •Protokollet kräver inte att u-länderna skall minska sina utsläpp.
17
31.10.2005 Faktarutor 17 Partikelutsläpp •I Finland är en stor del av de partiklar som inandas med stadsluften gatudamm som lyfts upp från marken av trafiken, med andra ord indirekta utsläpp •Halterna av grova partiklar stiger speciellt i mars-april, då söndermald gatusand och asfaltdamm virvlar upp av trafiken •Partikelhalterna höjs också av utsläpp från energiproduktionen, industrin och trafiken och från vedeldning samt av långdistanstransport •Halterna av ultrafina partiklar är högst i omedelbar närhet av förbränningskällorna, t.ex. vid trafikleder
18
31.10.2005 Faktarutor 18 Utsläppshandel •EU-medlemsländerna har inlett ett system med handel med utsläppsrätter (allowance), där anläggningarna har tilldelats utsläppsrätter enligt en nationell fördelningsplan (National allocation plan = NAP) •Utsläppsrätterna gäller bestämda perioder: 2005-07; 2008-12 osv. •Anläggningarna kan bedriva handel med de utsläppsrätter som de har fått sig tilldelade •Beslutet om hur många utsläppsrätter respektive aktör tilldelas fattas i förväg för hela den aktuella perioden •Drygt hälften av Finlands växthusgasutsläpp omfattas av EU:s utsläppshandel •Utsläppshandeln berör mest energiproduktionen och en del av industrin. Trafiken som är en stor utsläppsfaktor står utanför utsläppshandeln
19
31.10.2005 Faktarutor 19 Vilka mål har EU förbundit sig till •I Kyotoprotokollet har Europeiska unionen förbundit sig att reducera utsläppen med 8 procent från 1990 års nivå •En del av EU-länderna måste skära ner sina utsläpp medan andra får öka dem jämfört med utgångsåret •Finlands åtagande är att åren 2008-12 hålla växthusgasutsläppen på i medeltal 1990 års nivå •Beroende på de nationella förhållandena kan utsläppsbegränsande åtgärder företas t.ex. inom energi- och trafiksektorn samt avfallshanteringen, •Länderna kan använda lämpliga styrmedel, exempelvis lagstiftning eller beskattning •Utöver dessa åtgärder möjliggör Kyotoprotokollet användning av så kallade Kyotomekanismer och kolsänkor (till.ex.närmast skogarna) för att uppfylla åtagandet
20
31.10.2005 Faktarutor 20 Miljoner ton Växthusgasutsläpp 1990-2004 Källa: Statistikcentralen
21
31.10.2005 Faktarutor 21 Utvecklingen av elenergipriset inklusive skatt Källa: Energimarknadsverket 0 1 2 3 4 5 6 1/19974/19977/1997 10/1997 1/19984/19987/1998 10/1998 1/19994/1999 7/1999 10/1999 1/2000 4/2000 7/2000 10/2000 1/20014/20017/2001 10/2001 1/20024/2002 7/2002 10/2002 1/20034/20037/2003 10/2003 1/2004 4/2004 7/2004 10/2004 1/2005 cent/kWh Hushåll
22
31.10.2005 Faktarutor 22 fjärrvärme Utvecklingen av medelpriset på fjärrvärme 1.1.1981 = 100 levnadskostnadsindex
23
31.10.2005 Faktarutor 23 Elprisets sammansättning, hushållskunder 9,78 cent/kWh 1.2.2005 Källa: Energimarknadsverket Elanskaffning 33 % Elförsäljning 6 % Överföring i stamnät 2 % Överföring i regionnät 2 % Överföring i distributionsnät 31 % Elskatter 8 % Moms 18 %
24
31.10.2005 Faktarutor 24 Energisnåla produktionssätt •Vid kraftvärmeproduktion kan 80-90 procent av bränsleenergin utnyttjas •Kraftvärmeproduktion är en bra lösning med tanke på miljön •Vatten- och kärnkraft är de förmånligaste elproduktionssätten räknat per producerad kilowattimme
25
31.10.2005 Faktarutor 25 Hushållen kan inverka på klimatförändringen genom att •spara på el, värme och vatten •följa energispartipsen •åka kollektivt, cykla eller gå •låta bilen stå •använda fjärrvärme eller elda med ved •köpa el som producerats med förnybara energikällor •köpa hållbara och högklassiga konsumtionsvaror •reparera och återanvända saker •sortera soporna •lämna in avfall till återvinning
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.