Städer som nav för en globalt hållbar samhällsutveckling

En presentation över ämnet: "Städer som nav för en globalt hållbar samhällsutveckling"— Presentationens avskrift:

1 Städer som nav för en globalt hållbar samhällsutveckling
eller slagfält för sociala konflikter Ett freds- och utvecklingsperspektiv på Folkhälsans och den Sociala Hållbarhetens förutsättningar Anförande Crossing Borders, Malmö den Hans Abrahamsson School of Global Studies Institutionen för Globala Politiska Studier När världen kommer till Göteborg Kunskap om och Arbetssätt i Rättvisa och socialt hållbara Städer KAIROS

2 Folkhälsa – ett villkor för
fred och hållbar utveckling Den hållbara utvecklingens tre dimensioner ekologiskt, ekonomiskt och socialt FN (1992): RIO Summit – Environment & Development Brundtland (1987): Our Common Future WHO (2008): Marmot – Closing the Gap in a Generation De sociala bestämningsfaktorernas betydelse World Bank (2011): WDR – Conflict, Security and Development UNDP (2011): Sustainability and Equity OECD (2012) Perspectives of global development – social cohesion in a shifting World Social hållbarhet social sammanhållning och samhällelig motståndskraft det handlar om säkerhet/trygghet, mänskliga rättigheter och folkhälsa

3 Den Stora Omdaningen i vår tid
det lokala flätas ihop med det globala Globalisering Ekonomi-öster/söderut Nationella produktionssystem ersätts av global nätverksproduktion Ökad rörlighet och globala kontaktytor Städers ökande roll i den nya ekonomiska geografin Samhällets ökade mångfald och människors varierande socio-ekonomiska förutsättningar i en alltmer sammanflätad värld medför utmaningar för den lokala sociala hållbarheten Migration Ett naturligt flöde Människor i transit - med sina vardagsliv på flera håll samtidigt Urbanisering Urbaniseringstakt, växande inkomst- och hälsoklyftor. Det globala Nord och det globala Syd.

4 Statens förändrade roll nya och fler aktörer i det politiska rummet
Pre-Westfalisk Ordning Disorder Westfalisk Ordning Government Nationalstaten Post-Westfalisk ordning Governance Flernivå - partnerskap 1648 1944 Transnationella Företag Multilaterala Organisationer (IMF/WB) Gränsöverskridande nätverk G8, G20 ICLEI, UCLG Påve Kyrka Kung Regioner – EU - Eurocities Nationalstater - SKL Feudal herrar Krigsherrar / Maffia Städer Städer, Kommuner,Landsting Urbana regioner – Västra Götaland När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras transnationella nätverk.

5 Den nya ekonomiska geografin
Tillväxt och kreativitet skapas i det urbana rummet Men priset för inträdesbiljetten kan skapa ett bekymmersamt finansieringsgap Kostnad Investeringsnivå Bostadsbyggande Försörjningskvot, Minskad självfinansierings- grad pga krympande skatteintäkter och statsbidrag Tid Utgiftstak och överskottsmål ökar risken för nedskärningar och minskad välfärd

6 Statens förändrade roll och minskat utrymme för välfärd utmanar
stadens sociala sammanhållning Världs-ordning Krav på makroekonomisk balans - budgetrestriktioner Ekonomiska nedskärningar och minskade offentliga och sociala åtaganden National stat Socialt kontrakt Säkerhet - Leg. Inst. Global nätverksproduktion producent/konsument skiljs åt: Inkomstklyftor – ojämn utveckling Från ”welfare to workfare” Civilsamhälle Det sociala kontraktets upplösning Civilsamhällets uppluckring Identitetsformation och lojalitet Innanförskapets osynliga gränser skapar utanförskap NEETS % Primär-, Vi- gemenskapsgrupper, ”gängbildningar” ofta i form av flyktiga nätverk och ibland i rivalitet Informella trygghets- och försörjningssystem Salutogena områden (Antonovsky) – lokala civil samhällen Skillnaden mellan det legala och det legitima

7 Utestängningens frustrationsgap
Levnadsvillkor Strävan/Anspråk Brinnande bilar på beställning Förmåga/möjlighet Strävan/Anspråk Pulveriserade busskurer Förmåga/möjlighet Tid Individuell skuldbeläggning - oartikulerad skam Vrede / våld På 30 år Inte bara om unga män i resursvaga områden Alltfler unga kvinnor söker antidepressiva medel och alltfler unga män blir kvar på landsbygden och upplever sig såväl obehövda som oälskade

8 När det globala möter det lokala
Urbaniseringens utmaningar Urbaniserings- och tillväxttakt Finansieringsgap Inkomst- hälsoklyftor, Globala Nord/Syd Statens förändrade roll När staten drar sig tillbaka från det politiska rummet ökar utrymmet för städer och deras nätverk. Spänningsfält När det globala möter det lokala Nav för global samhälls -styrning Slagfält för sociala konflikter Rörelseriktningen är politiskt påverkbar !

9 Vad kan göras? När det globala möter det lokala
Vikten av att hålla två tankar i huvudet samtidigt Positiv Säkerhet Förebygga Främja Minska innanförskapet Underifrån Negativ Säkerhet Kontroll Stängsel Övervakning Ovanifrån Folkhälsans betydelse - men inte bara en fråga om livsstil Sociala bestämningsfaktorer – Större än summan av individers hälsa Strukturella förhållanden – samhällelig tillit Förstärkt innanförskap Prislappen Bekymmringssamtal Identifiera och analysera målkonflikter mellan strävan efter att bli till en nod i det globala produktionsnätverket och den sociala hållbarhetens krav Social investeringspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna Medskapande och invånardialog Identifiera målkonflikternas effekter Hantera komplexa samhällsproblem

10 Vad behöver göras? Crossing borders Ompröva synen på
Tillväxt - Hållbarhet Den svåra balansen för välfärdens finansiering Ompröva synen på sambanden mellan tillväxt och välfärd Ny tillväxtregim Ekonomisk hållbarhet (a) Att definiera & mäta tillväxt Frikoppling: Livskvalitet/välbefinnande (b) Produktionsinriktning Ökad lokal resursmobilisering medger gradvis minskat exportberoende (när- och hemmamarknadens betydelse) Sambanden kärnområde – omland Arenor för mångfald och – minskat innanförskap Ny välfärdsregim Social Hållbarhet Proportionell universalism (a) Generell välfärdspolitik Stötdämpare för att hantera målkonflikterna (b) Riktad Social investeringspolitik Ökad mångfald medför skilda behov och förutsättningar Kompensatoriskt ansvar Inte en fråga om omprioritering Målkonflikter tt Vår tids produktionssystem förändrar sambanden mellan tillväxt och välfärd Innovation och kreativitet kräver ökad kognitiv förmåga och medskapande Folkhälsans betydelse

11 Att bryta med det postpolitiska tillståndet
I övergången mellan Government och Governance riskerar omvärlden att få definiera den enda vägens politik (globaliseringens avtryck) Det politiska ”la Politique” Policy ”le Police” Politiken ”le Politique” Vad och varför Globaliseringens uttryck Mål- och intressekonflikter (exv. finansieringsmodeller och skattepolitik) Verkstad - att göra något Tjänsteutlåtande Opartiskhet Konsensus Hur Medel Processägande Retoriskt gap särkoppling Policybildning Implementering Dialogen synliggörande Dialogen konsensuskapande Dialogen disciplinerande Medskapande och invånardialog Kreativitet, innovation, kognitiv förmåga Identifiera målkonflikternas effekter Hantera komplexa samhällsproblem Manöverutrymmet: Såväl produktion som folkhälsa kräver känsla av sammanhang - KASAM

12 Folkhälsoarbetare vår tids fredsambassadörer !
Folkhälsa – ett villkor för fred och hållbar utveckling Folkhälsoarbetare vår tids fredsambassadörer ! Tack för uppmärksamheten! Hans Abrahamsson School of Global Studies