Att studera på högskola

En presentation över ämnet: "Att studera på högskola"— Presentationens avskrift:

1 Att studera på högskola
All utbildning vid universitet/högskola bygger på kurser Heltidsstudier – 40 timmar per vecka. 60 högskolepoäng (hp) per år Ett studieår består av 40 veckor och är indelat i två terminer, höst- och vårtermin Deltidsstudier – t ex halvfart eller kvartsfart Distansstudier – hel eller halvfart

2 Att studera på högskola
Program – leder till examen - bestämt vilka kurser som ska ingå och i vilken ordning de ska läsas Fristående kurser  Du kan själv lägga ihop kurser till en utbildning som leder fram till en generell examen. Då kan du själv välja vilka kurser du vill och du kan läsa kurserna i den ordning du vill. Yrkesexamen Vissa examina kan du bara få genom att läsa på ett program. Det handlar då om yrkesexamen som till exempel psykolog, sjuksköterska och socionom etc.

3 Att studera på högskola
Läs på ett program Du kan läsa på ett program som leder till en examen. Då har universitetet eller högskolan bestämt vilka kurser som ska ingå i programmet och i vilken ordning du ska läsa kurserna. Om du läser på ett program är du garanterad plats på alla kurser som ingår. Lägg själv ihop kurser Du kan själv lägga ihop kurser till en utbildning som leder fram till en generell examen. Då kan du själv välja vilka kurser du vill och du kan läsa kurserna i den ordning du vill. Yrkesexamen Vissa examina kan du bara få genom att läsa på ett program. Det handlar då om yrkesexamen som till exempel psykolog, sjuksköterska och socionom.

4 Att studera på högskola
Olika former av undervisning Föreläsning Seminarium Laboration Grupparbete Fältstudier Praktik Självstudier

5 Behörighet, urval och anmälan
Grundläggande behörighet krävs till all högskoleutbildning och är samma oavsett vilken utbildning du söker. Kraven för grundläggande behörighet varierar något beroende på när man gick ut gymnasiet. Generell princip - slutbetyg från gymnasium där svenska och engelska ingår. Särskild behörighet Kurs/er som du måste ha för att bli särskilt behörig till en utbildning. Ska du exempelvis läsa till tandläkare, måste du både ha grundläggande behörighet och förkunskaper som motsvarar kurserna Matematik D, Biologi B, Fysik B och Kemi B från gymnasieskolan.

6 Behörighet, urval och anmälan forts.
Grundläggande behörighet genom reell kompetens Det här behöver du ha: Lägst betyget Godkänt alternativt E i Svenska/Svenska som andra språk A + B eller Svenska/Svenska som andra språk 1, 2 och 3 Engelska A eller Engelska 5 och 6 Matematik A eller Matematik 1a, b eller c Samhällskunskap A eller Samhällskunskap 1b samt tre års arbetslivserfarenhet efter 19 års ålder. Om du uppfyller dessa krav görs bedömningen att du uppfyller kraven för grundläggande behörighet.

7 Behörighet, urval och anmälan
Om det är fler som har anmält sig till en utbildning än det finns platser, görs ett urval bland de som söker. För att delta i urvalet måste du vara behörig, det vill säga ha de rätta förkunskaperna. Du kan bli antagen eller reservplacerad.  Urvalsgrupp De som har samma typ av meriter – till exempel betyg, högskoleprov eller högskolepoäng – och har anmält sig till en viss utbildning, konkurrerar med varandra i en urvalsgrupp. Du kan vara med i flera urvalsgrupper Om du till exempel har både ett slutbetyg från gymnasiet och ett högskoleprovsresultat, så är du med i två urvalsgrupper.  

8 Behörighet, urval och anmälan forts.
Anmälan görs på Kopia på betygen vidimeras och skickas till VHS 15 april inför höstterminen 15 oktober inför vårterminen Vad är vidimera? – ett intygande att kopian är riktig d v s överens- stämmer med originalet. Be någon vidimera genom att skriva namn, namnteckning och telefonnummer på kopian. Sen anmälan - De som har sökt i tid får plats först - Tänk på att om du gör en sen anmälan kan du få en plats bara om det finns platser kvar efter att alla som har anmält sig i tid har blivit antagna eller fått en reservplats.

9 Validera/Reell kompetens
Två olika syften För bedömning av behörighet Beslutas av antagning vid högskolan Bedömning av kunskaper motsvarande kurs/utbildning Beslutas av programansvarig, kursansvarig, examinator etc.

10 Högskoleprovet - en andra chans
Högskoleprovet är en av urvalsgrunderna då du söker till högskolan. Ditt provresultat kan öka möjligheterna att bli antagen. Provet mäter kunskaper och färdigheter som är viktiga i alla universitets och högskoleutbildningar. Ett resultat på högskoleprovet ger ett mått på förmågan att klara av högre studier. 8 delprov - hälften av uppgifterna är kvantitativa och hälften verbala. Provet ges två gånger per år – vår och höst Mer information och gamla prov att träna på;

11 Tips på länkar som hjälper dig inför valet av utbildning
Sök och jämför utbildning - Planera ditt utbildningsval - Information om yrken/studier -

12 Vägen till framgångsrika studier
Lärstilar Studieteknik ”o-stress” Koncentration Planering Motivation

13 Din motivation är drivkraften i dina studier
Målet i sikte! ”Måste” för ex. befordran, försörjning etc. Min dröm… Intresserad av ämnet

14 Planering Varför ska man planera?
Lättare att prioritera och sätta upp mål Minimera risken för obehagliga överraskningar Minska stress och oro Få mer tid över

15 Planering Överblick - precisera huvudmålet och
ställ i relation till andra mål i ditt liv Dela upp huvudmålet i delmål Utarbeta en studieplan per vecka och dag som är omväxlande och flexibel Håll fast vid planen (viss flexibilitet förstås!) Utvärdera dina studier då och då. Vad har funkat bra/mindre bra?

16 Tidstjuvar ”Telefonen” Ofullständigt informerad
Otillräcklig planering Oorganiserad Skjuter upp till morgondagen Dålig studiemiljö Brist på självdisciplin Oförmåga att säga nej Lämnar uppgifter oavslutade

17 Utveckla vanor för ökad koncentration
Studera på vissa platser Studera på så ostörd plats som möjligt Ordning på skrivbordet Börja arbeta omedelbart Gör en sak i taget Ta pauser Dela upp arbetspassen Börja i god tid

18 Olika sorters stress ”Tok-stress” Additionsstress Informationsstress
Ekonomisk stress

19 Antistress-tips Kör inte över dina kroppssignaler, lyssna på symtomen
Skriv listor och prioritera/planera Gör en sak i taget, var närvarande i det du gör Bollplank Lätta på trycket

20 Med en god studieteknik är mycket vunnet…

21 Lärstilar Syn Visuell Bilder Diagram Symboler Hörsel Auditiv Lyssna
Fråga Diskutera Läsa/skriva ”Read and write” Listor Glosor Prova själv Kinestetisk Experimentera Utforska Röra på sig

22 Visuell Viktigt att se föreläsaren, ser hellre på presentationen än gör anteckningar Tips på studiemetoder Läs litteraturen Gör skriftliga sammanfattningar/mindmaps Egna bilder, skisser, symboler Färgpennor med nyckelord Skriv minneskort med viktiga fakta Se en film om ämnet

23 Auditiv Tycker om ingående förklaringar, föreläsare som är ”rika på ord”, antecknar men vill samtidigt lyssna Tips på studiemetoder Lyssna på föreläsningar Arbeta i par/grupp Läs högt för dig själv Se (hör!) film om ämnet Redovisa för andra Lyssna på ljudböcker

24 ”Read and write” Tar helst in information via texter och lyssnar gärna på ”informationstäta lärare”, skriver gärna själv Tips på studiemetoder Skriv sammanfattningar Gör egna frågor på materialet och skriv svar Skriv om med egna ord Gör om bilder till ord

25 Kinestetisk Svårt att koncentrera sig när man måste sitta stilla. Noterar rörelser, gester, miner. Studiemiljön måste kännas bra. Tips på studiemetoder På föreläsningar, sitt långt framme för bästa fokusering Läs högt för dig själv och rör dig samtidigt i rummet Gör minneskort med informationen i sekvenser Ta pauser – rör på dig

26 Litteraturtips: Bo Angelöw: Konsten att lyckas med sina studier Mats Eneroth: Studieteknik för universitet/högskola Länktips:

27 Kontaktuppgifter Eva Feron Jeanette Söderberg Norland