Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut?

En presentation över ämnet: "Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut?"— Presentationens avskrift:

1 Hur ser en optimal arbetslöshetsförsäkring ut?
Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen och SNS 3 juni 2004 Peter Fredriksson och Bertil Holmlund Ekonomisk Debatt 4/2004

2 Fyra frågor Ersättningens varaktighet (tidsprofil)
Sökkrav och sanktioner Arbetsmarknadspolitik för att testa arbetsviljan Finansiering av ersättningen

3 Andra frågor Ersättningens nivå och beroende av tidigare inkomst
Kompensationsgrad och tak Arbetsvillkor Obligatorium eller frivillighet Reglering av frivilliga tilläggsförsäkringar …

4 Nuvarande system Allmän och obligatorisk grundförsäkring
320 kr/dag, ca 7000 kr/månad) Frivillig inkomstförsäkring 80 % av utebliven inkomst upp till ett tak De första 100 dagarna: Tak= 730 kr/dag ( kr/månad) Efter 100 dagar: Tak=680 kr/dag ( kr/månad)

5 Arbetslöshetsförsäkringen 2004
Dagpenning 730 680 Arbetslöshetstid 100 850 912.50 Lön Arbetslöshetsförsäkringen 2004

6 Ersättningstiden begränsad till 300 dagar (60 veckor)
Möjlighet finns att erbjuda ytterligare en ersättningsperiod Krav på vidgat sökområde efter 100 dagars arbetslöshet

7 Effekter av tidsbegränsad ersättning
Reservationslönen sjunker i takt med att individen närmar sig utförsäkring Utflödet från arbetslöshet ökar under ersättningsperioden

8 Hur varierar utflödet till arbete med arbetslöshetstiden?
Ersättningsperiod Utförsäkring Arbetslöshetstid Utförsäkringstidpunkt

9 Effekter av tidsbegränsad ersättning
Reservationslönen sjunker i takt med att individen närmar sig utförsäkring Utflödet från arbetslöshet ökar under ersättningsperioden Individer som inte är försäkrade blir mer benägna att skaffa arbete om ersättningen ökar (kvalifikationseffekt)

10 Hur påverkas utflödet till arbete av högre ersättningsnivå?
Kvalifikationseffekt Utförsäkring Arbetslöshetstid

11 Hur påverkas utflödet till arbete av högre ersättningsnivå?
Ingen kvalifikationseffekt Högre ersättning Utförsäkring Arbetslöshetstid

12 Bör ersättningsnivån variera under arbetslöshetsperioden?
Avtagande tidsprofil ger starkare incitament att söka efter arbete Välfärdsvinst i förhållande till konstant ersättning Men hög ersättning i början minskar kostnaderna för att bli arbetslös

13 Bör ersättningsnivån variera under arbetslöshetsperioden?
Avtagande tidsprofil ger starkare incitament att söka efter arbete Välfärdsvinst i förhållande till konstant ersättning Men hög ersättning i början minskar kostnaderna för att bli arbetslös Upprepade arbetslöshetsinträden bör beskattas genom karensperiod

14 Bör ersättningsnivån variera under arbetslöshetsperioden?
Avtagande tidsprofil ger starkare incitament att söka efter arbete Välfärdsvinst i förhållande till konstant ersättning Men hög ersättning i början minskar kostnaderna för att bli arbetslös Upprepade arbetslöshetsinträden bör beskattas genom karensperiod Eget sparande som buffert?

15 Sökkrav och sanktioner
Sökkrav och krav på att ta ”lämpligt” arbete Övervakning för att säkerställa att kraven uppfylls Sanktion (sänkt ersättning) om individen är för passiv eller för kräsen

16 Avvägning mellan övervakning och sanktioner – båda avskräcker från ”brott”
Övervakning resurskrävande medan sanktioner är billiga Välj höga sanktioner och ett minimum av övervakning?

17 Avvägning mellan övervakning och sanktioner – båda avskräcker från ”brott”
Övervakning resurskrävande medan sanktioner är billiga Välj höga sanktioner och ett minimum av övervakning? Kostnaderna för övervakning måste vara orimligt höga för att bli samhällsekonomiskt olönsamma

18 Vad vet vi om sanktioners effekter?
Sociala experiment (USA, Storbritannien) Slumpmässig fördelning av arbetslösa till olika grupper med olika sökkrav Resultat: högre sökkrav leder till kortare ersättningsperioder Ekonometriska studier (Holland, Schweiz) Hur påverkas sökbeteendet av (varningar om) sanktioner? Varningar och sanktioner leder till stor ökning av utflödet från arbetslöshet

19 Arbetsmarknadspolitik som komplement till arbetslöshetsförsäkringen
Arbetsmarknadspolitik (”workfare”) för att testa arbetsviljan Hur kan man särskilja aktivt arbetssökande personer från sådana som inte vill ha arbete? Det kan vara samhällsekonomiskt lönsamt att kräva att den arbetslöse är beredd att delta i åtgärd för att få a-kassa Gäller även om åtgärden i sig är improduktiv

20 Vad vet vi om arbetsmarknads- politik som hot ?
Sociala experiment från USA Benus och Johnson (1997) Krav på kursdeltagande med hot om indragen ersättning Stort utflöde från arbetslöshet före kursstarten Black m fl (2003) Krav på deltagande i åtgärd som villkor för fortsatt ersättning Stort utflöde till arbete innan programmet hade startat

21 Finansieringsfrågor Nuvarande system: skatter och medlemsavgifter
Avgifterna oberoende av arbetslösheten i a-kassan Svaga incitament att ta hänsyn till arbetslöshetens kostnader

22 Alternativa finansieringsformer
Arbetslöshetsberoende skatter Företagsfinansierad a-kassa Arbetsmarknadens parter, egenavgifter

23 Arbetslöshetsberoende skatter
Ju längre arbetslöshet, desto högre skatt i efterföljande perioder med arbete Heterogena individer och fördelnings-aspekter Tur och otur på arbetsmarknaden Olika förutsättningar

24 Företagsfinansierad a-kassa
Företagsskatter som ökar med företagets bidrag till arbetslösheten genom uppsägningar Experience rating (USA) Men företagen kan inte påverka arbetslöshets-periodernas varaktighet genom sina beslut om uppsägningar Skatt på uppsägningar blir detsamma som skatt på nyanställningar? Implicit beskattning av uppsägningar genom LAS

25 Arbetsmarknadens parter
Återskapa sambanden mellan arbetslöshet och egenavgifter inom a-kassorna Ökad arbetslöshet inom kassan skulle leda till högre egenavgifter Effekter på lönebildningen Incitament för att aktivera de arbetssökande

26 Slutsatser Ersättningen bör avta med arbetslöshetens längd
Krav på aktivt arbetssökande bör kombineras med sanktioner Arbetsmarknadspolitik bör användas för att testa arbetsviljan Bättre kontroll av att de arbetslösa står till arbetsmarknadens förfogande Reformera subventionssystemet för a-kassorna