Oceanerna Mera vatten än land.

En presentation över ämnet: "Oceanerna Mera vatten än land."— Presentationens avskrift:

1 Oceanerna Mera vatten än land

2 Mera vatten än land 70% av jordens yta täcks av vatten (hav)
3 stora oceaner

3 Mera vatten än land Hav: Stilla Havet, ½ av jordens vattenyta Atlanten
Indiska oceanen

4 Mera vatten än land Medelhavet Karibiska havet Nordsjön Nordsjön
Bihav, tex: Medelhavet Karibiska havet Nordsjön Nordsjön

5 Mera vatten än land Delar av Oceanerna tex: Atlanten: Sargassohavet
Indiska oceanen: Arabiska sjön Stilla havet: Berings hav

6 Oceanerna Havsbotten

7 Havsbotten

8 Havsbotten

9 Havsbotten Shelf – kontinentalsockel – grund del av havsbotten närmast land. - viktiga fiskevatten - olja och naturgas

10 Havsbotten Kontinentalbrant
- havsbotten stupar brant ner mot djuphavsslätterna

11 Havsbotten Djuphavsslätt - 80% av havsbotten
- ej så slät - finns bergskedjor

12 Havsbotten Bergskedjor under vatten
- i Atlanten: Mittatlantiska ryggen, världens längsta bergskedja

13 Havsbotten Djuphavsgravar
- Marianergraven djupast m. ( 11 km) under havets yta

14 Oceanerna Havsvatten

15 Havsvatten Vattnets tre former: Ånga Vätska Is

16 Havsvatten 94 % av jordens vatten är havsvatten = saltvatten
Resten: insjöar, floder och berggrund = färskvatten

17 Havsvatten Saltet i havsvatten kommer från vittrande berggrund, följer med flodvatten ut i haven. Saltvatten har en salthalt på 3,5 % eller lägre. I Östersjön låg salthalt beroende på många flodutlopp och låg avdunstning.

18 Havsvatten Bräckt vatten: saltvatten och färskvatten uppblandat = mycket låg salthalt.

19 Oceanerna Havets rörelser

20 Havets rörelser Ytvatten - vind startar rörelse
- vattnet rör sig i cirklar, ej framåt - ju mer blåst ju högre vågor. Vågtoppar förvandlas till skum = ”Vita gäss”

21 Havets rörelser Vågor i cirkelrörelser mot strand

22 Havets rörelser Vågor - Kan bli upp till 30 m höga
- avstånd mellan vågor på haven 60 – 150 m. Vid långvarig storm upp till 300 m - hastighet varierar med vindstyrka

23 Havets rörelser Bränningar
Vågen bromsas mot botten eller undervattensgrund, reser sig, bryter, blir till skummande kaskader. Vid botten bildas en utåtriktad ström som kan dra med sig sand och tyngre föremål.

24 Havets rörelser Dyning
Vinden avtar och sjön lägger sig, en viss lång blank vågrörelse ligger kvar

25 Havets rörelser Tsunami
- jättevåg, våglängd med flera hundra km. När den närmar sig land tornar vattnet upp sig, 20 – 30 m höga brytande vågor. - kan bero på vulkanutbrott eller jordskalv

26 Havets rörelser

27 Havets rörelser Havsströmmar = vatten som rör sig över längre sträckor. - Drivkraft: 1. Solens ojämna uppvärmning av världshaven 2. Vind 3. Jordens rotation

28 Havets rörelser

29 Havets rörelser Golfströmmen - Från Mexico till Europa
- Viktig roll i Nordens klimat. Varmt vatten och ljumma västliga vindar ger flera graders värme

30 Havets rörelser Labradorströmmen - Från Nordpolen mot Atlanten
- Kan påverka sjöfarten mellan Europa och Amerika (isberg följer med strömmen)

31 Havets rörelser Tidvatten = Växlingarna mellan ebb och flod, lågvatten och högvatten. Styrs av månens och solens dragningskraft. - Skillnaden större där det är grundare, då vattnet trängs ihop, i tex vikar.

32 Havets rörelser

33 Havets rörelser Eftersom dragningskraften minskar när avståndet till månen ökar, blir det högvatten även på den motsatta sidan av jorden

34 Havets rörelser Var 14:e dag - Springflod
När månen och solen ligger i samma linje och bådas dragningskraft påverkar samtidigt

35 Havets rörelser När månen och solen står i rät vinkel – Nipflod.
Månens dragningskraft större än solens då den ligger närmare