Individbaserad amningsstatistik i ett regionalt register

En presentation över ämnet: "Individbaserad amningsstatistik i ett regionalt register"— Presentationens avskrift:

1 Individbaserad amningsstatistik i ett regionalt register
Thomas Wallby BHV-samordnare Uppsala län Doktorand Pediatrisk epidemiologi Inst för kvinnors och barns hälsa Uppsala universitet

2 Innehåll Vad är register? Nationella register och registersystem
Kvalitetsregister Regionala BHV-register Nationella sammanställningar av amningsdata Individbaserade amningsdata i regionala register Microdata och makrodata och användbarhet Forskningstillämpning

3 En guldgruva för forskare
Svenska folkbokföringen 1686 Sveriges första folkräkning 1749 Statistiska centralbyrån 1858 Personnummer infördes 1947 Administrativa individdataregister som grund för statistiska register Nordiska länderna världsledande

4 Register Komplett förteckning över objekt i en grupp objekt eller en population Varje objekt ska ha en unik identitet För samtliga objekt ska data kunna uppdateras utökas med nya variabler

5 Nationella register SCB ansvarar för den officiella statistiken
Fyra basregister Befolkningsregistret Aktivitetsregistret Fastighetsregistret Företagsregistret Longitudinell databas LISA

6 Nationella register Socialstyrelsen Medicinska födelseregistret
Patientregistret Cancerregistret Dödsorsaksregistret

7 Kvalitetsregister 89 kvalitetsregister inom hälso- och sjukvård
Diabetes, mödrahälsovård, hjärtsjukvård Administreras av SKL Avsedda att utveckla kvalitén i vården och medge jämförelser över landet Fn inget nationellt kvalitetsregister för barnhälsovård

8 Regionala BHV-register
BHV-data Örebro Basta Uppsala

9 Nationella sammanställningar
Barnhälsovården tillhandahåller idag data för nationella sammanställningar över Allmänna vaccinationsprogrammet för barn Rökvanor bland spädbarnsföräldrar Amning Data från Uppsala och Örebro län baserar sig på individdata över hela populationen Övriga län rapporterar data baserade på manuellt aggregerade data över barn med journal på BVC

10 Fördelar med individdata
En unik identitet Samkörning Utökade analysmöjligheter Longitudinella analyser och jämförelser över tid Förbättrat resursutnyttjande

11 Basta - utveckling 1995 Datamodellering och krav- specifikation
1996 Programkonstruktion 1997 Pilotprojekt - systemutveckling 1998 Systemutveckling - testfas 1999 Systemet i operativ fas 2000 Utveckling av webbaserad Basta- klient 11

12 Basta Är en statistik- och informations-databas
Inmatning sker vid källan (BVC) mot central server via landstingets nätverk Är kopplat till befolkningsregistret Central systemadministration Valideringsövervakad 12

13 Basta variabler Kontaktstatistik Vaccinationer Språk, hörsel, syn
mottagning/hembesök sjuksköterska/läkare Telefon föräldragrupper Vaccinationer Språk, hörsel, syn Allergirisk Amning Remiss/konsultation Barnsjukdomar Långv. hälsoproblem Föräldrars rökning Tillväxt Hem från BB Första barn Tolkbehov EPDS 13

14 Amning Instruktion: Du ska ta ställning till hur barnet ammades vid de sex nyckelåldrarna: 1:a veckan, 2, 4, 6, 10 och 12 månader. För varje nyckelålder markerar Du en av rutorna "Ammat enbart", "Ammat delvis", "Ej ammat / Slutat amma" eller "Uppgift saknas". Även om barnet slutade amma vid 6 månader ska Du kryssa även under 9 och 12 månader. OBS! att Du ska fylla i amningsuppgifterna även på barn som flyttat in från ett annat län. 14

15 Amningsdefinition Enbart ammade - Barn som har fått enbart bröstmjölk samt vitaminer eller läkemedel (t.ex. AD-vitamin). Delvis ammade - Barn som förutom bröstmjölk även har fått moders-mjölksersättning, välling eller annan kost. Ej ammade - Barn som inte har fått bröstmjölk överhuvudtaget eller slutat amma.

16 Amning X X X X X X För varje kolumn (ålder), fyll i hur barnet ammades vid den tidpunkten OBS! Även om barnet slutat amma vid 10 månader ska uppgift fyllas i vid 12 månader.

17 Validitet i Basta Amningsdata i Basta stämmer i hög grad med data i BHV-journalen 95 % Vid 12 månader bättre data i Basta än i journalen 90 %

18 Andel enbart respektive delvis ammade barn efter barnets ålder - Riket, barn födda 2009

19 Amning per län vid 4 resp 6 månader - Barn födda 2009

20 Amning hel+del, Uppsala län
1 vecka -0,6 % 2 mån -1,8 % 4 mån -2,1 % 6 mån -1,1 %

21 Amning hel+del 4 månader
2004: 86,2 2010: 80,2 Diff: 6 %

22 Amning hel+del 6 månader
2004: 77 2010: 70,6 Diff: 6,4 %

23 Amning hel+del 4 månader

24 Amning hel+del 6 månader

25 Amningsanalyser I Basta Amningsdata med god täckning fr 1998
Hemgångsdag från BB Förstabarn Hembesök Tillväxt Direkt tillgängliga

26 Amningsanalyser Externa datakällor Data måste köpas och kopplas
Sociodemografiska/medicinska data som oberoende eller kontrollvariabler Data måste köpas och kopplas Variabler skapas Tar tid/kostar pengar

27 Region of birth, income and breastfeeding in a Swedish county 2009 1)
Population och variabler ettåringar, f i Uppsala län Exkluderade: tvillingar, för tidigt födda Utfallsvariabler amning vid 1 vecka, 6 månader och 12 månader Exponeringsvariabler mors födelseland disponibel inkomst Arbete 2 handlade om amning… * 1) Wallby T, Hjern A. Region of birth, income and breastfeeding in a Swedish county. Acta Pædiatr. 2009; 98 (11): Bildkälla: 27

28 Resultat Varken inkomst eller födelseland påverkade initiering av amning Inkomst determinant för amning vid 6 månader Födelseland påverkade amning vid 12 månader Varken inkomst eller födelseland… MEN * Inkomst viktig vid 6 månader och Födelseland viktig för långtidsamningen. * * Som bifynd: Rökning…. Kejsarsnitt... Bildkälla: 28

29 Amning vid 6 månader Sweden 1,00 EU15. N America 1,04 0,93-1,15
Mod. 1 Mod. 2  Mod 3 Mod. 4 Country of birth  HR 95% CI5) Sweden 1,00 EU15. N America 1,05 0,94-1,16 1,04 1,03 0,93-1,15 E Europé, Balkan 1,01 0,87-1,17 0,89-1,20 0,87-1,18 Africa 1,08 0,93-1,26 1,13 0,97-1,31 0,92-1,25 S America 0,80-1,25 1,02 0,81-1,28 0,81-1,26 Middle East 0,97 0,88-1,07 0,91-1,12 0,98 0,88-1,08 S and E Asia 0,91-1,21 1,07 0,93-1,24 0,89-1,19 0,90-1,20 Disposable inc.  Q1 0,88 0,83-0,94 0,82-0,93 0,92 0,87-0,98 0,86-0,97 Q2 0,89 0,84-0,95 0,84-0,94 0,87-0,97 Q3 0,90 0,86-0,96 0,91 0,86-0,94 0,93 Q4 Smoking by mother Never smoked Smoking at any time 0,64 0,59-0,69 0,65 0,60-0,70  C-sectio No Yes Sweden 1,00 EU15. N America 1,04 0,93-1,15 E Europé, Balkan 1,01 0,87-1,18 Africa 1,08 0,93-1,26 S America 0,81-1,26 Middle East 0,98 0,88-1,08 S and E Asia 0,90-1,20 Q1 0,92 0,86-0,97 Q2 0,87-0,97 Q3 0,87-0,98 Q4 1,00 29

30 Amning vid 6 månader 30 Mod. 1 Mod. 2 Mod. 4 Country of birth HR
Mod. 4 Country of birth  HR 95% CI5) Sweden 1,00 EU15. N America 1,05 0,94-1,16 1,04 1,03 0,93-1,15 E Europé, Balkan 1,01 0,87-1,17 0,89-1,20 0,87-1,18 Africa 1,08 0,93-1,26 1,13 0,97-1,31 0,92-1,25 S America 0,80-1,25 1,02 0,81-1,28 0,81-1,26 Middle East 0,97 0,88-1,07 0,91-1,12 0,98 0,88-1,08 S and E Asia 0,91-1,21 1,07 0,93-1,24 0,89-1,19 0,90-1,20 Disposable inc.  Q1 0,88 0,83-0,94 0,82-0,93 0,92 0,87-0,98 0,86-0,97 Q2 0,89 0,84-0,95 0,84-0,94 0,87-0,97 Q3 0,90 0,86-0,96 0,91 0,86-0,94 0,93 Q4 Smoking by mother Never smoked Smoking at any time 0,64 0,59-0,69 0,65 0,60-0,70  C-sectio No Yes 30

31 Amning vid 6 månader 31 Mod. 1 1) Mod. 2 2) Mod. 4 4) Country of birth
Mod. 4 4) Country of birth  HR 95% CI5) Sweden 1,00 EU15. N America 1,05 0,94-1,16 1,04 1,03 0,93-1,15 E Europé, Balkan 1,01 0,87-1,17 0,89-1,20 0,87-1,18 Africa 1,08 0,93-1,26 1,13 0,97-1,31 0,92-1,25 S America 0,80-1,25 1,02 0,81-1,28 0,81-1,26 Middle East 0,97 0,88-1,07 0,91-1,12 0,98 0,88-1,08 S and E Asia 0,91-1,21 1,07 0,93-1,24 0,89-1,19 0,90-1,20 Disposable inc.  Q1 0,88 0,83-0,94 0,82-0,93 0,92 0,87-0,98 0,86-0,97 Q2 0,89 0,84-0,95 0,84-0,94 0,87-0,97 Q3 0,90 0,86-0,96 0,91 0,86-0,94 0,93 Q4 Smoking by mother Never smoked Smoking at any time 0,64 0,59-0,69 0,65 0,60-0,70  C-sectio No Yes 31

32 Amning 12 månader Sweden 1,00 EU15. N America 1,20 0,98-1,47
Mod.1 1) Mod. 2 2) Mod. 3 3) Mod. 4 4) HR 95% CI5) Country of birth Sweden 1,00 EU15. N America 1,25 1,03-1,52 1,21 0,99-1,48 1,20 0,98-1,46 0,98-1,47 E Europe and Balkan 1,78 1,41-2,25 1,66 1,31-2,09 1,63 1,29-2,06 Africa 2,45 1,99-3,02 2,21 1,79-2,74 2,13 1,72-2,63 2,14 1,73-2,64 S America 1,34 0,90-1,99 1,28 0,86-1,90 1,26 0,85-1,86 0,85-1,87 Middle East 2,02 1,75-2,32 1,77 1,53-2,06 1,73 1,49-2,01 S and E Asia 1,89 1,52-2,36 1,76 1,41-2,20 1,70 1,36-2,12 1,72 1,38-2,15 Disposable income Q1 1,41 1,27-1,57 1,19 1,07-1,34 1,24 1,11-1,39 1,10-1,39 Q2 0,97 0,86-1,09 0,94 0,83-1,05 0,96 0,86-1,08 0,85-1,08 Q3 0,87 0,78-0,98 0,77-0,98 0,88 0,78-0,99 Q4 Smoking by mother Never smoked , Smoking at any time 0,69 0,60-0,79 0,60-0,80 0,70 0,61-0,80 C-sectio No Yes 0,91 0,81-1,02 0,92 0,82-1,03 Sweden 1,00 EU15. N America 1,20 0,98-1,47 E Europe and Balkan 1,63 1,29-2,06 Africa 2,14 1,73-2,64 S America 1,26 0,85-1,87 Middle East 1,73 1,49-2,01 S and E Asia 1,72 1,38-2,15 32

33 Sammanfattning Mycket individbaserade data i nordiska register
Goda möjligheter till samkörning för forskningsändamål Individbaserade populationsdata över amning finns i Örebro och Uppsala minst 10 år Flertal vetenskapliga arbeten publicerade på dessa data

34 Publikationer Wallby T, Hjern A. Region of birth, income and breastfeeding in a Swedish county. Acta Pædiatr. 2009; 98 (11): Ostlund A, Nordström M, Dykes F, Flacking R. Breastfeeding in preterm and term twins--maternal factors associated with early cessation: a population-based study. J Hum Lact Aug;26(3):235-41; quiz Epub 2010 Feb 5. Flacking R, Wallin L, Ewald U. Perinatal and socioeconomic determinants of breastfeeding duration in very preterm infants. Acta Paediatr Aug;96(8): Epub 2007 Jun 18. Flacking R, Hedberg Nyqvist K, Ewald U. Effects of socioeconomic status on breastfeeding duration in mothers of preterm and term infants. Eur J Public Health. 2007;17: Flacking R, Dykes F, Ewald U. The influence of fathers' socioeconomic status and paternity leave on breastfeeding duration: a population-based cohort study. Scand J Public Health Jun;38(4): Epub 2010 Feb 10.