regler för orsaksforskning John Stuart Mills ( ) regler för orsaksforskning fyra (eller 5) induktiva metoder (enligt Nordisk familjebok)

En presentation över ämnet: "regler för orsaksforskning John Stuart Mills ( ) regler för orsaksforskning fyra (eller 5) induktiva metoder (enligt Nordisk familjebok)"— Presentationens avskrift:

1

2

3

4 regler för orsaksforskning
John Stuart Mills ( ) regler för orsaksforskning fyra (eller 5) induktiva metoder (enligt Nordisk familjebok)

5 ____________________________ A är orsak till V.
differensmetoden Om ett fall varvid det fenomen som skall undersökas inträder och ett fall varvid det inte inträder har alla omständigheter med undantag av en enda gemensamma, så att denna endast är för handen i det förstnämnda fallet, så är denna omständighet, med avseende varpå de båda fallen skiljer sig från varandra, verkan eller orsak eller en oumbärlig del av orsaken till fenomenet i fråga. När A, B, C, D, E och F, så V. När B, C, D, E och F, så inte V. ____________________________ A är orsak till V. John StuartMill: System of Logic

6 1 x x x x x 2 x x x x x 3 x x x x x 4 x x x x x 5 x x x x x
överensstämmelsemetoden Om två eller flera fall av det fenomen, som skall undersökas, blott ha en omständighet gemensam, så är denna omständighet, vari samtliga fallen överensstämmer, orsaken (eller följden) till det givna fenomenet. A B C D E F 1 x x x x x 2 x x x x x 3 x x x x x 4 x x x x x 5 x x x x x

7 restmetoden Om man i ett fenomen ser bort från de moment, som man genom föregående induktioner vet vara följder av vissa omständigheter, så är resten av fenomenet följd av den eller de återstående omständigheterna.

8 variationsmetoden Varje fenomen, som på visst sätt förändras, så ofta som ett visst annat fenomen förändras, är antingen orsak till eller verkan av detta fenomen eller står på annat sätt därmed i orsakssammanhang. När A, B och C, så V. När 2A, B och C, så 2V. När 3A, B och C, så 3V. ____________________ A står i orsakssammanhang med V.

9 Positivismen Termen positivism lanserades av fransmannen August Comte ( ), men torde ha myntats av Henri de Saint-Simon. Comte försökte skapa en ”social fysik” enligt naturvetenskaplig modell. Comte ordnade vetenskaperna i en historisk ordning, som samtidigt var en ordning från abstraktare till konkretare: aritmetik, geometri, mekanik, astronomi, fysik, kemi, biologi, sociologi.

10 Termen positivism står allmänt för framtidsoptimism,
tro på säker kunskap via empirisk vetenskap, samt på åsikten att naturvetenskapliga metoder kan och bör tillämpas på humanvetenskaper. Representanter för Frankfurtskolan har med positivism även syftat på åsikten att samhällsvetenskaper kan vara värdefria.

11 Logisk positivism Kallas även nypositivism och logisk empirism. Hävdade verifierbarhetstesen: en sats är meningsfull endast om den är empiriskt verifierbar. Förespråkade en enhetsvetenskap, med en enda gemensam vetenskaplig metod för alla empiriska vetenskaper inklusive humanvetenskaper.

12 Karl Popper ( )

13 Kritiserade den logiska positivismen och speciellt verifierbarhetsprincipen.
Kritiserade marxismen och psykoanalysen för att de inte går att motbevisas. Förespråkade ”falsifikationism”: En hypotes bör gå att falsifieras, dvs. man bör kunna erbjuda möjligheter att motbevisa hypotesen genom att ställa upp förutsägelser som logiskt (deduktivt) följer ur hypotesen.

14 Ordningen enligt empirismen
observation induktion hypotes/ teori

15 Ordningen enligt Popper
problem (anomali) hypotes (gissning) logisk härledning av förutsägelser från hypotesen tester (experiment, observationer) befästning eller falsifiering problem ny hypotes

16 Popper tog ställning för den hypotetisk-deduktiva metoden.

17

18 fysiker, vetenskapshistoriker historiskt och sociologiskt perspektiv
Thomas Kuhn ( ) fysiker, vetenskapshistoriker historiskt och sociologiskt perspektiv tog inflytande av Ludwik Flecks idéer om tankestil och tankekollektiv The Structure of Scientific Revolutions, 1962 Uppkomsten och utvecklingen av ett vetenskapligt faktum (1935)

19

20 vetenskaplig revolution paradigm - teoretiskt ramverk
- mönstergillt exempel paradigmskifte (”glasögonbyte”) inkommensurabilitet Second thoughts on paradigms

21

22 Förlopp förparadigmatisk fas (förvetenskap) paradigm etableras
normalvetenskap oförklarliga anomalier i ökad mängd vetenskaplig kris revolution, revolutionär vetenskap nytt paradigm etableras

23