Tobaksfritt Sverige 2025 och Rökfria skolgårdar

En presentation över ämnet: "Tobaksfritt Sverige 2025 och Rökfria skolgårdar"— Presentationens avskrift:

1 Tobaksfritt Sverige 2025 och Rökfria skolgårdar
Henrik Ripa Sveriges Riksdag Ordf VISIR HenrikRipa.se

2 Tobaksfritt Sverige 2025 och Rökfria skolgårdar
Rökfritt Sverige Rökfri arbetstid Rökfria skolgårdar HenrikRipa.se

3 Henrik Ripa (M) Lerum Riksdagsledamot Norra Älvsborg
Bakgrund Automatiseringsingenjör Diplomerad marknadsekonom Jobbat 10 år med industriell automatisering Socialnämnden Ordförande Barn & Ungdomsnämnden Ordförande Kommunstyrelsen Ordförande Västra Götalandsregionen Socialberedning Svenska Kommunförbundet Styrelsen för Sveriges Kommuner och landsting HenrikRipa.se

4 Henrik Ripa (M) Lerum Riksdagsledamot Norra Älvsborg
Riksdagsledamot Sveriges Riksdag 2010- Socialutskottet (med ansvar för) Folkhälsa Socialtjänst Tandvård Smittskydd Donationsrådet Cancerfondens styrelse Tvärpolitiska Nätverk Barngruppen Diskriminering och förtryck i hederns namn Tobaksfakta HenrikRipa.se

5

6 18 6.600 om året dör i Sverige av rökning HenrikRipa.se

7 126 döda HenrikRipa.se

8 I Hiroshima och Nagasaki dog drygt 200.000 människor
Passiv rökning dödar per år Uppdaterad :08. Publicerad :40 Passiv rökning skördar liv om året, varav barn. Världshälsoorganisationen, WHO, vädjar om rökförbud i offentliga miljöer, högre tobaksskatter och reklamförbud. Den första världsomfattande studien av effekterna av passiv rökning som publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Lancet i dag är skrämmande läsning. Ett lag hälsoexperter har på uppdrag av WHO gått igenom data från 192 länder för att uppskatta effekterna av passiv rökning. Slutsatsen är att människor om året – varav barn dör på grund av passiv rökning. Det betyder att var hundrade som dör på jorden dör av rökning utan att själv ha dragit ett enda bloss. Nästan 60 procent, , av dem som dör av passiv rökning dör i olika hjärtåkommor, dör av sviktande andningsförmåga, av astma och av lungcancer. Passiv rökning är, speciellt för barn, en mycket vanligare dödsorsak i fattiga länder än i rika. I höginkomstländer i Europa dog 71 barn och vuxna i följder av passiv rökning. Forskarna bakom studien bedömer förbud mot rökning i vissa offentliga miljöer och på restauranger och barer som en mycket viktig åtgärd för att minska dödsriskerna för dem som inte röker. WHO anser också att all världens länder bör införa reklamförbud, högre skatter och information om rökningens skadeverkningar, både på den egna hälsan och andras hälsa, för att försöka minska rökningen. I Sverige beräknas antalet offer för passiv rökning ha minskat från ungefär 500 till runt 200 om året genom lagen om rökförbud på krogen. Anders Sundström HenrikRipa.se

9 I Hiroshima och Nagasaki dog drygt 200. 000 Passiv rökning dödar 600
I Hiroshima och Nagasaki dog drygt Passiv rökning dödar per/år varav barn Passiv rökning dödar per år Uppdaterad :08. Publicerad :40 Passiv rökning skördar liv om året, varav barn. Världshälsoorganisationen, WHO, vädjar om rökförbud i offentliga miljöer, högre tobaksskatter och reklamförbud. Den första världsomfattande studien av effekterna av passiv rökning som publiceras i den ansedda vetenskapliga tidskriften Lancet i dag är skrämmande läsning. Ett lag hälsoexperter har på uppdrag av WHO gått igenom data från 192 länder för att uppskatta effekterna av passiv rökning. Slutsatsen är att människor om året – varav barn dör på grund av passiv rökning. Det betyder att var hundrade som dör på jorden dör av rökning utan att själv ha dragit ett enda bloss. Nästan 60 procent, , av dem som dör av passiv rökning dör i olika hjärtåkommor, dör av sviktande andningsförmåga, av astma och av lungcancer. Passiv rökning är, speciellt för barn, en mycket vanligare dödsorsak i fattiga länder än i rika. I höginkomstländer i Europa dog 71 barn och vuxna i följder av passiv rökning. Forskarna bakom studien bedömer förbud mot rökning i vissa offentliga miljöer och på restauranger och barer som en mycket viktig åtgärd för att minska dödsriskerna för dem som inte röker. WHO anser också att all världens länder bör införa reklamförbud, högre skatter och information om rökningens skadeverkningar, både på den egna hälsan och andras hälsa, för att försöka minska rökningen. I Sverige beräknas antalet offer för passiv rökning ha minskat från ungefär 500 till runt 200 om året genom lagen om rökförbud på krogen. Anders Sundström HenrikRipa.se

10 Samhällseffekter 12 % av Sveriges befolkning är dagligrökare
Ca personer dör i Sverige varje år Den största enskilda orsaken till sjukdom, lidande och förtida död i Sverige 8 fler sjukdagar per år för en rökare än en icke-rökare Kostar det svenska samhället minst 30 miljarder netto per år Lågt antal dagligrökare ur ett internationellt perspektiv, men tillsammans med snusarna ligger vi högt. HenrikRipa.se

11 Skadliga effekter med tobak
Den enskilt största faktorn till en förtidig död i världen Orsakar lungcancer, hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar m m I Sverige beräknas 90 % av lungcancerfallen och drygt 20 % av all hjärt- och kärlsjukdom bero på rökning HenrikRipa.se

12 Kortare liv 10 år kortare liv i snitt Men bara hos hälften av rökarna
Dvs hälften dör 20 år tidigare Rysk roulette HenrikRipa.se

13 När känner man av det? Rökande kvinna brukar börja känna av krämpor vid 54 års ålder, icke-rökaren kommer vid 66 år. Det är 12 friska år längre. Motsvarande för män är 56 år respektive icke-rökare 69 år, det vill säga en skillnad på 13 år. HenrikRipa.se

14 Vi är säkra på vår sak: Det finns tillräckliga bevis för
att tobaksrökning och tobaksrök orsakar cancer hos människor

15 246 extra fall per år Munhålecancer
246 fall/år skulle undvikas i Sverige. EPIC: Sverige, Danmark, Norge, Tyskland, Holland, UK, Frankrike, Italien, Spanien, Grekland, 11 års follow-up, 441,211 i kohorten (102,695 current smokers, 127,407 former), 11 years of follow-up, 14,896 TRC. Riskökning bland aktiva rökare: 250% (RR=3,50) Andel som kan tillskrivas rökning: 33% Antal nya fall i Sverige 2011: 743 Agudo A et al, J Clin Oncol 2012;30:4550-7

16 144 extra fall per år 144 extra fall per år
Cancer i svalget (oro- och hypofarynx) 144 extra fall per år 144 extra fall per år Riskökning bland aktiva rökare: 500% Andel som kan tillskrivas rökning: 49% Antal nya fall i Sverige 2011: 293

17 153 extra per år 153 extra fall per år Cancer i struphuvudet (larynx)
Riskökning bland aktiva rökare: 1500% Andel som kan tillskrivas rökning: 84% Antal nya fall i Sverige 2011: 182

18 160 extra fall per år 160 extra fall per år Matstrupscancer Matstrupe
Magsäck Riskökning bland aktiva rökare: 250% Andel som kan tillskrivas rökning: 35% Antal nya fall i Sverige 2011: 458

19 177 extra fall per år 177 extra fall per år Magsäckscancer Matstrupe
Riskökning bland aktiva rökare: 87% Andel som kan tillskrivas rökning: 21% Antal nya fall i Sverige 2011: 845

20 232 extra fall/år 232 extra fall per år Levercancer Levern
Riskökning bland aktiva rökare: 88% Andel som kan tillskrivas rökning: 25% Antal nya fall i Sverige 2011: 926

21 132 extra fall/år 132 extra fall per år Bukspottkörtelcancer
Bukspottkörteln Riskökning bland aktiva rökare: 74% Andel som kan tillskrivas rökning: 13% Antal nya fall i Sverige 2011: 1016

22 1397 extra fall per år 1397 extra fall per år
Cancer i urinblåsa och övriga urinvägar Njure Njurbäcken och urinledare 1397 extra fall per år Urinblåsa 1397 extra fall per år Prostata Urinrör Riskökning bland aktiva rökare: 250% Andel som kan tillskrivas rökning: 50% Antal nya fall i Sverige 2011: 2793

23 2995 extra cases per year 2995 extra fall per år Lungcancer
Riskökning bland aktiva rökare: 1260% Andel som kan tillskrivas rökning: 82% Antal nya fall i Sverige 2011: 3652

24 DESSUTOM.... Cancer i näshåla och nässvalg 11 extra fall per år
njure ”- livmoderhals ”- benmärg (myeloisk leukemi) ”-

25 12,7% 6 400 fall per år Andel av alla cancrar som potentiellt
kan tillskrivas rökning i Sverige: 12,7% motsvarande 6 400 fall per år Agudo A et al, J Clin Oncol 2012;30:4550-7

26 Tillgänglighet HenrikRipa.se

27 Rökfritt Sverige 2025 12 % röker idag i Sverige Minska med 1 % om året
HenrikRipa.se

28 Starkt stöd för fler rökfria miljöer i Sverige
Källa: Synovate 2009/Sv Nätverket f Tobaksprevention HenrikRipa.se

29 Hur många vuxna röker? 10 % män och 12 % kvinnor rökte dagligen 2011
13 % män och 9 % kvinnor rökte då och då 2011 I åldern år hade 53% rökt vattenpipa 2011 5 % av mammorna rökte i senare delen av graviditeten och när barnen var nyfödda 2009 11% av papporna till nyfödda barn rökte 2009 Statistiken gällande vuxna icke-gravida (16-84 år) utgår från Nationella folkhälsoenkäten % män och 12 % kvinnor rökte dagligen 2011, sammanslaget 11%. Skillnaden i rökning mellan olika ålders- och sociala grupper är stor (se kommande bilder). Majoriteten av dagligrökarna bland både kvinnor och män finns i åldersgruppen år. Lika många, 13 % män och 9 % kvinnor, sammanslaget 11%, rökte då och då. Vattenpipa blir allt vanligare och är ett ungdomsfenomen. I åldern år har 53% rökt vattenpipa, år 26%, år 10%, lika stor andel svensk- som utlandsfödda. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011. 16 % av kvinnorna rökte 3 månader före graviditeten år 2009, 7% vid inskrivningen i mödravården och i senare delen av graviditeten 5%. När barnen var nyfödda rökte 5% av mammorna (till barn 0-4 månader) 2009, och när barnet var 8 månader rökte 6%. Omkring 11% av papporna röker. De regionala skillnaderna är relativt stora. Mest röker mammor i Värmland och Västmanland. Källor: Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. Amning och föräldrars rökvanor. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. Källor: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut; 2011 Graviditeter, förlossningar och nyfödda barn. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. Amning och föräldrars rökvanor. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. Sid 3 *

30 Andel dagligrökare bland vuxna
Procent Män Kvinnor Rökningen har gått ner kraftigt i Sverige, och var vanligare för några decennier sedan. Som mest rökte 50 procent av de svenska männen (1963) och 30 procent av kvinnorna (1980). Efter det har rökningen minskat betydligt först bland männen och därefter bland kvinnorna. Nu är vi nere i 10 % män och 12 % kvinnor som rökte dagligen Statistiken utgår från Nationella folkhälsoenkäten 2011. Källor: - Statistiska centralbyrån (SCB) - Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 20011 - Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport Målområde 11 Minskat bruk av Tobak. Statens folkhälsoinstitut. Rapport R 2005:60. Sid 4 Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011. *

31 De som har det sämst röker mest
Andel som röker dagligen (%) Rökningen började som en överklassvana men idag råder motsatsen. Rökning är betydligt vanligare bland arbetare och korttidsutbildade samt socialt och ekonomiskt utsatta. Andelen dagligrökare är dubbelt så stor bland ensamstående mödrar som bland ensamstående utan barn och sammanboende oavsett om de har barn eller inte. Statistiken utgår från Nationella folkhälsoenkäten 2011. Källor: -Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011 -Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport Målområde 11 Minskat bruk av Tobak. Statens folkhälsoinstitut. Rapport R 2005:60. Män Kvinnor Sid 5 * Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, 2011.

32 Män röker mindre än kvinnor
Andel som röker dagligen (%) I takt med att lagstiftningen och debatten har flyttat fram positionerna har den sociala acceptansen för rökning sjunkit radikalt, särskilt bland de högutbildade som minskat sin rökning betydligt. Men de korttidsutbildade, som tog upp rökvanan betydligt senare, har ännu inte slutat röka i samma takt. Detta följer samma mönster som att kvinnorna tog upp rökvanan senare än männen, vilket anses vara den viktigaste förklaringen till att nergången i rökvanor kommer senare hos kvinnor. Statistiken utgår från Nationella folkhälsoenkäten 2011. Källor: -Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011. --Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport Målområde 11 Minskat bruk av Tobak. Statens folkhälsoinstitut. Rapport R 2005:60. Män Kvinnor Sid 6 * Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011

33 Längre utbildning, färre rökare
Andel som röker dagligen (%) Det finns ett tydligt samband mellan utbildningsnivå och tobaksbruk. Det är idag främst personer med kort utbildning som röker. År 2009 var det mer än tre gånger så vanligt att korttidsutbildade män och kvinnor rökte som att personer med lång utbildning gjorde det. Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011. Män Kvinnor Sid 7 * Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011

34 Hög inkomst, få rökare Andel som röker (%) Män Kvinnor
Arbetslösa, socialbidragstagare och de som saknar kontantmarginal är dagligrökare i mycket högre utsträckning är normalbefolkningen. De som saknar kontantmarginal är de som svarat nej på frågan: ”Om du plötsligt skulle hamna i en oförutsedd situation, där du på en vecka måste skaffa fram kronor, skulle du klara det?” Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011. Män Kvinnor Sid 8 * Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor, Statens folkhälsoinstitut, 2011

35 Andel som röker dagligen (%)
Nysvenskar röker mer Andel som röker dagligen (%) I vissa invandrargrupper röks det också betydligt mer än i genomsnittsbefolkningen. En viktig förklaring är att både rökvanorna och den sociala acceptansen från hemlandet följer med till det nya landet. Bland vuxna röker kvinnor och män från övriga Europa nästan dubbelt så ofta som infödda svenskar, medan de från övriga Norden och kontinenter utanför Europa intar en mellanställning. Statistiken utgår från Nationella folkhälsoenkäten 2011. Källor: -Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011 -Kunskapsunderlag till Folkhälsopolitisk rapport Målområde 11 Minskat bruk av Tobak. Statens folkhälsoinstitut. Rapport R 2005:60. Män Kvinnor Sid 9 * Källa: Nationella folkhälsoenkäten, Hälsa på lika villkor. Statens folkhälsoinstitut, 2011

36 Ungdomsrökning År 9 år % pojkar och 26 % flickor i åk 9 rökte (5 % pojkar och 8 % flickor dagligen) Nästan 40% har rökt vattenpipa vid någon tillfälle År 2 i gymnasiet år % pojkar och 39 % flickor i åk 2 gymnasiet rökte (8 % pojkar och 13 % flickor dagligen) Cirka 60% har rökt vattenpipa vid någon tillfälle Sedan skolmätningarna inleddes 1979, har rökningen bland ungdomar minskat under kraftiga svängningar. År 2001 rökte 30% pojkar och 36% flickor år 9. Därefter har rökningen år 9 sjunkit, ökat och nu återigen sjunkit flera år i rad bland såväl pojkar som flickor och ligger 2011 på 19% pojkar och 26 % flickor. I gymnasiets år 2 ligger rökningen på ungefär samma nivå som 2004 – 32% pojkar och 39% flickor - med en uppgång emellan till som mest 36% respektive 43% i fjol Även om rökningen minskat markant från år 2010 till 2011 i både grundskola och gymnasium är det för tidigt att tala om ett trendbrott i ungdomsrökningen. Vattenpipa blir allt vanligare och är ett ungdomsfenomen. Vattenpipa röks dock mer sporadiskt, någon gång i månaden. Bara 1-2% röker vattenpipa någon gång i veckan. Oftast är det nikotin i vattenpipan men många ungdomar vet inte om det är nikotin eller inte i pipan. Källa: Henriksson C & Leifman H. (2011). Skolelevers drogvanor CAN Rapport 129. Centralförbundet för Alkohol och Narkotikaupplysning. Källa: Henriksson C & Leifman H. Skolelevers drogvanor 2011; CAN. Sid 10 *

37 Marknadsföring Det är inte marknadsföringen på Internet som är det stora problemet i tobaksfrågan utan den vanliga marknadsföringen som fortsätter att tillåtas på försäljningsställen. Förslaget att undersöka effekter på konsumtionen av marknadsföring på Internet kan vara motiverat. Samtidigt ställer vi oss starkt frågande till hur regeringen helt kan undgå att behandla de typer av marknadsföring som vi idag redan har tillräckliga kunskaper om för att konstatera att de kraftigt påverkar nyrekryteringen av barn och ungdomar till ett livslångt tobaksbruk. Vi talar här om marknadsföringen på säljställen. Den öppna marknadsföringen gör det även svårare för vuxna att sluta och borde vara regeringens fokus om man menar allvar med sina satsningar. Ett verkningsfullt förslag vore t ex ett exponeringsförbud av tobak. Finansanalytikern Morgan Stanley sa 2007 följande om denna viktiga åtgärd; ”Enligt vår bedömning, efter en aktiv pris- och skattepolitik, är det två typer av regleringar som borde bekymra tobaksindustrin mest och det är dels ett exponeringsförbud av tobak på försäljningsställen och dels införandet av neutrala paket. Bägge åtgärderna kommer att kraftigt begränsa tobaksindustrins möjligheter att marknadsföra sina produkter.” HenrikRipa.se

38 Bilder eller text ? HenrikRipa.se

39 Effektiva åtgärder Lagstiftning kring bl a tobaksindustrins marknadsföring Aktiv prispolitik Information Utbildning Avvänjningshjälp Ungdomars tobaksbruk kan inte förhindras med någon mirakelmetod. Effektiva metoder är redan kända, men tillämpas inte. Tankesmedjan Tobaksfakta är också förvånad över att man satsar stora resurser på att se över vad som bidrar till ungdomars tobaksdebut eftersom detta är ett mycket välstuderat område där det finns tillräckligt med kunskap om vilka faktorer som påverkar. Här finns dessutom en systematisk kunskapsöversikt som Statens folkhälsoinstitut gjorde redan 2002 (A Hedin och C Källerståhl) som fortfarande är aktuell och som tydligt visar att det hela inte alls är något metodproblem. Det finns också utmärkta genomgångar från Storbritannien och t ex NICE. Vilka åtgärder som effektivt minskar ungdomars tobaksbruk är väl definierat idag. Det handlar om en kombination av olika åtgärder som lagstiftning kring bl a tobaksindustrins marknadsföring, en aktiv prispolitik, information, utbildning samt avvänjningshjälp. Ju flera av dessa faktorer som finns på plats, desto större är chansen till en tobaksfri uppväxt. Det är viktigt att det tobakspreventiva arbetet bland barn och unga inte isoleras från annat samhällsarbete mot tobak. Barn, tonåringar och vuxna lever tillsammans och påverkar varandra i vardagen. Insatser riktade till unga gör mindre nytta om man inte samtidigt arbetar med vuxnas attityder och normer. Med en helhetssyn ökar möjligheterna att minska tobaksanvändningen i alla åldersgrupper och därmed skadeverkningarna i form av sjukdom och för tidig död. HenrikRipa.se

40 HenrikRipa.se

41 Sverige 2025 ? Alla europeiska länder (viss tveksamhet om Bulgarien, Grekland och Ungern) har som högprioriterat folkhälsomål att reducera rökningen. EU Nordiska rådet 2040 Finland har satt upp målet att landet ska vara rökfritt år 2040! Nya Zeeland 2025 Enligt Dagens Nyheter undersökning vill 84% av läsarna ha ”hårdare tag mot rökningen”. HenrikRipa.se

42 Finland Först i världen med att i lagskriva in syftet att inte bara minska, utan få bort allt inhemskt tobaksbruk. Lagen innebär bl a: Förbud för exponering av tobaksvaror i butiker Straffbart att köpa ut eller överlåta tobaktill minderåriga Minderåriga förbjuds att inneha tobak Handlare som säljer tobak till minderårigaska kunna få fängelse upp till sex månader Tobaksautomater förbjuds helt från 2015 HenrikRipa.se

43 Mycket kvar att göra För Sverige i tiden HenrikRipa.se

44 Kungen och rökrum i riksdagen
HenrikRipa.se

45 Irland HenrikRipa.se

46 Rökfritt Sverige 2025 HenrikRipa.se

47 Rökfritt Sverige 2025 Ingen skall dö av rökning
Ingen skall utsättas för passiv rökningen Rökfritt 2025 HenrikRipa.se

48

49 33 organisationer stödjer det redan
Svenska Läkaresällskapet Sveriges läkarförbund Medicine Studerandes Förbund Kandidatföreningen KF SYLF Sveriges Yngre Läkares Förbund Svensk Sjuksköterskeförening Vårdförbundet Sveriges Tandläkarförbund Sveriges Tandhygienistförening Svenska Tandsköterskeföreningen Dietisternas Riksförbund Sveriges Psykologförbund Sveriges Skolledarförbund Nätverket Hälsofrämjande Sjukvård Legitimerade sjukgymnasters riksförbund Kvinnoorganisationernas samarbetsråd i alkohol- och narkotikafrågor, KSAN Tobaksfakta – oberoende tankesmedja Läkare mot Tobak Sjuksköterskor mot Tobak Tandvård mot Tobak Psykologer mot Tobak Lärare mot Tobak Riksförbundet SMART SMART ungdom Visir Cancerfonden A Non Smoking Generation Astma- och Allergiförbundet Unga Allergiker Hjärt- Lungfonden Tobakspreventivt nätverk i landsting och regioner Hjärt- och lungsjukas riksförbund Nätverket mot cancer HenrikRipa.se

50 När man kommer till Sverige
SWEDEN HenrikRipa.se

51 De människor som är galna nog att tro att de kan förändra världen, är de som gör det också.
HenrikRipa.se

52 Pessimisten HenrikRipa.se

53 Optimisten HenrikRipa.se

54 HenrikRipa.se

55 Rökfri arbetstid HenrikRipa.se

56 100 av 300 slutade röka bästa besparing vi kunnat göra, 800 färre sjukdagar
HenrikRipa.se

57 Rökfri arbetstid 192 (290) Lysekil,januari 2007 Ale,maj 2011
Mariestad,september 2009 Mark,maj 2013 Mellerud,september 2006 Munkedal,januari 2012 Mölndal,juni 2003 Orust, januari 2013. Partille,augusti 2008 Skara,mars 2009 Skövde,april 2010 Svenljunga,augusti 2012 Sotenäs,januari 2012 Tanum,februari 2008 Tidaholm,oktober 2011 Tranemo,januari 2014 Uddevalla,oktober 2004 Vårgårda,maj 2013 Vänersborg,oktober 2012 Åmål,januari 2011 Ale,maj 2011 Alingsås,maj 2010 Bengtsfors,januari 2009 (Endast inom socialförvaltningen) Bollebygd,maj 2011 Borås,januari 2010 Essunga,tobaksfri arbetstid, januari 2011 Färgelanda,september 2012 Gullspång,januari 2012 Göteborg,samtliga stadsdelsförvaltningarna rökfria från januari 2011 Götene,oktober 2013 Herrljunga,augusti 2012 Hjo,augusti 2013 Härryda,februari 2010 Karlsborg,januari 2012 Kungälv,januari 2010 Lerum januari 2007 Lilla Edet, september 2008 HenrikRipa.se

58 Resultat 100 slutade röka av 300 Färre sjukdagar Kan man avskedas?
Hur gör vi hemtjänst Rök eller tobaksfritt Skåne HenrikRipa.se

59 Rökfria skolgårdar HenrikRipa.se

60 Skäl som ungdomar anger
Grupptryck Nyfikenhet Öppna för nya utmaningar Nya erfarenheter Tufft Känner sig lugn Hålla vikten Känna sig vuxen HenrikRipa.se

61 Andelen rökare i årskurs 9 och gymnasiets år 2, efter kön. 1971–2012.
6 Andelen rökare i årskurs 9 och gymnasiets år 2, efter kön. 1971–2012. Procent Skolelevers drogvanor Källa: CAN

62 Andelen snusare i årskurs 9 och gymnasiets år 2, efter kön. 1974–2012.
Procent Skolelevers drogvanor Källa: CAN

63 8 Total tobakskonsumtion. Andelen som röker och/eller snusar. Procentuell fördelning efter kön i årskurs 9 och gymnasiets år –2012. Procent Skolelevers drogvanor Källa: CAN

64 9 Total daglig tobakskonsumtion. Andelen som röker och/eller snusar dagligen. Procentuell fördelning efter kön i årskurs 9 och gymnasiets år –2012. Procent Skolelevers drogvanor Källa: CAN

65 15 Andelen rökare i årskurs 9 och gymnasiets år 2 med olika anskaffningssätt. Procentuell fördelning efter kön –2012. Procent Procent Pojkar, åk 9 Flickor, åk 9 Köper själv Från kompisar Från föräldrar Från försäljare av smuggelcigaretter Från annan person Procent Procent Pojkar, gy 2 Flickor, gy 2 Skolelevers drogvanor Källa: CAN

66 Tobakslagen År 1993 fick Sverige sin första tobakslag (1993:581) som är en skyddslag. Året därpå 1994 infördes bland annat avsnittet om förbud att röka på skolgård: § 2 Rökning är förbjuden: 1. i lokaler som är avsedda för barnomsorg, skolverksamhet eller annan verksamhet för barn eller ungdom samt på skolgårdar och på motsvarande områden utomhus vid förskolor och fritidshem. Enligt § 19 a i samma lag har kommunen ett tillsynsansvar över rökfria miljöer. HenrikRipa.se

67 Tobaksbruk och Skola • Aktivövervakning av rökförbud på skolans område reducerar bruk av tobak. • Aktivövervakning av skolans tobaksförbud med sanktioner för de elever som överträderförbudet. Insatsen har starkt vetenskapligt stöd. (Aveyard,2004, Evans-Whipp,2004) • Det finns indirekt stöd för att god skolundervisning i allmänhet kan förebygga tobaksbruk eftersom skolmisslyckande ökar risken för att ungdomar ska bli rökare (Scal,2003) • Skolundervisning som syftar till att förebygga tobaksbruk förefaller inte ha effekt. (Thomas 2002, Skara 2003, Wiehe 2005) HenrikRipa.se

68 I ordinarie kursplan Idrott och hälsa – Vad behöver vi för att må bra och vad ska vi undvika för inte blir sjuka. Vad händer med kroppen, syresättningen när man tränar? Vilka konsekvenser ger rökningen? Naturkunskap – vad är tobak och hur påverkar det människan, på kort och lång sikt. Beroende – ämnen och effekter. Ekonomi – Hur ser tobakens ekonomi ut, vem tjänar på att du blir beroende av tobak? Vad kostar tobaken och vem betalar? Juridik – Hur ser lagstiftningen ut runt tobak och hur fungerar den? Samhällskunskap – Hur kan samhället på demokratisk väg styrabort ett skadligt bruk av ett beroendeframkallande ämne? HenrikRipa.se

69 Frågor ställda till skolsköterskor
Fastställd tobakspolicy? Rökning inom skolans område? Finns försäljningsställen av tobak till ungdom under 18 år i skolans närhet? Stöd av A Non Smoking Generation? Vilket stöd behöver du och skolan för att motverka tobaksrökning? HenrikRipa.se

70 Tillsyn Enligt tobakslagen (1993:581) 19a § har kommunen den omedelbara tillsynen över att det inte röks på skolgårdar. Det fordras besök av hälsoskyddsinspektörer för att se om rökning förekommer. Kommunens miljönämnd kan också förelägga med eller utan vite skolan att se till att rökningen på skolgårdar upphör. Det finns exempel på att vite har blivit utdömt. Förvaltningsrätten i Karlstad, Mål , har förpliktigat Grums kommun att betala vite om kronor till statsverket HenrikRipa.se

71 Tillsyn HenrikRipa.se

72 Grums Det var en gymnasie- och vuxenutbildning och där man från skolans sida hävdade att det inte fanns någon skolgård. Det är inte tillsynsmyndigheterna som ska komma med förslag på vilka åtgärder som ska vidtas för att rökfrihet ska uppnås utan den enskilda skolan. Den som är verksamhetsansvarig i skolan ansvarar för att rökning inte förekommer på skolgården. Länsstyrelsen utövar tillsyn inom länet och ska även ge kommunerna råd och stöd. HenrikRipa.se

73 Mitt Veckobrev Flygposten http://HenrikRipa.se
Kontaktuppgifter: SMS Mitt Veckobrev Flygposten HenrikRipa.se