Energi- och klimatrådgivningen i Stockholmsregionen

En presentation över ämnet: "Energi- och klimatrådgivningen i Stockholmsregionen"— Presentationens avskrift:

1 Energi- och klimatrådgivningen i Stockholmsregionen

2

3 Opartisk och kostnadsfri råd om:
Hur du kan minska din energianvändning Hur du kan minska din klimat- och miljöpåverkan Vilka tekniska lösningar du kan välja mellan

4 Här finns vi… Telefonrådgivning 08 - 29 11 29 Webbservice
Lokala och regionala projekt Specifika målgrupper

5 Klimatsmart belysning med bibehållen ljuskvalitet

6 Belysning Ofta en stor del (25 -30 %) av verksamhetens elanvändning.
Stor besparingspotential med goda möjligheter att förbättra ljusmiljön.

7 Ljuskällor på kontor Närmare 50 procent av kontorens installerade belysningseffekt är lysrör med äldre, konventionella drivdon som drar el även när belysningen är avstängd. 23 % av elanvändningen på ett kontor kommer från Belysningen Statistik för kontor och förvaltningslokaler, både offentliga och privata.

8 Lysrör teknisk utveckling
100% -42% -71% -82% T8 T5 T5 Dimbar Dagsljus-avkänning T5 Dimbar Dagsljus-avkänning Närvarostyrning

9 1. 2. Ekodesigndirektivet Energimärkning:
Sätter betyg på resten – ingen vill ha dåligt betyg Tar bort de sämsta produkterna 3. Upphandling, Forskning & Utveckling -> Spjutspetsprodukter Antal produkter Ekodesigndirektivet: Minimikrav, produkter som omfattas av direktivet ska vara resurs och energieffektiva. Även produkter som påverkar energianvändningen omfattas, t.ex. fönster och bildäck. Listan på produkter som omfattas växer. Energimärkning: Synliggör vilka är energi och resurseffektivaste. Energimärkning hjälper konsumenterna att välja Energieffektivitet

10 Exempel på lampmärkning på armaturen (fr.o.m. 1 mars 2014)
På armaturer ges info om: lampans energiklass lamp- kompabilitet lämpliga lampor (om medföljande lampa saknas)

11 Byte av lysrörsarmaturer från T8 till T5 ger ca 42% energibesparing, dessutom:
Längre livslängd = längre tid mellan byten av ljuskällan. Mer ljus per lysrör = färre antal armaturer. Minskad kylbehov = ytterligare energibesparing. Minskad installerad effekt = möjlighet till att säkra ner = billigare el-abonnemang. Bättre ljuskvalitet = gladare medarbetare. Flimmerfritt = gladare medarbetare.

12 Belysning i två korridorer en jämförelse
1991 2004 800 W (12 W/m²) 1600 kWh/år 1280 kr/år 193 W (3 W/m²) 386 kWh/år 309 kr/år

13 Belysningsexempel kontor
Belysning 70-tal Modern armatur för T5-lysrör Fördelen med byte från T8 till T5 är att det oftast behövs färre armaturer då ljuskvaliteten och styrkan är högre

14 Klimatsmart belysning med bibehållen ljuskvalitet

15 – se över belysningen om den är äldre än 15 år
När är det dags? Ändrad verksamhet i lokalerna Belysningskrav Trasig Hög energiförbrukning Generell regel – se över belysningen om den är äldre än 15 år

16 Problem Beställarens organisation saknar kunskap om belysning…
Låg investeringsbudget… Brukarna blir inte tillfrågade om önskemål… Uppföljning uteblir…

17 Fem steg till energieffektiv belysning

18 1. Inventera Kartlägg den befintliga belysningen och dess energianvändning Kartlägg den befintliga belysningen och dess energianvändning Nattvandring Nyckeltal (W/m2) Enkel beräkning Skick och kvalité av befintliga armaturer

19 Nyckeltal Specifik installerad effekt, W/m2 1. Inventera Kontor
Klassrum Korridorer Källargarage Högt 22-35 - 22-26 5-6 Vanligt 14-22 16-22 2-5 Rekommenderat idag < 10 < 12 < 6 < 3

20 Beräkningar Exempel två kontor 100 m2 21 900 kWh/år 1600 kWh/år
1. Inventera Beräkningar 1 år = 8760 timmar (h) Arbetsstid ca 9 h/dag, 220 dagar/år  2000 h/år Icke arbetsstid, resterande tid 8760 – 2000 = 6760 h/år Exempel två kontor 100 m2 25 W/m2 * 100 m2 = 2500 W 2500 W * 8760 h/1000 = kWh/år 8 W/m2 * 100 m2 = 800 W 800 W * 2000 h/1000 = 1600 kWh/år Exempel på beräkning för två kontor i samma storlek, till vänster med gammal belysningsteknik och där lamporna är tända dygnet runt. Till höger ny teknik och där belysningen släcks under nattetid/helger.

21 2. Specificera Vilka krav har du på belysningen? Verksamhet
Definiera ytor Flexibilitet Brukstid Beskriv hur lokalerna ska användas Definiera arbetsytor och allmänna ytor Flexibel och/eller justerbar belysning? Det behöver inte vara lika ljust överallt Lokalernas brukstid (timmar per år) Ställ krav på utformningen: god funktion med låg energibelastning. Ställ krav på utformningen: God funktion låg energi- och miljöbelastning

22 3. Planera Dina krav ska omsättas i: Armaturer Ljuskällor Styrning
Den här delen utförs av konsult eller installatör. Tips: Ta gärna hjälp av en utbildad belysningsplanerare.

23 Styrning: använd rätt teknik!
3. Planera Styrning: använd rätt teknik! Olika teknik lämpar sig till olika områden. Oftast billigare och effektivare än att försöka ändra beteende hos alla medarbetare. Använd rätt teknik: Till exempel: närvarodetektorer på kopieringsrum och korridorer. Akustisk detektor på toaletter och dusch.

24 4. Genomföra Vem är bäst lämpad att förändra din belysning?
Ta in pris från flera leverantörer/installatörer. Utvärdera anbuden utifrån livscykelkostnad, inte investeringskostnad. Ett lågt inköpspris gör inte nödvändigtvis en vara billig. Ett sätt att räkna fram ett helhetspris för en vara är att använda sig av livscykelkostnader, LCC

25 5. Kontrollera Kontrollera funktionen mot ställda krav:
Fungerar styr och reglersystem som den ska? Mätt upp ljusstyrkan med en lux-mätare. Är belysningen behaglig? Uppstår det bländningar? Faller ljuset från rätt håll? bildas det skuggor över arbetsytor? Uppstår det blänk i bildskärmar eller vid arbetsytan? För att få hjälp med den subjektiva bedömningen kan du beställa Ljusskivan från Fungerar närvarostyrning och ljusreglering som den ska? Mät upp ljusstyrkan med en lux-mätare. Den subjektiva bedömningen är minst lika viktigt: är belysningen behaglig? Kan man använda lokalerna som det är tänkt utan att bli bländad av ljuset? Faller ljuset från rätt håll? bildas det skuggor över arbetsytor? Uppstår det blänk i bildskärmar eller vid arbetsytan?

26 Hjälpmedel Ekodesign/energimärkning.
EKC: Energikartläggningscheckar (>500 MWh). 1 timme rådgivning på plats för företag och BRFer erbjuds av ett flertal kommuner. Miljöstyrningsrådet underlag för upphandling och beräkningar. Din kommunala energi- och klimatrådgivning.

27 Bra informationsmaterial

28 Goda exempel Ekerö möbler
Åtgärder: 300 spotlights à 100 W  15 W lågenergilampor Sektionering i lagerutrymmen och i butiken. Resultat: Besparing på cirka kWh per år Minskat kylbehov Ett intervju 5 år senare: de fortsätter med energiarbetet

29 Goda exempel: ICA-MAXI Solna
Åtgärder: (investering: kr) Nedsläckning av belysningen i garaget nattetid. Nedsläckning av ca 200 lysrör i butiken nattetid. Närvarogivare för belysning i personalutrymmen. Timer för belysningen i personalens toaletter och lunchrum. Drog ur sladden till ett gammalt kylskåp i konferensrummet. Värmeslingor i dörrlister på kylar och frysar pulserar istället för att vara på hela tiden. Resultat: Besparing: kWh/år. Ett intervju 5 år senare: de fortsätter med energiarbetet.

30 Tack för er uppmärksamhet Kerstin Lundvik

31 Extra-bilder ”Good to know” och lite till…

32 Sammanfattning av alla förordningar
Ekodesignförordning 244/2009 (tillägg 859/2010) om rundstrålande belysning – utfasningen av glödlampan Ekodesignförordning 245/2009 (tillägg 347/2010) om väg- och kontorsbelysning Ekodesignförordning 1194/2012 om LED och reflektorlampor – ny! Reviderad och utökad energimärkning 874/2012 av lampor och armaturer – ny! Ekodesignförordning om armaturer har diskuterats men det är svårt att komma överens – uppskjuten Förordning på systemnivå (systemkrav, möjligen som del av byggförordningarna) har diskuterats – uppskjuten

33 Direktlänkar till informationsmaterial (högerklicka och välj öppna hyperlänk)
Belysning i offentliga miljöer Guide till ljuset du vill ha Lampguiden: Välj rätt lampa Lampguiden: Välj rätt lampa fickformat Lampguiden Goda exempel Norrköping Gatubelysning Energin i våra lokaler (kontor, skolor och vårdlokaler) Miljöstyrningsrådets upphandlingsverktyg LCC

34 Bra webbplatser Belysningsbranschen är en branschförening för Sveriges tillverkare och importör av ljuskällor, belysningsarmaturer och komponenter. Se även Ljus & Rum. Planeringsguide för belysning. Utgivs av Ljuskultur (Belysningsbranchens tidning) i samarbete med Arbetsmiljöverket och Energimyndigheten. Energimyndigheten verkar inom olika samhällssektorer för att skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning. Använd exempelvis sökordet ”Belysning”. Miljöstyrningsrådet är regeringens expertorgan inom miljöanpassad offentlig upphandling.

35 Kelvin Stearinljus 2 000 K Glödlampa 2 700 K Halogenlampa 3 000 K
Lysrör – K Solljus mitt på dagen K Molnig himmel – K

36 Märkning ljuskällor Ljusflöde [lm] Livslängd i timmar [h]
Färgtemperatur [K] Färgåtergivning [Ra] Upptändningstid [s] Antal tändcykler Dimbarhet Lampans mått [mm] Energiklass Ev. kvicksilverinnehåll [mg] Ev. speciallampa Hemsida

37 Märkning lysrör Färgtemperatur [K] och färgåtergivning [Ra] anges med tre siffror på lysröret Ex. 830 8 anger att lysröret har Ra-index 80 30 anger att lysrörets färgtemperatur är 3000 K

38

39 Alternativ till glödlampor
Klar Halogenlampa klass B och C - Sparar 50 resp. 30% - Livslängd h Lågenergilampa klass A - Sparar 75-80% - Med och utan hölje - Livslängd ca h LED (Lysdiodlampa) - Sparar 75-80% - Livslängd > h

40 Byte av T8-lysrör men till vad?
Alternativen till T8-lysrör är oftast T5- eller LED-lysrör. LED- och T5-lysrör kan användas som allmänbelysning. T5-lysrör fungerar bättre i varma miljöer än i kalla, för LED är förhållandet motsatt. LED har lägre driftskostnad och längre livslängd än T5-lysrör. Investeringskostnaden i dagens läge (2013) är dock högre för LED än för T5-alternativet i jämförelse med likvärdig kvalitet. LED är ett miljövänligare alternativ utan kvicksilverinnehåll.