BARN PÅ VC.

En presentation över ämnet: "BARN PÅ VC."— Presentationens avskrift:

1 BARN PÅ VC

2 AT Leker Kontakt Trött / Slö

3 HUD Cyanos Blekhet Utslag / tecken på trauma Turgor Feber

4 ANDNING Indragningar Näsvingespel Paradoxala andningsrörelser
Assymetri Stridor

5 ANDNINGSFREKVENS Normalt Nyfödd - 35+/- 15 1 år - 25 5 år - 20
Takypné 0-2 mån >60 2-12 mån >50 1-5 år >40

6 CIRKULATION Puls Femoralispulsar Kapillär återfyllnad <2 sek

7 Buk MoS Öron Tonus Neurologi

8 DEHYDRERING Slemhinnor Fontanellen Kissar barnet?
>12 h utan miktion = svår dehydrering

9 BVC Huvudomfång Längd + viktkurva

10 UTVECKLING - VARNINGSTECKEN
Barnet går tillbaka i utvecklingen 10 v – Ej svarsleende 6 mån – Ointresserad av omgivning. Primitiva reflexer kvar. Skelar. Använder ej båda händerna 10-12 – mån Sitter ej. Ej pincettgrepp. Kombinerar ej stavelser 18 mån – Går ej. Kan färre än 6 ord 2,5 år – Ej tvåordsmeningar 4 år – Obegripligt tal

11 ANDNINGSSVÅRIGHETER Stridor Inspiratoriska – Hög luftvägsobstruktion
Pseudokrupp Epiglottit Främmande kropp svalg/larynx/trakea Expiratoriska – Låg luftvägsobstruktion Astma Obstruktiv bronkit Främmande kropp perifera bronker

12 Andnöd Pneumoni Obstruktiv bronkit Astma Främmande kropp Hjärtsvikt
Missbildning

13 HOSTA Främmande kropp Infektion Adrenalin, pulmicort/betapred
Pseudokrupp: skällande hosta, andnöd, hes 3mån-3år Pertussis: kikningar, apnéer Pneumoni/bronkit/bronkiolit Adrenalin, pulmicort/betapred vid vilostridor, indragningar 0-2 år – bronkiolit , över 2 år bronkit Rsvirus, (2 andra virus) 0-1mån apnee, matvägran, irritib 1-24 mån hosta, snuva, pipande andning, indrag, feber, takypne (diffa pn gnm röntgen) Pertussis - 3,5,12 vaccin mot pertussis, yngre än 1 år ges ERYMAX, anmäl pliktig och pcr – ab ingen effekt på apnéer Krupp: parainfluensa – ödem i stämband/subglottis, nnuva, subfeb, hes

14 Pneumoni Klinik Bakterier Virus Feber > 38,5 C (0-3 år) < 38,5 C
AF > 50/min (0-3 år) normal eller förhöjd Indragningar ja ja, uttalade Astmapip sällan* hos de allra flesta CRP, saturation, AT *mykoplasma ronki oftast virus eller mykoplasma Mykoplasma, chlamydia vs pneumokocker 5-15 åringar 50%/50% Virus vs pneumokock yngre än 5 år 50/50 Mykoplasma: skolbarn, hosta, hyperinflation, ofta symtom från andra organ, t ex ledsmärtor, utslag, huvudvärk, ronki hos 30%

15 KRONISK HOSTA Postinfektiös hosta: 1-2 mån, ev inh steroider
Astma: obstruktiv 1 ggn >2 år, 3e anfallet <2 år GERD Cystisk fibros Hosta 1-2 mån efter virus pn ventoline/ Astma: heriditet, miljö, rökning. Atopi? Ansträngning --- ronki, lång expiration, natthosta 0-2 år – 3 obstruktiva eller första plus atopi obstruktiva Spirometri över 4-6 år Spacer t o m 6 år

16 FEBER ≥ 38.5° Övre och nedre luftvägar, otit Pyelonefrit
Septisk artrit/osteomyelit Meningit: petekier, purpura, nackstel, fokalneuro SPÄDBARN 0-1 MÅN – meningokocker, pneumokocker 1-3 MÅN – ecoli, grupp b streptokocker Pneumokocker, meningokocker, hemo, listeria S aureus, strepto, hemo

17 FEBERKRAMP 6mån – 4-5 år Debuterar vid hög feber, ≥39°, oftast första feberdagen 1-2 min (max 15min), symmetrisk kramp Återhämtar sig snabbt Ingen hjärnskada Diff diagnos: meningit, ep, tumör Första gång eller atypiskt - Barnkliniken

18 GI SYMPTOM Gastroenterit 5-15 dgr, oftast virus
Allmäntillstånd, viktnedgång, temp Dehydreringsgrad Frekvens, utseende av kräkning, diarré och miktion OBS blodig diarré!! Intag av vätska Slö, komatös Hud: torr, kall, nedsatt turgor Fontanell, ögonbulber insjunkna Torra slemhinnor Nedsatt perifer cirkulation/kapillär återfyllnad Råd hem: vätskeersättning (5ml/3min) Ersätt förlust (30ml/kräk, ml/diarré) Calici, rota, adeno – bakt utomlands ev ab vid salmonella, shigella Tänk på sekunder laktosintolerans efter 14 dgr ssk rotavirus 1-2 BLÖJOR KISS OM DAGEN OK, ÖVER 8-12 H OBS Lätt <5%: nedsatt hudturgor, gott at – RÅD, UNDVIK FAST FÖDA, PASTA/RIS/POT BRA Måttlig 5-8%: + nedsatt perifer cirk/kap återfyllnad- sond ev iv 5% av vikt i 4 h Svår 8-10%++ chock, slö, koma

19 GI SYMPTOM Avföring 3-4ggr/v – 2-3ggr/dag är normalt
Småbarnskolik – skrikighet 3-4 mån Komjölksallergi – 0-1 år diarré, buksmärtor Toddler’s diarrhea – 1-4 år Laktosintolerans – ≥ 5år diarré, magknip, gaser Obstipation – diarré, kräkningar, buksmärta IBD (≥5år), celiaki, cystisk fibros, komjölksallergi, GERD, diabetes Miniform ev undvik komjölk Totalt utan komjölk 5-7 dgrs, effekt, provokation. Dietist, kalciumtillskott Mindre fibrer, bulkmedel Laktosfrikost, laktas –70- 90% i afrika/asien, 3-5% sv Klyx, resulax, diet – uteslut hypothyreos, cystisk fibros, celiaki Tyst uvi - ftt, Psykiatriskt fft Helammade – helt olika avfö vanor 10% av förskolebarnobs, 10% kolik Komjölk – 2%, borta2-3 år, +/- eksem/anafylaxi Transglutaminas, gliadinantikroppar 2-3 år sedan tg ak endast

20 AKUT BUK Pylorusstenos Invagination Appendicit Diabetesketoacidos
UVI/pyelonefrit Ileus/bråck Testispatologi

21 SJUK IGEN… Normalt antal infektioner hos barn:
Barn under 4 år: 6-8 viroser/år (upp mot 15). Barn över 4 år: oftast färre.

22 FIKA!

23 AKUT PYELONEFRIT HOS BARN

24 Ibland relativt opåverkade
Kardinalsymptom Feber ≥ 38,5° C Ofta kräkningar Ibland relativt opåverkade

25 U-sticka, u-odling, CRP, (S-krea)
Diagnostik U-sticka, u-odling, CRP, (S-krea) Blåspunktion bäst!

26 Behandling Lägg in frikostigt AB 10 d (cefalosporiner) Uppföljning UL 2-3 d DMSA scint 1v MUC om patologi

27 AKUT TONSILLIT HOS BARN
Tonsillitbild ovanligt under 4 åå Virus vanligast På andra plats kommer Sp Tvärtom hos vuxna

28 Ibland snuva och impetigo Sväljningssmärtor och nutritionsproblem
Sp symtom Oftast bara rodnad Ibland snuva och impetigo Sväljningssmärtor och nutritionsproblem

29 Om virala symptom – ingen provtagning Annars snabbtest, ev odling
Utredning Om virala symptom – ingen provtagning Annars snabbtest, ev odling

30 Behandling Om pos Strep A + klinik Kåv12,5 mg/kg kroppsvikt 3 gånger/ dygn i 10 dagar Pc allergi – Erytromycin

31 Kom ihåg att barn ofta bär på Strep A
Kom ihåg att barn ofta bär på Strep A! Fynd av denna behöver därför inte vara orsaken till de kliniska symptomen!

32

33

34

35 SOSFS 1999:5 2 kap. Allmänna mål §1
[…] AT-läkaren skall också förvärva ett terapeutiskt förhållningssätt – utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt – som inkluderar såväl förmåga till helhetssyn som förmåga att upprätthålla en god patient-läkarrelation i diagnostik och terapi.

36

37

38

39

40 SOSFS 1999:5 2 kap. Allmänna mål §2
Efter fullgod AT skall AT-läkaren […] …ha blivit väl förtrogen med samarbetsformer som finns mellan sjukvårdens olika vårdnivåer …

41 SOSFS 1999:5 6 kap. Allmänmedicin §1
[…] Under det allmänmedicinska tjänstgöringsavsnittet skall tillämpning och fördjupning av kunskaper och färdigheter från föregående avsnitt betonas. AT-läkarens förmåga till kommunikation, information, empati och självkännedom samt förmåga att aktivt söka och inhämta ny information och nya kunskaper skall särskilt tränas.

42 SOSFS 1999:5 6 kap. Allmänmedicin §4
AT-läkaren skall […] ha kännedom om […] 3. verksamhet inom barnavårdcentral (BVC), mödravårdcentral (MVC), skolhälsovård och ungdomsmottagning.

43 SOSFS 1999:5 2 kap. Allmänna mål §1
[…] AT-läkaren skall också förvärva ett terapeutiskt förhållningssätt – utifrån ett vetenskapligt och humanistiskt synsätt – som inkluderar såväl förmåga till helhetssyn som förmåga att upprätthålla en god patient-läkarrelation i diagnostik och terapi.

44 - Pardon me sir, how do I get to Carnegie Hall?

45 - Practice, practice, practice!

46