Faktorer som påverkar återgång i arbete efter njurtransplantation

En presentation över ämnet: "Faktorer som påverkar återgång i arbete efter njurtransplantation"— Presentationens avskrift:

1 Faktorer som påverkar återgång i arbete efter njurtransplantation
Kristina Nilsson Sjuksköterska, Njurmedicinska enheten, ViN

2 Vad gäller saken? Njursjukdom och antalet personer med aktiv uremivård ökar världen över Kronisk njursjukdom innebär ofta långa sjukskrivningsperioder Personer som ”på grund av sjukdom får omfattande vård” och de som väntar på njurtransplantation har rätt till sjukpenning utan tidsbegränsning Beräknas vara arbetsför 3 månader efter njurtransplantation

3 Varför behövde det studeras?
Transition Kroniskt sjuk organtransplanterad Svårt återgå i arbete efter lång sjukskrivning Känsla av sjukdom trots god fysisk och psykisk hälsa Frågan om jobb kan upplevas som ett hot

4 Transition Kroniskt sjuk organtransplanterad
Nyheter ”Daniel var dödssjuk Höll allting hemligt – I går räddade pappa Olle den blivande prinsens liv.”

5 Studiens syfte: Att undersöka vilka faktorer som påverkar återgång i arbete efter njurtransplantation, vilka effekter sjukskrivning hade för individen samt att undersöka vilket stöd, om något, dessa personer önskar från vårdteamet för att kunna återgå i arbete.

6 Stort TACK till FoU-rådet NSÖ för visat förtroende och beviljat projektmedel som gjorde studien möjlig min handledare Gunilla Gernandt-Bark för förståelse för problemet, uppmuntran, klok handledning och goda råd.

7 Vad gjorde jag? Kvalitativ intervjustudie
13 personer intervjuades, min. Transplanterade som var åter i arbete Transplanterade som inte återgått i arbete Personer som väntade på transplantation Materialet analyserades med konventionell innehållsanalys Hälsoenkät EQ-5D Rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär, oro/nedstämdhet. Självupplevd hälsa

8 Resultat Hälsa Stöd Myndigheter Arbete Psykologiska faktorer
ÅTERGÅNG I ARBETE

9 -Inga hälsoskäl hindrade arbete efter njurtransplantation
Hälsa Tid för dialys Ork, kondition, styrka -Inga hälsoskäl hindrade arbete efter njurtransplantation

10 Myndigheter Tid för utredning inom sjukvården
Kontakt med Försäkringskassan Ekonomisk trygghet

11 ”Det finns ingen liksom att klaga på, men det känns ibland som att man kommer hit för att ni ska ha jobb. Jag tycker liksom ni ska se till att jag kommer ut så fort som möjligt härifrån. Liksom: ’Här ska du inte vara längre, du ska ut’.”

12 Myndigheter Tid för utredning inom sjukvården
Kontakt med Försäkringskassan Besvikelse, rädsla, uppgivenhet Ekonomisk trygghet

13 Intervjuare: ”Hur har din kontakt med Förs
Intervjuare: ”Hur har din kontakt med Förs...?” Intervjuperson: ”Jag pratar inte med dom. Kommer breven så ringer jag och säger att jag kan inte!”

14 Myndigheter Tid för utredning inom sjukvården
Kontakt med Försäkringskassan Ekonomisk trygghet Främst en hindrande faktor!

15 Arbete Arbetslöshet Flexibilitet hos arbetsgivare Teknik
Vilja/ovilja att arbeta Sociala aspekter, på flera plan ”Att vara tillbaka på arbetet blev ett kvitto på att jag mådde bra, var redo att gå vidare”.

16 ”Det här att man inte tillhör nånstans och man ju inte är som alla andra... Man platsar inte någonstans känner man. Man känner sig utanför. Med ett jobb har man ju rutiner som hör till nånting... En vardag om man säger så. Man gör en matlåda och går till arbetet och uträttar sina ärenden och så. Nu är det bara vaccum nästan allting, känns det som.”

17 Psykologiska faktorer
Ovana vid krav effekter av Dåligt självförtroende sjukskrivning Oro och hinder för arbete Orimliga förväntningar

18 Stöd Egenvård Stöd från familjen
”Jag brukar tänka att ’jag klarar mig!’ Det var skönt att komma igång och jobba igen!” Stöd från familjen ”Jag behövde nån som tog mig i kragen lite” Stöd från vårdteamet

19 Skattning av hälsa EQ-5D
De som inte återgått i arbete efter njurtransplantationen skattade sin hälsa lägst, särskilt den psykiska hälsan.

20 Effekter av sjukskrivning
Arbetslöshet Ekonomiska förluster Sociala förluster rädsla förlora sjukpenning Ovana vid krav Dåligt självförtroende Förlorad arbetsvilja/-glädje Förlust av rutiner sämre fysisk hälsa SJUKSKRIVNING

21 Det var studien. Det är nu det riktiga utvecklingsarbetet börjar!

22 Hur kan vi göra det bättre?
I organisationen Samsyn och Teamarbete! Lean- Underlätta patientflödet inom sjukvården Kontinuitet och tillgänglighet–läkare, sjuksköterskor, handläggare Personalutbildning om Försäkringskassan regler och beslutsprocess

23 Hur kan vi göra det bättre?
I mötet med patienten Tydliga råd tidigt om fysisk aktivitet Tydlig kommunikation för samförstånd vid komplicerade utredningar Observera copingstrategier, bygg på optimistiska strategier Extra samtalsstöd från vårdteamet

24 Hur kan vi göra det bättre?
Diskutera vikten av sociala relationer Ta upp diskussionen om arbetsmöjligheter med patienten medvetet, varsamt och regelbundet Undvik långa sjukskrivningar Uppmuntra regelbunden kontakt med Försäkringskassan –Stötta!

25 Slutsats Även om patienten har rätt till sjukpenning är sjukskrivning inte nödvändigtvis det bästa för patienten på kort eller lång sikt. Tillsammans med patienten utröna behov och möjligheter för att undvika negativa effekter av sjukskrivning. Att som vårdgivare- oavsett egen inställning- vara objektiv och stödjande i situationen.

26 Tack för uppmärksamheten!
Vad ska NI göra? Sök FoU-medel eller stöd från LARC! Låt patientintervjuer påverka verksamhetsutvecklingen Tack för uppmärksamheten!

27 TACK till FoU-rådet, NSÖ för förtroendet!
Gunilla-Gernandt Bark för kloka råd min chef Lena Hagström för ansträngningar att frigöra tid och framförallt alla de personer som låtit sig intervjuas och låta mig ta del av sin livssituation på ett så frikostigt sätt!