Fö 7 - Produktionsfaktorer

En presentation över ämnet: "Fö 7 - Produktionsfaktorer"— Presentationens avskrift:

1 Fö 7 - Produktionsfaktorer
Arbetskraft Utbud av arbetskraft Efterfrågan på arbetskraft Kapital Efterfrågan på kapital Investeringsbeslut Globalisering, tillväxt och humankapital

2 Faktormarknader Två produktionsfaktorer; arbetskraft (L) och kapital (K). På kort sikt är kapitalet givet, endast arbetskraften kan förändras.

3 Utbud av arbetskraft Utbudet av arbetskraft bestäms av nyttomaximerande individer. Varje arbetare väljer att fördela dygnets 24 timmar mellan arbete och fritid. Olika individer har olika preferenser gällande fritid och arbete → olika indifferenskurvor. Budgetrestriktionen utgörs av dygnets 24 timmar och den inkomst individen kan få om han väljer att arbeta alla 24 timmarna.

4 Utbud av arbetskraft forts.
Anta att en individ har en timlön på 100 kr. Om alla timmar (24) används till arbete tjänar individen 2 400 kr (0,2400). Om alla timmar (24) läggs på fritid tjänar individen 0 kr (24,0). Anta att individen väljer att spendera 16 timmar på fritid och 8 timmar på arbete, och därmed tjäna 800 kr. Hur förändras individens val om timlönen höjs till 300 kr?

5 Figur – val mellan arbete och fritid (Frank 14.4-14.5)

6 Utbud av arbetskraft forts.
Substitutionseffekt: Antalet timmar i arbete stiger eftersom alternativkostnaden för fritid har ökat, det har relativt sett blivit dyrare att vara ledig. Inkomsteffekt: Eftersom timlönen har ökat kan individen välja att ha mer fritid och ändå tjäna lika mycket (eller mer). Vid en låg lön är det rimligt att antal timmar som läggs på fritid minskar vid lönehöjningar. Vid en viss högre lönenivå är det möjligt att antal timmar som läggs på fritid istället ökar vid lönehöjningar. Inkomsteffekten är större än substitutionseffekten.

7 Utbud av arbetskraft forts.
→ Kurvan för en individs arbetsutbud kan vara negativt lutande över en viss lönenivå.

8 Utbud av arbetskraft forts.
Horisontell summering av alla individers utbudskurvor för arbetskraft ger utbudskurvan för hela marknaden. Positiv lutning p.g.a. att en lönehöjning i en sektor ändrar inte bara antalet arbetade timmar för individer som redan arbetar i sektorn utan lockar även arbetare från andra sektorer.

9 Efterfrågan på arbetskraft
Ett företag kan anställa arbetskraft, L, till ett givet pris, w. Hur många arbetare företaget vill anställa beror på vilka intäkter en extra enhet arbetskraft genererar jämfört med vad denna extra enhet kostar. Kostnaden för en extra enhet arbetskraft = w (lönen). Hur mycket produktion som arbetskraften tillför = MPL (marginalprodukt). Intäkt per enhet av den ökade produktion som arbetskraften tillför = MR (marginalintäkt). Värdet av den extra produktion som arbetskraften tillför = MRPL (värdet av marginalprodukten). →

10 Efterfrågan på arbetskraft forts.
Om MRPL > w är det lönsamt att anställa fler. Om MRPL < w är det lönsamt att anställa färre. → Vinstmaximeringsvillkor: MRPL = w. Fullständig konkurrens: Alla enskilda företag är pristagare → kan sälja så mycket eller lite man vill till marknadspriset. Marginalintäkten ges av marknadspriset, MR = P. MRPL (eller VMPL enligt Frank) = P*MPL.

11 Efterfrågan på arbetskraft forts.
Företagets efterfrågan på arbetskraft ges av MRPL- kurvan. Ju lägre lön man måste betala ut desto fler arbetare vill man anställa. Efterfrågan på lång sikt är mer elastisk än efterfrågan på kort sikt eftersom man på lång sikt kan byta arbetskraft mot kapital.

12 Efterfrågan på arbetskraft forts.
Exempel: Vid en lönesänkning kommer företaget på kort sikt att öka sin användning av arbetskraft. På lång sikt kommer dock ökningen av arbetskraft vara ännu större eftersom företaget då kan substituera bort kapital mot arbetskraft.

13 Efterfrågan på arbetskraft forts.
Jämvikt på arbetsmarknaden där efterfrågan möter utbudet.

14 Efterfrågan på kapital
Två typer av kapital: Finansiellt kapital; pengar eller andra tillgångar som fungerar som pengar. Realkapital; fysisk utrustning som genererar faktiska flöden av produktion, t.ex. maskiner, fabriker, fordon. Efterfrågan på realkapital följer samma princip som efterfrågan på arbetskraft. Kostnaden för en extra enhet kapital = r (hyra). Värdet av den extra produktion som en extra enhet kapital tillför = MRPK (värdet av marginalprodukten). MRPK = MR*MPK.

15 Efterfrågan på kapital forts.
Om MRPK > r är det lönsamt att använda mer kapital. Om MRPK < r är det lönsamt att använda mindre kapital. → Vinstmaximeringsvillkor: MRPK = r.

16 Efterfrågan på kapital forts.
Investeringsbeslut Företag kan ibland hyra kapital men ofta handlar det om att företagen köper kapital, såsom maskiner, fabriker och fordon, som används under flera år. Hur mycket kostar en maskin i dag? Vilket överskott kommer maskinen att generera i framtiden? Hur kan kostnader i dag vägas mot förväntade överskott i framtiden? Nuvärdesberäkningar.

17 Efterfrågan på kapital forts.
Exempel 1 kr sätts in på banken till marknadsräntan i. Hur mycket är pengarna värda om ett, två, tre osv. år fram i tiden? Vad är nuvärdet av värdet fem år fram i tiden?

18 Efterfrågan på kapital forts.
Exempel 2 En maskin kan köpas in till en investeringskostnad av 400 000 kr. Varje år under fyra år beräknas maskinen ge ett överskott på 100 000 kr, år fem planerar man att sälja maskinen till det uppskattade värdet 200 000 kr. Bör investeringen genomföras?

19 Efterfrågan på kapital forts.

20 Efterfrågan på kapital forts.
Nuvärdet av de framtida överskotten, PV = Om PV ≥ 400’ är investeringen lönsam. i = 10 % → PV = 100’/(1+0,1) + 100’/(1+0,1) ’/(1+0,1) ’/(1+0,1) ’/(1+0,1)5≈ 441’ Net present value, NPV = – 400’ + 441’ = 41’. Ju högre räntan är desto lägre blir nuvärdet eftersom desto lägre värderas framtida överskott. Framtida överskott är ofta osäkra överskott, ju högre ränta företaget räknar med desto försiktigare är man.

21 Globalisering, tillväxt och humankapital…
Investeringar i humankapital innebär att individer skaffar sig kunskaper, färdigheter och erfarenheter som ökar deras produktivitet och därmed deras möjligheter att skaffa sig en högre inkomst. Globalisering påverkar tillväxt genom olika delar i ekonomin, bl.a. handel, direktinvesteringar, utbildningsnivå och migration. På grund av globalisering blir ett (relativt) höglöneland som Sverige alltmer beroende av kunskapsintensiv industri. Humankapital blir allt viktigare.