Cellen och vårt biologiska arv

En presentation över ämnet: "Cellen och vårt biologiska arv"— Presentationens avskrift:

1 Cellen och vårt biologiska arv
Alla levande individer är uppbyggda av celler. I cellernas mitt finns det s.k. arvsanlaget. D.v.s. ”ritningen” för den individen. Hos oss människor överförs hälften av arvsanlaget från mamman och hälften från pappan. När dessa två träffas samman bildar de en ny ”ritning” till en helt ny unik individ. Kanske blev det du?

2 Arvsanlaget – Kromosom, DNA & gen
Arvsanlaget som alltså finns i cellkärnan är paketerad i s.k. kromosomer. Varje art har sitt typiska antal kromosomer. Vi människor har 46 kromosomer, hundar har 78 och schimpanser har 48. Varje kromosom består av en jättemolekyl DNA. DNA är en molekyl där den ärftliga informationen finns inbyggd som en kemisk kod. I DNA finns gener och det är generna som styr allt som händer i vår kropp.

3 Arvsanlaget – Kromosom, DNA & gen
Arvsanlaget som alltså finns i cellkärnan är paketerad i s.k. kromosomer. Varje art har sitt typiska antal kromosomer. Vi människor har 46 kromosomer, hundar har 78 och schimpanser har 48. Varje kromosom består av en jättemolekyl DNA. DNA är en molekyl där den ärftliga informationen finns inbyggd som en kemisk kod. I DNA finns gener och det är generna som styr allt som händer i vår kropp.

4 Kromosomerna Vi får alltså 23 kromosomer från mamma och 23 kromosomer från pappa. Det blir 23 par. Totalt 46 st. kromosomer. Det 23:e paret bestämmer vilket kön vi får. En spermie bär på könskromosomet X eller Y. Ett ägg bär alltid på könskromosomet X XX = flicka XY = pojke

5 Arv och miljö Ordningsföljden på DNA-molekylens stegpinnar bildar en kod som skapar en ritning. Det är alltså det som gjort att du är just du. Men hur mycket påverkas vi av vår miljö?

6 Celldelning Allt levande växer genom att nya celler bildas genom vanlig celldelning. Efter vanlig celldelningen har man alltså två celler som har exakt samma genuppsättning. Vid en reduktionsdelning halveras genuppsättningen. Hos oss människor bär könscellerna alltså 23 st. kromosomer

7 Celldelning Allt levande växer genom att nya celler bildas genom vanlig celldelning. Efter vanlig celldelningen har man alltså två celler som har exakt samma genuppsättning. Vid en reduktionsdelning halveras genuppsättningen. Hos oss människor bär könscellerna alltså 23 st. kromosomer

8 Tvillingar Tvåäggstvillingar är inte mer lika än två vanliga syskon, eftersom de kommer från två olika ägg och två olika spermier. Enäggstvillingar är däremot kopior av varandra med exakt samma genuppsättning. Sedan kan miljön påverka dem så att de utvecklar olika personligheter.

9 Ärftlighetens lagar Gregor Mendel levde på 1800-talet och var en av de första som kunde beskriva arvsanlagens påverkan på levande organismer. Mendel upptäckte att det ena anlaget i ett anlagspar ofta är dominant över det andra. Det är s.k. dominant och det andra är då recessivt (vikande).

10 Hur ärvs anlagen?

11 Människan och arvet Om det ska bli en flicka eller pojke bestäms i det 23:e kromosomparet När det gäller blodgrupper finns det fyra grupper A, B, AB och 0. A och B är dominanta och lika starka. De dominerar över 0.

12 Människan och arvet Om det ska bli en flicka eller pojke bestäms i det 23:e kromosomparet När det gäller blodgrupper finns det fyra grupper A, B, AB och 0. A och B är dominanta och lika starka. De dominerar över 0.

13 Människan och arvet

14 Dominanta och recessiva anlag
Exempelvis: en person som kan rulla tunga (om vi säger att anlaget för att rulla tungan är R) är antingen RR eller Rr. En person som inte kan rulla tunga är rr.

15 Könsbundet arv Man känner till ungefär 300 anlag för sjukdomar som ärvs könsbundet. D.v.s. av gener som sitter på det 23:e paret. De mest kända är blödarsjuka och röd-grön färgblindhet.

16 Ärftliga sjukdomar Vissa sjukdomar finns gömda i våra gener och kan alltså ta sig från mamman eller pappan till barnet. Dessa sjukdomar beror alltså på fel i generna som kan ha uppkommit från mutationer. En mutation är en plötslig genförändring som kan uppkomma av slumpen, strålning, medicinering, sjukdom vid gravitation.

17 Hur arbetar generna? HGP, Human Genome Project var klara med kartläggningen av människans arvsmassa år 2000. DNA-molekylen kopierar sig själv. På så sätt överförs allt arvsanlag vid celldelning. Vid tillverkning ex av nya proteiner hämtas ”receptet” från cellkärnans arvsanlag

18 Hur arbetar generna? HGP, Human Genome Project var klara med kartläggningen av människans arvsmassa år 2000. DNA-molekylen kopierar sig själv. På så sätt överförs allt arvsanlag vid celldelning. Vid tillverkning ex av nya proteiner hämtas ”receptet” från cellkärnans arvsanlag

19 Hur arbetar generna? HGP, Human Genome Project var klara med kartläggningen av människans arvsmassa år 2000. DNA-molekylen kopierar sig själv. På så sätt överförs allt arvsanlag vid celldelning. Vid tillverkning ex av nya proteiner hämtas ”receptet” från cellkärnans arvsanlag

20 Cancer Den första cancercellen startar alltid i en vanlig frisk cell någonstans i kroppen. I en cancercell har generna tappat kontrollen över celldelningen En cancercell delar sig snabbt, okontrollerat och obegränsat. Detta skapar ofta en svulst, en s.k tumör. Många ämnen är cancerogena, d.v.s. att det kan påverka arvsmassan och orsaka cancer. (Cigarettrök, hårt stekt och grillad mat mm) Cancer kan spridas i kroppen genom metastaser

21 Cancer Den första cancercellen startar alltid i en vanlig frisk cell någonstans i kroppen. I en cancercell har generna tappat kontrollen över celldelningen En cancercell delar sig snabbt, okontrollerat och obegränsat. Detta skapar ofta en svulst, en s.k tumör. Många ämnen är cancerogena, d.v.s. att det kan påverka arvsmassan och orsaka cancer. (Cigarettrök, hårt stekt och grillad mat mm) Cancer kan spridas i kroppen genom metastaser

22 Cancer Den första cancercellen startar alltid i en vanlig frisk cell någonstans i kroppen. I en cancercell har generna tappat kontrollen över celldelningen En cancercell delar sig snabbt, okontrollerat och obegränsat. Detta skapar ofta en svulst, en s.k tumör. Många ämnen är cancerogena, d.v.s. att det kan påverka arvsmassan och orsaka cancer. (Cigarettrök, hårt stekt och grillad mat mm) Cancer kan spridas i kroppen genom metastaser