Socialgerontologi Planering av magisterinriktning vid Åbo Akademi i Vasa Jessica Fagerström (PM)

En presentation över ämnet: "Socialgerontologi Planering av magisterinriktning vid Åbo Akademi i Vasa Jessica Fagerström (PM)"— Presentationens avskrift:

1 Socialgerontologi Planering av magisterinriktning vid Åbo Akademi i Vasa Jessica Fagerström (PM)

2 Vad är socialgerontologi?
Gerontologi är läran om åldrandet och studiet av åldersrelaterade förändringar i livsprocesser från uppnådd mognad till individens död (definition antagen av nordiska gerontologiska föreningen, NGF) Från grekiskans geront (gammal man) och logia (kunskap) Studiet av sociala, biologiska och psykologiska aspekter av åldrandet Studiet av åldrandet som process Studiet av vilka effekter en åldrande befolkning har på samhället Socialgerontologi är en tvärvetenskap som sysslar främst med de icke-fysiska sidorna av åldrandet och som granskar åldrandets samhälleliga drag

3 Socialgerontologi vid ÅA i Vasa
Magisterinriktning omfattande 120 sp Magisterinriktning i socialgerontologi 120 sp Fördjupade studier i eget huvudämne 20 sp Avhandling pro gradu sp Studier i socialgerontologi 60 sp

4 Socialgerontologi vid ÅA i Vasa
Gemensam inriktning för de båda fakulteterna SVF och PF Flera ämnen representerade i helheten Vuxenpedagogik Socialpolitik Utvecklingspsykologi Vårdvetenskap Målgupp: Studerande med kandidatexamen Personer med lämplig yrkeshögskoleexamen

5 Bakgrund Studiehelhet i gerontologi på universitetsnivå på svenska saknas i Finland Nationella utvecklingsprogrammet för social- och hälsovården, KASTE 2008 – 2011 Samarbete mellan regionala aktörer och universitet och högskolor Tillräcklig personalstyrka Stärkt kompetens Utbildning och forskning inom gerontologi behövs för att möta utmaningarna av en åldrande befolkning

6 Befolkningsutvecklingen

7 Befolkningsutvecklingen

8 Befolkningsutvecklingen
1980 Total befolkning: Antal 30 – 34-åringar Antal 65 – 69-åringar Över 85 år gamla 27 737 Över 100 år gamla 53 2008 Total befolkning: Antal 30 – 34-åringar Antal 65 – 69-åringar Över 85 år gamla Över 100 år gamla 514

9 Befolkningsutvecklingen
År 1900 utgjorde 0 – 14-åringar 35,1 % av den totala befolkningen 2008 var motsvarande siffra 16,7 % År 1900 utgjorde över 65-åringar 5,3 % av befolkningen År 2040 förväntas andelen över 65-åringar vara 27 % Befolkningsprognoser förutspår att allt fler människor lever till en mycket hög ålder

10 Centrala framtida utmaningar
En hållbar politisk och social utveckling Synen på åldrande och ålderdom

11 En hållbar politisk och social utveckling
Vilka effekter har en åldrande befolkning på samhället? Allt färre ska ta hand om allt fler Minskade inkomster, ökade utgifter Förändringar i maktbalans (väljarkåren åldras) Ny konsumentgrupp Vilka är dess behov? Risk för marginalisering, utstötning (t.ex. digital divide) och fattigdom? Skapas en stor grupp med stort samhälleligt potential?

12 En hållbar politisk och social utveckling
Vilka åtgärder behövs för en hållbar politisk utveckling? Äldrepolitiken det instrument som har som mål att skapa ett gott samhälle för alla åldergrupper Målen för en hållbar utveckling: Demokrati , välfärdsstatens legitimitet Hälsa, säkerhet och livskvalitet Nytänkande inom äldreomsorgen Prevention och främjande av hälsa Adekvat kunskap om äldres livsvillkor, behov och möjligheter Hjälper att tillvarata de äldres potential

13 Synen på äldre och åldrande
Hur ser vi på äldre idag? När blir man gammal? 60, 70, 80? En tillgång eller en börda? Hur påverkar samhällets attityder de äldre? Direkt (självuppfyllande profetia) Indirekt (formar de äldres egna attityder) Påverkas mycket av egna rädslor för ålderdomen Påverkas också av samhällsstrukturen och rådande värderingar ”Ageism” – stereotyp och nedvärderade bild av äldre Icke-produktiva Oengagerade Motsätter sig förändringar

14 Synen på äldre och åldrande
Vad vet vi om äldre idag? Äldre upplever välbefinnande och tillfredsställelse med livet Tycks finnas stor potential för anpassning Ålder i sig inte en orsak till nedgång i välmående Hälsotillståndet bland äldre Förbättrad sjukvård Stor kunskap om vilka faktorer som påverkar hälsotillståndet Många faktorer påverkar äldres välmående, och de olika aspekterna av välmående påverkar och påverkas av varandra Holistisk människosyn Vad vill äldre människor göra? Vet vi, eller tror vi att vi vet? Vilka behov kommer morgondagens äldre att ha?

15 Socialgerontologi vid ÅA i Vasa
Utgångspunkter: Åldrande en livsloppsfråga Berör även andra åldersgrupper Betona de positiva aspekterna av åldrandet Inte se på åldrandet som ett problem Äldre som resurs Framtidsperspektiv Vilka förändringar kommer åldrandet att genomgå? Framtida samhälleliga aspekter på en växande äldre befolkning Framtidens möjligheter, t.ex. äldre och internet

16 Socialgerontologi vid ÅA i Vasa
Betoning på: Hälsa och välfärd Främjande av hälsa och förebyggande åtgärder Såväl forskning som praktiska kunskaper Förmåga att utvärdera forskningsresultat Kunskap om ramarna på fältet Etiska frågor Specifika för arbete med och forskning kring äldre Äldreomsorgens pedagogiska aspekter Livslångt lärande Brukarperspektiv i arbetet med äldre

17 ”Att åldras är som att bestiga ett berg
”Att åldras är som att bestiga ett berg. Man blir lite andfådd med får en mycket bättre utsikt.” Ingrid Bergman Vi blir varken bättre eller sämre när vi blir äldre, bara mer lika oss själva.” May Lamberton Becker