Opartisk, kommunal och kostnadsfri

En presentation över ämnet: "Opartisk, kommunal och kostnadsfri"— Presentationens avskrift:

1 Opartisk, kommunal och kostnadsfri
ENERGISMARTA SMÅHUS Ring rådgivarna Opartisk, kommunal och kostnadsfri

2 ENERGI- OCH KLIMATRÅDGIVARE
Västerleds Trädgårdsstadsförening Kerstin Lundvik Birgitta Govén

3 INNEHÅLL Hur används energin? Husets värmebehov Uppvärmningssystem
Varmvatten Hushållsel Energideklaration

4 HUR ANVÄNDS ENERGIN? Ett genomsnittligt småhus använder ca kWh/år

5 HUSETS VÄRMEBEHOV VART TAR VÄRME VÄGEN? ÅTGÄRDA KLIMATSKALET
FÖNSTERÅTGÄRDER TERMOSTATER STYR- OCH REGLERSYSTEM

6 VART TAR VÄRMEN VÄGEN? Ventilation 15% Tak 15% Väggar 20%
Golv och källare 15% Fönster och dörrar 35% Stora fönster ökar andelen förluster. Kan vara intressant att upplysa för åhörarna att fönster och dörrar står för den största posten av dem 5 ovan, trots att de utgör en liten del av hela husets mantelarea. Förklara att värmeförlusterna från huset beror på vilken inomhustemperatur man har. Vid vädring bör man använda korsdrag under kort tid för att snabbt göra ett genomgående luftbyte, istället för att ha vissa fönster och dörrar på glänt under längre tid. Bild från

7 ÅTGÄRDA KLIMATSKALET Tilläggsisolera vinden, upp till 50 cm
Täta dörrar och fönster med förstånd Isolera fasaden när du byter ut beklädnaden Vid vindsisolering måste man vara försiktig tillräckligt bra ventilation i vindsutrymmet är nödvändigt undvik att få upp fuktig luft /diffusionsspärr mot rumssidan Fasad: mycket isolering kan påverka utseendet på huset. Utskjutande fasad från husgrunden och djupa fönstergluggar. Bild från

8 FÖNSTER Täta befintliga fönster och välj energieffektiva fönster vid byte Energieffektiva fönster Minskar värmeförluster Dämpar ljud Minskar kallraset Risk för utvändig kondens Utvändig kondens är ett tecken på att fönstren är energieffektiva. Försvinner på förmiddagen när värmen stiger.

9 EKONOMI FÖR NYA FÖNSTER
Ungefärliga kostnader för olika fönsteråtgärder inkl. arbetskostnad Åtgärd Kostnad (kr) Besparing (kWh/år ) Byta till nya lågenergifönster Ca 2 500 Byta inre ruta till isolerglas 30 000 Ca 2 000 Komplettera med 3:e ruta 20 000 Ca 1 500 Byta inre ruta till lågemissionsglas 15 000 Vid byte till nya lågenergifönster är det merkostnaden som ska jämföras med besparingen. Generellt sett finns det ingen ekonomisk vinning i att byta ut befintliga fönster till energieffektiva fönster, om de inte måste bytas. Den vinst som erhålls genom lägre uppvärmningskostnader är inte tillräckligt stor för att ekonomiskt motivera ett byte av väl fungerande fönster. Kostnaderna är ungefärliga och utgångsläget är ett 15 kvm, 2-glasfönster

10 TERMOSTATER KOMPLETTERA VÄRMESYSTEMET
Dåligt fungerande termostater kan orsaka onödig energianvändning Termostaten ska snabbt anpassa sig till förändringar i omgivningen Över 25 år gamla termostater klarar ofta inte att hålla jämn värme Oljefyllda radiatorer är inte alltid mer energieffektivt Bra med elektroniska termostater Gamla bimetall-termostater: klickar och blir omväxlande varma och kalla. Om man har dåliga termostater: byt till mjukel Ytterligare: Äldre radiatorer saknar ofta överhettningsskydd Undersök och byt ut vid behov KOMPLETTERA VÄRMESYSTEMET

11 UPPVÄRMNINGSSYSTEM DIREKTVERKANDE EL KOMPLEMENT
KONVERTERING TILL VATTENBURET VATTENBURNA ALTERNATIV VIKTIGT OM GOLVVÄRME MILJÖASPEKTER

12 SMÅHUS UPPVÄRMNING Fördelningen av uppvärmningssätt för småhus under 2009 Data hämtat från ”Energistatistik för småhus 2009”, ES2011:01. Övrigt, med 19 % är en relativt stor andel och det finns ingen tydlig förklaring av vad det avser förutom att det är ”övriga uppvärmningssätt”. Ett exempel som nämns är dock solvärme.

13 DIREKTVERKANDE EL Fördelar och nackdelar Enkel och billig installation
Dyr drift Få valmöjligheter Exempel på komplement Pelletskamin Braskamin Luft-luftvärmepump FTX-ventilation Centralbaserat styrsystem Centralt styrsystem (tas inte upp i egen slide) Centralt styrsystem kallas också mjukel och man sparar ca 5-10 % av elbehovet för värme, beroende på hur mycket medeltemperaturen i huset kan sänkas.

14 KAMIN OCH KAKELUGN Ved Pelletskamin Kakelugn lagrar värmen länge
Ger värme vid strömavbrott Enkelt och hög trivsel Förutsätter skorsten Kakelugn kan innebära komplicerad installation Pelletskamin Bränslet matas in automatiskt Går dygnet runt Liten arbetsinsats Ger ifrån sig visst ljud Öppen planlösning behövs för ett bra utnyttjande Komplement till annan uppvärmning som kan minska uppvärmningskostnaderna rejält! Viktigt att elda rätt: med torr ved och bra luftintag Pelletskamin vid strömavbrott: Det finns kaminer som är förberedda för att koppla in bilbatteri. Förutsätter att det finns skorsten. Besparing: Besparingen av el förutsätter att termostaterna fungerar bra! Öppen planlösning: Egentligen inget krav, men det behövs för att värmen ska kunna sprida sig på ett bra sätt i huset så att man drar full nytta av eldningen. Ljud: Fläkten låter lite i pelletskaminen och det knäpper lite när pellets matas fram

15 LUFT-LUFTVÄRMEPUMP Luft-luftvärmepumpen hämtar värme från uteluften
Fördelar och nackdelar Enkel installation Kan användas i direktelvärmda hus Kan sänka värmebehovet med % Kräver öppen planlösning Kan medföra buller Kompletterande värme behövs Var uppmärksam på kondensvatten Värme avges i rummet genom en eller flera konvektorer. Observera att värmebehovet sänks med %, inte elräkningen. Uppskattningsvis brukar värmebehovet utgöra 80 % av elräkningen. Kondensvatten: använd dropplåt eller grus för att undvika fuktskador. Bild från

16 FTX-VENTILATION FTX-ventilation är ”Från- och tilluftsventilation med återvinning” Fördelar och nackdelar Kan spara ca 3000 – 4000 kWh/år Förutsätter nästan att mekanisk frånluftsventilation finns installerat Passar bäst i hus från 80-talet och senare Dyrt att dra nya kanaler För några år sedan gjorde Energimyndigheten en teknikupphandling om FTX-aggregat. Information om detta finns på deras hemsida. Frånluftsvärmepump: om man vill återvinna värmen i frånluften till att värma varmvatten. OBS: Dyrt att dra nya kanaler. Bild från

17 KONVERTERING TILL VATTENBURET
Fördelar och nackdelar Ger stor valfrihet av värmekälla Kan ge ett bättre inomhusklimat ROT-avdrag går att använda på arbetskostnaden 50 % av arbetskostnaden, max kr/person Stor investeringskostnad: I genomsnitt – kr per radiator Det fanns tidigare ett bidrag för konvertering från direkverkande el till ett vattenburet uppvärmningssystem. I dagsläget gäller detta inte längre (2011).

18 VATTENBURET SYSTEM Vanligaste alternativen: Fjärrvärme Pelletspanna
Värmepump Exempel på komplement Solvärme El-patron i nödfall Samtliga komplement som för direktverkande elvärme

19 PELLETSPANNA Fördelar och nackdelar
Årlig kostnad i normalfall ca – kr Finns flera olika leveranssätt Klimatneutralt bränsle och bra förbränning Kräver viss arbetsinsats och lagringsutrymme Förutsätter pannrum och skorsten Teknik finns för att transportera pellets 25 meter förråd i trånga utrymmen (tex mullvad) utan lutande väggar Pelletspris: ca öre/kWh, d.v.s. årlig kostnad på kr vid ett energibehov på kWh. Normalvillan förbrukar ca 7 m3 pellets per år ( kWh elvärme)

20 FJÄRRVÄRME Fördelar och nackdelar
Mer miljöanpassat än småskalig förbränning Bekvämt och tryggt Tar liten plats i huset I dagsläget är du bunden till en leverantör Stora prisvariationer mellan olika orter Det är också möjligt att bilda en samfällighet för central värmeproduktion. Den producerade värmen kan komma från t.ex. biobränsle eller värmepumpar. I regel krävs det ett större antal (över 15 hus) för att det ska vara lönsamt, då investeringskostnaden för en kulvert är hög. Det kan vara ett passande sätt att sköta uppvärmningen i områden där det inte finns ett befintligt fjärrvärmenät. Genomsnittspris i Sverige, år 2010, var 80 öre/kWh Bild från

21 BERGVÄRMEPUMP Fördelar och nackdelar
Minskar behovet av köpt energi med ca 65 % Bekvämt och litet underhåll Kräver tillstånd från kommunen för att få borra När det är som kallast krävs tillskottsenergi Hög investeringskostnad Besparing: Värmepumpen drivs av el och för 1 kWh erhålls i genomsnitt 3 kWh värme, alltså minskar behovet av köpt energi med ca 65 %. Om borrning: Borra minst 10 m från tomtgräns. Det behöver vara minst 20 m mellan borrhålen ifall hålen inte vinklas (t.ex. mellan ditt och din grannes). Ekonomi: Hög investering: Återbetalningstid mellan 6 och 8 år, men varierar mycket beroende på var i landet. Kan vara bra att räkna in ett kompressorbyte i kalkylen. Tillskottsvärme: Vanligtvis används en elpatron, som används när det är som kallast och värmepumpen inte klarar av att leverera den värmeeffekt som behövs. Dimensionering (om åhöraren är kunnig och vill ha mer information om hur man kan räkna): Dimensionera så att 90 % av det totala energibehovet ska täckas av värmepumpen Dimensionera så att 75 % av maximalt effektbehov täcks av värmepumpen Schablon: 145 kWh/m aktivt borrhål Ett hus som drar ca kWh el totalt använder ca kWh för värme/varmvatten: Effektbehovet: Dividera energin för värme/varmvatten med 2000 (tumregel), vilket i detta fall ger maxeffekt 12,5 kW (25000/2000) 70-75%: 9 kW värmepump 9kW  180 m borrhål Energi: 90% av : kWh 1/3 el: 7500 kWh 2/3 bergvärme: kWh = energibesparingen Bild från

22 LUFT-VATTENVÄRMEPUMP
Luft-vattenvärmepumpen hämtar värme från uteluften och avger den till det vattenburna värmesystemet Fördelar och nackdelar Lägre investering än bergvärme Ingen åverkan till följd av borrning Minskar behovet av köpt energi med % Ger mindre värme när det är kallt ute och kräver då tillskottsenergi. Utomhusdel kan medföra störande buller Kompressorbyte i kalkyl Tala med grannen innan. Vid lägre temperaturer (under 0 grader) levererar värmepumpen mindre värme och då måste elpatronen användas, vilket ger ökade kostnader. Ger mer buller utomhus än en luft-luftvärmepump. UPPVÄRMNINGSALTERNATIV Bild från

23 VIKTIGT OM GOLVVÄRME Minst 250 mm isolering under källare eller platta på mark Risk för kallras vid fönster Välj golvmaterial som lätt släpper igenom värme till rummet Trögreglerat Risk för fuktproblem Sätt inte in golvvärme om huset inte redan har det! Varför? Krypgrund: På vintern värms utrymmet upp men sommar/höst är det risk att fuktig uteluft kommer in i det kalla utrymmet och kondenserar uppåt. Enligt SP har en majoritet av alla krypgrunder mögelpåväxt. Platta på mark: risk för mögel/röta i träreglar när fukt från marken kondenserar. Riskfaktorer: organiskt material + 75% RH (relativ fuktighet) Läs mer i Grundtips för golvvärme

24 VARMVATTEN BETEENDE UTRUSTNING SOLFÅNGARE

25 BETEENDE Ändra dina vanor och spara varmvatten Duscha kortare tid
Bada inte för ofta Diska smart Stäng kranar så fort de inte används Diska: Skölj inte i rinnande vatten vid handdisk. Använd snabbprogram vid maskindisk, och kör maskinen när den är så full som möjligt. Andra exempel på vanor: Tina inte fryst mat under rinnande vatten

26 UTRUSTNING Byt till snålspolande dusch Täta droppande kranar
Byt ut den här! Byt till snålspolande dusch Täta droppande kranar Installera resurseffektiva blandare Välj välisolerad beredare Se till att varmvattenberedaren håller 60 grader, för att eliminera Legionellabakterier.

27 SOLFÅNGARE En kompletterande värmekälla som kan sänka energikostnaderna Fördelar och nackdelar Bekvämt och miljövänligt Sparar årligen ca 400 kWh/m2 Bidrag på upp till kr Kräver ackumulatortank Ger värme under sommarhalvåret april-september Besparing på 400 kWh/m2, avser solfångarytan. Vanlig villa (värme och varmvatten) 8-12 kvm solfångare och l acktank kr/kvm (totalt ca kr) Vanlig villa (varmvatten) 4-6 kvm solfångare och 300 l acktank Ca kr Angående bidrag: Se till att kolla upp att bidraget fortfarande är tillgängligt då investeringen tas. Endast en viss summa reserveras för detta varje år. Bidrag till anläggning för tappvarmvatten och/eller uppvärmning Solfångaren ska uppfylla vissa kvalitetskrav Kan kräva bygglov En villa kan få upp till kr (rambegränsat) Endast permanentbostad Bidragets storlek är beroende av solfångarens årliga energiproduktion Bild från

28 HUSHÅLLSEL FÖRDELNING AV HUSHÅLLSEL BELYSNING VITVAROR STANDBY
MATLAGNING SOLCELLER

29 FÖRDELNING AV HUSHÅLLSEL

30 BELYSNING Glödlampor fasas ut Lågenergilampor Halogenlampor LED-lampor
80 % mindre energi 10 gånger längre livslängd Vitare ljus än glödlampor Halogenlampor 30 % mindre energi 2 gånger längre livslängd LED-lampor 25 gånger längre livslängd Mycket dyra i dagsläget Få effektalternativ att välja på Lågenergilampa Lättaste sättet att spara energi från belysning är att släcka i rum som inte används! Utfastning: Kan nämnas att fr.o.m september 2011 är importförbud på större delen av sortimentet av glödlampor. Ett alternativ kommer därför att bli nödvändigt. Olika alternativ av lågenergilampor ger olika sorters ljus. Läs på förpackningen innan och testa olika märken för att se vilket som passar bäst. Val av färgtemperatur: Nämn att färgtemperaturen varierar mycket mellan olika lampor och att man kan titta på förpackningen för att se vilket alternativ som ger det ljus som önskas. Kvicksilver: Lågenergilampor innehåller en högre halt kvicksilver än en glödlampa. Om den går sönder i varmt tillstånd bör rummet vädras ut minst 20 minuter innan någon vistas i rummet. För miljön totalt sett är det bättre med lågenergilampor, då hög elanvändning globalt sett ger höga utsläpp av kvicksilver från kolkraftverk. Halogenlampa Energi och livslängd ovan är jämfört med dagens glödlampor LED-lampa

31 VITVAROR Vitvaror är stora elförbrukare, välj minst A-klass vid byte
Kyl och frys Rätt temperatur Utför regelbundet underhåll Kylning och tining Tvätt och tork Tvätta med full maskin Rätt tvättprogram Välj torktumlare före torkskåp Använd centrifugering KYL OCH FRYS: Rätt temperatur: i kylen: +4 – 6 grader i frysen: -18 grader Underhåll: Håll rent på baksidan av kylen och frysen Frosta av regelbundet Beteende Låt fryst mat tina i kylen Låt varm mat svalna innan du ställer in den i kylen eller frysen TVÄTT OCH TORK: Rätt tvättprogram: Efter ändamålet. D.v.s. inte onödigt långt eller onödigt hög temperatur. Använd centifugering: Centrifugering innebär kortare torktid av tvätten, och därmed lägre energianvändning. Torktumlare före torkskåp: Ett mer effektivt sätt att torka på

32 En standby-effekt på 5 W medför en kostnad på 65 kr/år
STANDBY PÅ ELEKTRONIK Exempel på utrustning: TV, dator, mobilladdare Sätt att minska standby-förluster: Dra ur batteriladdare när de inte används Koppla samman flera källor med grenkontakt Aktivera energisparläge på datorn och dess monitor Grenkontakt: Grenkontakten avses ha en strömbrytare så att alla apparater som är anslutna via grenkontakten kan brytas samtidigt. På så sätt kan man på samma gång stänga av standby för t.ex. TV, DVD, TV-spel och digitalbox. Om en apparat med standby-effekten 5 W är på under ett år kostar det ungefär 65 kr/år! (5 W * 8760 h/1000 * 1,50 kr/kWh = 65,7 kr) Energisparläge är inte samma sak som skärmsläckare. En skärmsläckare visar en bild på skärmen, och är därför påslagen (då drar den ca W). En standby-effekt på 5 W medför en kostnad på 65 kr/år

33 MATLAGNING Använd vattenkokare och mikrovågsugn för mindre mängder
Använd inte en platta som är större än grytan Utnyttja eftervärmen Använd lock, spara 30% Välj rätt diskprogram Bild från

34 SOLCELLER Helt förnyelsebar elproduktion som kan monteras på hustak
1 kW solceller kan ge 850 kWh per år vid rätt placering Elproduktion upp till 150 kWh/m2 och år 1 kW kostar ca kr Bidrag på upp till 60 % går att få Dimensionera sparsamt kr/kW Rätt placering: För att producera så mycket el som möjligt bör solcellerna få så mycket solljus som möjligt. En anläggning på 1 kW som är placerad rakt mot söder med graders lutning producerar i Sverige ca 850 kWh per år och tar upp en yta av drygt 8 m². Bidrag: Det finns ett tak på 2 miljoner kronor per solcellssystem och högst 75 000 kronor plus moms per installerad kilowatt elektrisk toppeffekt. I dagsläget gäller stödet för anläggningar som är färdigställda 31 december 2011, men regeringen har i budgetpropositionen för 2011 sagt att stödet ska förlängas. Det kan ej kombineras med ROT-avdrag. Dimensionering: Idag är det inte ekonomiskt fördelaktigt att sälja överskottsel till någon elleverantör p.g.a. höga avgifter för överföring. Det är därför bäst att dimensionera så att i stort sett hela produktionen kan användas i hushållet, om inte batterilagring installeras. Det medför dock en hög kostnad. Bild från

35 ENERGIDEKLARATION VAD ÄR DET? VARFÖR BEHÖVS DEN? HUR GÅR DET TILL?

36 VAD ÄR DET? En energideklaration visar: Byggnadens energiprestanda
Om radonmätning är utförd Vad som behöver förbättras Kostnadseffektiva åtgärder för att sänka energianvändningen Referensvärden för andra byggnader inom samma kategori

37 VARFÖR BEHÖVS DEN? EG-direktiv om lägre energianvändning
Ger en tydligare bild av husets driftkostnader, för både köpare och säljare Småhus ska ha en energideklaration. fr.o.m. den 1 januari 2009, men endast vid försäljning. Sverige har ett mål om en lägre energianvändningen för bostäder och lokaler (20 % lägre år 2020 jämfört med 1995)

38 HUR GÅR DET TILL? Samla alla uppgifter om din byggnads energianvändning Kontakta en oberoende expert Experten gör följande: Bedömer handlingarna Upprättar energideklarationen Skickar energideklarationen till Boverket

39 LÄNKTIPS Vill ni har mer information? www.energiradgivningen.se