Ljudisolering Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090

En presentation över ämnet: "Ljudisolering Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090"— Presentationens avskrift:

1 Ljudisolering Akustisk Planering VTA070 Infrastruktursystem VVB090

2 Ljudisolering 1 Ljudisolering vs. Ljudabsorption
Luftljudisolering – mätning och beräkning av reduktionstal Stomljud – mätning och beräkning av stegljudsnivå Sammansatt reduktionstal Springläckage – beräkning

3 Olika sorters ljud som alstras i en byggnad:

4 Hur stoppar vi ljudet? Isolering Absorption
- Blockera ljudvägen – ingen energiförlust Absorption - Omvandla ljud till värme – energiförlust

5 Kort om absorption Absorptionsarea: A = S  = (f)‏  = 0: Hård vägg
 = 1: Helt absorberande vägg Efterklangstiden T  1/A → Rumsakustik

6 Ljudisolering Luftljud (Ljudfält i rum S, sprids genom vägg/via golv till rum M)‏ Stomljud (Ljud alstras i kontakt med golvet i rum S, sprids genom golv/via vägg till rum M.)‏

7 Ljudisoleringsklasser
Ljudklass A: Ljudklassen motsvarar mycket goda ljudförhållanden. Ljudklass B: Ljudklassen motsvarar tydligt bättre ljudförhållanden än ljudklass C. Berörda personer kan ändå i vissa fall vara störda. Denna ljudklass är minimikrav om god boendemiljö efterfrågas. Ljudklass C: Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som tillämpas som minimikrav i svenska byggnader. Ljudklass D: Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som är avsedda att tillämpas när ljudklass C inte kan uppnås, t. ex. i samband med ombyggnad. Ljudklassen motsvarar ljudförhållanden som kan förekomma i stenhus från sekelskiftet. Mellan två ljudklasser skiljer det 4 dB i ljudisolering

8 Ljudklassning av utrymmen enl SS

9 Luftljudisolering - kvantifiering
Π i Infallande vågens effekt Π r Reflekterade vågens effekt Π t Transmitterade vågens effekt Π a Effektminskning pga absorption

10 Koefficienter Transmissionskoefficient: Absorptionskoefficient:
Reflektionskoefficient [-] [-] [-]

11 Reduktionstal Reduktionstal: [dB]

12 Mätning av reduktionstal
Ls : Ljudtrycksnivån i sändarrummet [dB] Lm : Ljudtrycksnivån i mottagarrummet [dB] S : Skiljeväggens area [m2] A : Absorptionsarea i mottagarrummet [m2] Skiljeväggens reduktionstal:

13 Mätning av reduktionstal
Uppmätt kurva: Höga värden → större absorption → Tystare!

14 Reduktionstal – ensiffervärde
Referenskurva:

15 Reduktionstal – beräkning
"... referenskurvan flyttas i steg om 1 dB mot den uppmätta kurvan tills den ogynnsamma avvikelsen är så stor som möjligt, men inte större än 32 dB." "... ogynnsam avvikelse vid en speciell frekvens inträffar när resultatet av mätningarna är mindre än referensvärdet. Endast ogynnsamma avvikelser beaktas." "Det värde i dB som referenskurvan har vid 500 Hz, efter att ha flyttats enligt detta tillvägagångssätt, är R’w."

16 Reduktionstal – exempel

17 Stomljud – Stegljudsisolering
Stegljudsnivå: Lm : Mottagarummets ljudtrycksnivå A : Mottagarrummets absorptionsarea

18 Hammarapparaten Standardiserad: 1 slag / 0.1 s
5 stålcylindrar som hissas upp och släpps i golvet.

19 Mätning av stegljudsnivå
Uppmätt kurva: Höga värden → större ljudledning → Bullrigare!

20 Stegljudsnivå – ensiffervärde
Referenskurva:

21 Stegljudsnivå – beräkning
"... referenskurvan flyttas i steg om 1 dB mot den uppmätta kurvan tills den ogynnsamma avvikelsen är så stor som möjligt, men inte större än 32 dB." "... ogynnsam avvikelse vid en speciell frekvens inträffar när resultatet av mätningarna överskrider referensvärdet. Endast ogynnsamma avvikelser beaktas." "Det värde i dB som referenskurvan har vid 500 Hz, efter att ha flyttats enligt detta tillvägagångssätt, är L’nw."

22 Stegljudsnivå – exempel

23 Beteckningar Vägt reduktionstal, fältmätning: R’w
Vägt reduktionstal, lab-mätning: Rw Vägd stegljudsnivå, fältmätning: L’nw Vägd stegljudsnivå, lab-mätning: Lnw Tumregel: Mellan fält och lab skiljer 4 dB!

24 Sammansatt reduktionstal
Tex fasadisolering: R1, R2 … delkomponenternas reduktionstal, S den totala skiljeväggsytan dvs. S=S1+S2+…

25 Springläckage Effekten som når en springa:
Väggens reduktionstal blir då:

26 Springläckage – exempel
Hur stor inverkan har en springa som är 1mm bred och 1m lång på en vägg som är 2.40m hög och 4m lång? Utan springa har väggen ett reduktionstal på 50dB. Vad blir det sammansatta reduktionstalet om väggens reduktionstal höjs till 60dB?

27 Fasadisolering Fönster och tilluftsdon ofta dimensionerande

28 Fasadisolering Tätning av fönster är kritiskt!

29 Ventilationskanaler och dörrar
Ventilationskanaler bör förses med ljuddämpare Dörrar bör vara tunga och tätas runt om med lister Installationshål, tex för elledningar osv är kritiska!

30 Slutligen: Hur ska en vägg vara beskaffad för att uppnå god ljudisolering? TUNG! TÄT! Hur förvissa sig om att ljudisoleringen är god? MÄT!