Sömn och sömnproblem hos barn och ungdom

En presentation över ämnet: "Sömn och sömnproblem hos barn och ungdom"— Presentationens avskrift:

1 Sömn och sömnproblem hos barn och ungdom
© Smedje 2k5 Sömn och sömnproblem hos barn och ungdom Hans Smedje Uppsala Barnpsykiatrimöte april 2005

2 När, hur och varför sover vi egentligen?
© Smedje 2k5 När, hur och varför sover vi egentligen? Hans Smedje Uppsala Barnpsykiatrimöte april 2005

3 © Smedje 2k5

4 Vad brukar krävas för att det ska gå bra att sova?
© Smedje 2k5 Vad brukar krävas för att det ska gå bra att sova? Att ha varit vaken och aktiv under dagen ”Nedvarvning”; minskad aktivitet i vakenhetscentrum och sänkt kroppstemp Upplevelse av trygghet och säkerhet Att inte ha ont eller vara sjuk Mörkt i sovrummet och lagom temperatur inga förändringar i sovmiljön under natten

5 Hur sover vi? Vad händer i kropp och hjärna?
© Smedje 2k5 Hur sover vi? Vad händer i kropp och hjärna? Neurofysiologisk registrering i sömnlaboratorium EEG (hjärnans elektriska aktivitet) EMG (muskelspänning/avslappning) EOG (ögonrörelser)

6 © Smedje 2k5

7 © Smedje 2k5

8 © Smedje 2k5

9 © Smedje 2k5

10 När muskelparalysen under REM inte fungerar
© Smedje 2k5 När muskelparalysen under REM inte fungerar

11 Plötsligt genomslag av REM i vakenhet Kataplexi
© Smedje 2k5 Plötsligt genomslag av REM i vakenhet Kataplexi

12 © Smedje 2k5 Narkolepsi 1/1000, ofta debut i barndom, men vanligt att symptom missförstås sömnattacker kataplexi hypnagoga, hypnapompa hallucinationer sömnparalys Åtgärder Information, anpassa livet, schemalagda tupplurar, farmaka

13 © Smedje 2k5 Men varför sover vi? Sömn hjälper hjärna och kropp återhämta sig. Men hur går det till? Under sömn når vi ett ”tredje sinnestillstånd”? Vad innebär det? Människor sover om natten – för att de ser dåligt i mörker… I ”24/7-samhället” ser somliga sömn som ett substitut för koffein Och så har vi detta med Bibelns skapelseberättelse – ”en tung sömn”

14 © Smedje 2k5 Många sömnforskare anser att sömnrubbningar bland barn är vanliga och betydande problem som får alldeles för lite uppmärksamhet i klinik och på vårdutbildningar

15 Ludde 6 år Går sexårsverksamhet, det går inte bra. Bråkig, olustig,
© Smedje 2k5 Ludde 6 år fall på läkarutbildningen, BUP- kurs, tema ”barnpsykiatrisk bedömning” Går sexårsverksamhet, det går inte bra. Bråkig, olustig, rastlös och trotsig. Föräldrar fått hämta pojken från skolan flera ggr Familjen länge haft det tungt, Luddes lillasyster är svårt sjuk Hereditet för adhd Även: Sover oroligt, huvudvärk, trött dagtid, munandas ...därför bör man även ta ställning till om Ludde har?

16 Ludde 6 år Går sexårsverksamhet, det går inte bra. Bråkig, olustig,
© Smedje 2k5 Ludde 6 år fall på läkarutbildningen, BUP- kurs, tema ”barnpsykiatrisk bedömning” Går sexårsverksamhet, det går inte bra. Bråkig, olustig, rastlös och trotsig. Föräldrar fått hämta pojken från skolan flera ggr Familjen länge haft det tungt, Luddes lillasyster är svårt sjuk Hereditet för adhd Även: Sover oroligt, huvudvärk, trött dagtid, munandas ...därför bör man även ta ställning till om Ludde har?

17 Mera om obstruktiv sömnapné (OSA)
© Smedje 2k5 Mera om obstruktiv sömnapné (OSA) 1-3 % OSA i barnaåldrar, vanligare bland handikappade barn Fysiska effekter kan vara omfattande Vad har barnpsykiatri med OSA att göra? Psykiska effekter koncentrationssvårigheter, minnesproblem, överaktivitet, irritabilitet, försämrade skolprestationer. Enures. Livskvalitet - och att bli förstådd

18 Grundläggande indelning av sömnrubbningar
© Smedje 2k5 Grundläggande indelning av sömnrubbningar Insomnier Dygnsrytmstörningar Parasomnier Hypersomnier Snarkning och andra sömnrelaterade andningsstörningar Som alltid, man kan inte vara säker på att EN olycka kommer ensam

19 Vanliga sömnproblem bland barn och ungdom
© Smedje 2k5 Vanliga sömnproblem bland barn och ungdom Insomni Exempel: nattliga uppvaknanden oftast normalfenomen, kan bero på mindre lyckade sömnrutiner, ibland tecken på bakomliggande problem Dygnsrytmstörning Ex: senarelagd sömnfas hos tonåringar - folkhälsoproblem som ökar

20 © Smedje 2k5 Stress och sömn All stress(inklusive fysisk och psykisk ohälsa) kan försämra sömnen. Men det finns stora individuella variationer. Alla typer av sömnstörningar kan försämras av stress - och sömnbrist blir sedan en stressfaktor i sig – välkänd ond cirkel ”En trött hjärna behöver sömn, men en rädd hjärna sover dåligt”

21 © Smedje 2k5 Parasomnier Mardröm Ångestattack under REM- sömn, klart medvetande vid uppvaknande, ofta senare del av natten De flesta barn har mardrömmar ibland, men för dem med exempelvis PTSD eller separationsångest kan problemet vara stort

22 Parasomnier Nattskräck och sömngång
© Smedje 2k5 Parasomnier Nattskräck och sömngång ”Partiell arousal” under NREM-sömn, ”medvetandet sover”, inträffar ofta tidigt under natten Hereditet, stress och psykiatriska tillstånd, sömnbrist, feber, och OSA, kan disponera eller utlösa

23 Nattskräck(Sleep terror)
© Smedje 2k5 Nattskräck(Sleep terror)

24 Nattskräck och sömngång uppträder alltså i samband med djupsömn
© Smedje 2k5 Nattskräck och sömngång uppträder alltså i samband med djupsömn EEG EOG EOG EMG

25 Skillnader nattskräck/sömngång,
© Smedje 2k5 Skillnader nattskräck/sömngång, mardröm och epilepsi Nattskräck/ sömngång Mardröm Epilepsi Tidpunkt förnatten senare varierande Sömnstadium djupsömn REM varierande Beteende dramatiskt… tröstbehov varierande Medvetande Omedv., omtöcknad klart efter varierande Skaderisk måttlig låg låg Minne nej (?) klart varierande Hereditet ofta nej varierande Prevalens vanligt vanligt ”ovanligt”

26 Sömngång och nattskräck, råd och handläggning
© Smedje 2k5 Sömngång och nattskräck, råd och handläggning Kartlägg eventuell psykologisk eller medicinsk problematik Information och åtgärder för att minska skaderisk Undvik sömnbrist Väck inte! Agera lugnt under attack! Tänk på att barnet vanligen inte alls minns attacken Schemalagd väckning I sista hand farmakologisk, symptomatisk behandling Fel attityd

27 Rytmiska rörelser och huvuddunkning
© Smedje 2k5 Rytmiska rörelser och huvuddunkning Stereotypa upprepade rörelser under insomning och ytlig sömn Vanligt upp till cirka 2 års ålder Oftast inget behov av behandling utöver dämpande material i sängen Beteendetekniker och farmaka har prövats i enskilda fall

28 Hypersomni (onormalt sömnbehov, dagsömnighet)
© Smedje 2k5 Hypersomni (onormalt sömnbehov, dagsömnighet) Kan vara sekundärt till sömnbrist vid olika sömnstörningar och förekommer vid depression och efter trauma Två ovanliga tillstånd med hypersomni: Narkolepsi 0,5-1/1000 Smith-Magenis syndrom (SMS) 1/25000, utvecklingsrubbning, avvikande melatonininsöndring

29 en mycket ovanlig sömnproblematik
© Smedje 2k5 Jesper 10 år - en mycket ovanlig sömnproblematik Redan som spädbarn omvänd dygnsrytm – mammas ”fel”? Vid 10 års ålder remiss för sömnutredning narkolepsi? Polysomnografi visade ej narkolepsi - men att Jesper sov kl 16-03 Neuropsykiatrisk utredning visade lindrig utvecklingsstörning, autistiska och andra psykiska symtom, och ovanligt utseende Dygnskurva för melatonin i serum var starkt avvikande

30 Normal melatonin insöndring
© Smedje 2k5 0,1 0,2 0,3 0,4 0,5 10 12 14 16 18 20 22 24 2 4 6 8 Normal melatonin insöndring Jespers

31 Jesper - åtgärder och deras effekt enligt familjen
© Smedje 2k5 Jesper - åtgärder och deras effekt enligt familjen information, vila under dagen, anpassad skola (värdefullt) ljusbehandling (hjälpte inte) melatonin till natten (sov mera på natten) centralstimulantia under dagen (sov mindre på dagen) betablockerare på morgonen (slutade sova om dagen) Sover nu kl 20 till 06 och är vaken om dagarna

32 Checklista vid sömnproblem
© Smedje 2k5 Checklista vid sömnproblem Rör det sig om insomni, rubbad dygnsrytm, parasomni, hypersomni, andningsstörning eller kombinationer? Bakomliggande medicinska, psykologiska eller sociala problem? Hur är sömnhygienen? Kan den förbättras?

33 När går det bra att sova? Vad brukar krävas?
© Smedje 2k5 När går det bra att sova? Vad brukar krävas? Att ha varit vaken och aktiv under dagen ”Nedvarvning”; minskad aktivitet i vakenhetscentrum och sänkt kroppstemp Upplevelse av trygghet och säkerhet Att inte ont eller vara sjuk Mörkt i sovrummet och lagom temperatur, och inga förändringar i sovmiljön under natten

34 När går det bra att vakna? Vad brukar krävas?
© Smedje 2k5 När går det bra att vakna? Vad brukar krävas? tillräckligt mycket sömn - och rätt tid på dygnet anledning - och mod att möta en ny dag

35 Om diagnostik och behandling
© Smedje 2k5 Avslutning Om företeelsen i sig Sömnproblem hos barn och ungdom är ett folkhälsoproblem som ökar i dagens ”24/7” samhälle och ofta förbisedda i både primär- och specialistsjukvård Om diagnostik och behandling Ofta behov av samarbete mellan olika enheter

36 Tack för uppmärksamheten
© Smedje 2k5 Tack för uppmärksamheten Hans Smedje Uppsala Barnpsykiatrimöte april 2005

37 © Smedje 2k5