FL 3 kap 4,7,9,10,17 Förra kapitlet visade hur efterfrågan och utbud samspelar på marknaden. Under vissa förutsättningar sades att de kommer mötas i jämvikt.

En presentation över ämnet: "FL 3 kap 4,7,9,10,17 Förra kapitlet visade hur efterfrågan och utbud samspelar på marknaden. Under vissa förutsättningar sades att de kommer mötas i jämvikt."— Presentationens avskrift:

1 FL 3 kap 4,7,9,10,17 Förra kapitlet visade hur efterfrågan och utbud samspelar på marknaden. Under vissa förutsättningar sades att de kommer mötas i jämvikt. Hur ser då dessa förutsättningar ut för företagen under olika marknadsformer? Vi skall nu lära oss härleda företagens utbudskurvor

2 FL 3 kap 4,7,9,10,17 Konkurrens och monopol Fokus:
- Olika kostnadsbegrepp - Produktion vid perfekt konkurrens - Produktion vid monopol

3 Kap 4 Vad avgör då marginalkostnaden ?
Från kap 2, beslutsregel att marginalintäkt = marginalkostnad Så länge intäkten för en såld vara är högre än dess kostnad lönar sig ytterliggare prod Vad avgör då marginalkostnaden ? Fasta kostnader – kostnader som inte varierar med produktionsvolymen Ex : initiala grundinvesteringar för fabriker och maskiner Positiva även vid nollproduktion Rörliga kostnader – kostnader som varierar med produktionsvolymen Ex : löner, halvfabrikat, energi Fast vs rörligt kan variera över tiden, ex nya fabriker och maskiner. På lång sikt är i stort sett allt rörligt

4 Kap 4 Total kostnad = totala fasta kostnader + totala rörliga kostnader Marginalkostnad = förändring av tot kostnad / förändring kvantitet = förändring av rörlig kostnad / förändring kvantitet Styckkostnad = total kostnad / kvantitet Rörlig styckkostnad = tot rörlig kostnad / kvantitet

5 Kap 4 Styckkostnader och marginalkostnader Fig 4.1s 81
Exemplet med skjortfabriken : Kostnaderna för fabrik och maskiner är givna (fasta) på kort sikt, löner till anställda är dock rörliga eftersom antalet anställda kan variera, samt att deras övertid kan variera De fasta kostnaderna är positiva även vid nollproduktion, vilket innebär att de första skjortorna kommer ha en hög styckkostnad. När kvantiteten ökar minskar dock styckkostnaderna då de fasta kostnaderna sprids ut på fler antal enheter Likaså kommer marginalkostnaden och de rörliga kostnaderna initialt att minska då fler sömmerskor anställs och de kan specialisera sig samt att man kan utnyttja maskinparken bättre = fullt ut (bidraget till produktionen per anställd är högre än dess kostnad hittills) Hit enbart sänkning i alla ovan kostnader !!

6 Kap 4 Dock kommer man efter en viss produktionsökning att slå i sitt kapacitetstak = maskinernas och fabrikens kapacitet utnyttjas fullt ut. Kom ihåg : på kort sikt är kapitalet fast, endast mer insatser av arbete (nyanställningar, övertid etc) kan öka produktionen Men nu kan inte varje nyanställd få en egen maskin att arbeta vid = varje nyanställd sömmerska kommer ge mindre och mindre ytterliggare tillskott till produktionen Detta ger bara ökade rörliga kostnader utan att produktionen ökas i motsvarande grad Marginalkostnaden = förändring av rörlig kostnad / förändring kvantitet = stiger (avtagande avkastning) När marginalkostnaderna stiger kommer detta efter hand att påverka styckkostnaden Styckkostnaden består utav fasta och rörliga kostnader, enbart de rörliga styckkostnaderna stiger vid produktionsökning. Styckkostnaden stiger pga avtagande avkastning och stigande marginalkostnad.

7 Kap 4 När marginalkostnaden överstiger styckkostnaden, kommer styckkostnaden att öka Detta eftersom den sist producerade enheten kostar mer än det tidigare genomsnittet = styckkostnaderna (genomsnittet) måste öka

8 Kap 4 Utbudskurvan fig 4.2 s 83 Marginalkostnadskurvan visar vad det kostar att producera ytterliggare en vara, visar m.a.o vilken intäkt företaget måste få för att täcka sin produktionskostnad per extra nyproducerad vara Så, marginalkostnadskurvan = företagets utbudskurva Gäller dock bara den del av marginalkostnadskurvan som ligger ovan den rörliga styckkostnadskurvan. Företaget kräver ett positivt täckningsbidrag, dvs att intäkterna iaf måste täcka de rörliga kostnaderna. Helst vill man givetvis ha pris = styckkostnad På kort sikt är det dock rationellt att man täcker de rörliga kostnaderna inkl en del av de fasta (se P1 1k ), även om man Inte täcker hela de fasta.Pris under rörliga styck kostnader innebär dock nedläggning Fig 4.3 visar marknadens aggregerade utbudskurva

9 Olika marknadsformer Kap 4
Beslutsregeln marginalintäkt = marginalkostnad är generell, men ger olika resultat beroende på graden av marknadens konkurrens 2 ytterligheter Pristagare = marknaden består av många företag, stor konkurrens = ingen möjlighet för företag att sätta egna priser Prissättare = vid monopol, enbart en producent

10 Kap 4 Enskilt företag i konkurrens (pristagare) fig 4.4 s 86
Företagen uppfattar inte marknadens efterfrågekurva som fallande, utan som horisontell. Priset är givet oavsett volym och man kan sälja så mycket man vill till detta pris, alltså har man ingen anledning att sänka priset Beslutsregeln blir alltså är marginalintäkt = marginalkostnad = pris Under fri konkurrens kommer alla företag att tillverka precis enligt ovan Orsaken är att för höga vinster lockar in nya företag på marknaden För samhället är detta intressant, produktionen bedrivs ju där styckkostnaden är som lägst, vilket i sin tur innebär att produktionen är så kostnads- effektiv som möjligt

11 Företag vid monopol (prissättare) fig 4.7 s 92
Kap 4 Företag vid monopol (prissättare) fig 4.7 s 92 Extremfall med ett stort företag som har produktion för hela marknadens utbud, vilket får viktiga konsekvenser. Möter en negativt lutande efterfrågekurva (hela marknadens efterfråga) = kan påverka marknadspriset genom sitt val utav produktionsvolym. Att kurvan lutar negativ betyder att marginalintäkten inte är samma som priset. Marginalintäktskurvan måste luta brantare än efterfrågekurvan pga konsumenternas avtagande marginalnytta = måste sänka priset för att kunna sälja en vara till Som vanligt marginalintäkt skall vara = marginalkostnad Företaget väljer en kvantitet där styckkostnaden inte är minimal och gör en s.k. monopolvinst på konsumentens bekostnad

12 Kap 4 Monopolisten tar ut högre priser, konkurrensutsatta företag kan i längden inte ta ut högre pris än styckkostnaden Monopolisten håller nere den tillverkade kvantiteten lägre än vid en konkurrensutsatt marknad Monopolisten gör en vinst på konsumentens bekostnad

13 Kap 4 Oligopol Perfekt konkurrens och monopol är extremer, oligopol är mer verkligheten Innebär att det finns några få stora aktörer på marknaden, ex bensinbolag Kan leda till kartellbildning, vilket i realiteten innebär att producenterna samarbetar och samordnar sina priser och övriga produktionsbeslut. Effekterna blir som vid en monopol- marknad med högre priser och förlust för konsumenten

14 Kap 4 Sammanfattning: Konkurrens innebär att företagen är pristagare och är samhällsekonomiskt effektivt Monopol innebär att företaget själv sätter priserna och dominerar marknaden Ren konkurrens = företaget möter horisontell efterfrågekurva och följer beslutsregeln pris = marginalkostnad = marginalintäkt Monopolisten möter fallande efterfrågekurva och följer beslutsregeln marginalkostnad = marginalintäkt Oligopol är en mellanform mellan ytterligheterna ren konkurrens och monopol