2017-04-02 Ett bildspel om olika sårbarheter i dricksvatten-försörjning Bilderna kan användas tillsammans eller kombineras på olika sätt efter behov 20070316.

En presentation över ämnet: "2017-04-02 Ett bildspel om olika sårbarheter i dricksvatten-försörjning Bilderna kan användas tillsammans eller kombineras på olika sätt efter behov 20070316."— Presentationens avskrift:

1 Ett bildspel om olika sårbarheter i dricksvatten-försörjning Bilderna kan användas tillsammans eller kombineras på olika sätt efter behov

2 Dricksvatten En självklar livsnödvändighet Utan en fungerande vattenförsörjning fungerar inte ett modernt samhälle

3 Hur viktigt är dricksvattenförsörjningen?
Hur viktigt är dricksvattenförsörjningen? Överlevnad Stor betydelse för hälso- och smittskyddet Samhällsekonomisk betydelse Industri- och livsmedelsförsörjning Avloppssystemen Brandbekämpning, sprinklersystem

4 Dricksvattenförsörjningen i Sverige
Dricksvattenförsörjningen i Sverige Ytvatten 50% (sjö – vattendrag) Grundvatten 50% Nybildning av grundvatten Mer än 50 % av grundvatten kommer från infiltration av ytvatten (Konstgjord infiltration i dammar eller naturlig inducerad infiltration) Resterande del från nederbörd som infiltrerar direkt i marken

5 Vattenförsörjning är en kedja från tillrinningsområdet i naturen fram till konsumenternas kranar.

6 Exempel på föroreningsrisker i tillrinningsområdet eller i vattentäkten Föroreningar med olja, diesel, kemikalier Föroreningar med smittämnen Andra ämnen från avloppsvatten Bekämpningsmedel Näringsämnen Algtoxiner Risker för tekniska haverier Naturliga katastrofer Skadegörelse, sabotage, terrorism Långsiktiga och diffusa föroreningspåverkan Ökande risker på grund av klimatförändringar

7 Bild Mats Bergmark Bilden visar en grundvattentäkt i en grusås med många exempel på föroreningsrisker. Vattenförande geologiska formationer fungerar ofta som en ”dränering” i marken.

8 I berggrunden rinner grundvattnet i sprickor och krosszoner.
I berggrunden rinner grundvattnet i sprickor och krosszoner.

9 Exempel på risker för kemiska föroreningar
Exempel på risker för kemiska föroreningar Grundvattentäkt Mars 2006 Foto Anders Pålsson

10 Exempel på risker för kemiska föroreningar
Exempel på risker för kemiska föroreningar Grundvattentäkt En stulen bil antänds nära ett brunnsområde och räddningstjänsten släcker med vatten Foto Mats Bergmark

11 Exempel på risker för kemiska föroreningar
Exempel på risker för kemiska föroreningar Grundvattentäkt Foto Lennart Sorrby

12 Exempel på risker för mikrobiologiska föroreningar
Exempel på risker för mikrobiologiska föroreningar Betesmark Gödselhantering Avloppsvatten Dagvatten Gödselhög i ett vattenskyddsområde Foto Mats Bergmark

13 Nya mikrobiologiska hotbilder?
Nya mikrobiologiska hotbilder? Svenska vattenverk är konstruerade för att klara smittämnen i form av bakterier. Under de senare åren har den mikrobiologiska hotbilden börjat förändras. Riskerna för vattenburen smitta genom parasitära protozoer och virus ökar. De klordoser som tillämpas i Sverige är i stort sett verkningslösa på parasiter och har måttlig effekt på virus. Där sådana risker finns måste en kompletterande desinfektion användas som exempelvis UV och/eller ozon.

14 Strandnära bete vid vattentäkt – ökar risken för förorening med parasiter

15 Vilka mikrobiologiska ämnen upptäcks i analyser?
Normal provtagning utförs enligt Livsmedelsverkets föreskrifter Analyser tar tid (provsvar) Specialanalyser på förekommen anledning

16 Klimatförändringar påverkar förhållandena i vatten-täkters tillrinningsområden och råvattenkvaliteten Förändrad avrinning på julafton i Sundsvall 2006 Humushalterna stiger redan idag i många svenska ytvattentäkter på grund av förändrad avrinning och ökande medeltemperatur. Foto Mats Bergmark

17 Bilden visar december i
Klimatförändringar påverkar förhållandena i vatten-täkters tillrinningsområden och råvattenkvaliteten Till exempel driver en blöt vintermark med höga grundvattennivåer ut humusämnen till sjöar och vattendrag. Bilden visar december i mellersta norrland 2006 Foto Mats Bergmark

18 Riskerna för algblomning ökar i sjöar och vattendrag.
Klimatförändringar påverkar förhållandena i vatten-täkters tillrinningsområden och råvattenkvaliteten Riskerna för algblomning ökar i sjöar och vattendrag. Foto Per Ericsson

19 Klimatförändringar påverkar förhållandena i vatten-täkters tillrinningsområden och råvattenkvaliteten Minskade vattentillgångar i sydöstra Sverige. Risk för vattenbrist Risk för saltvatteninträngning eller andra kemiska förändringar i grundvatten Bild Mats Bergmark

20 Klimatförändringar påverkar förhållandena i vatten-täkters tillrinningsområden och råvattenkvaliteten Riskerna för föroreningar ökar vid skyfall eller vid översvämning. Riskerna ökar både för kemiska och mikrobiologiska föroreningar Foto Arvika kommun

21 Foto Mitt Sverige Vatten
En översvämmad avloppspumpstation i södra Norrland 2000 (mikrobiologisk risk) Foto Mitt Sverige Vatten

22 Källa: Klimat och sårbarhetsutredningen
Ökande föroreningsrisker i tillrinningsområdet vid översvämning eller skyfall Källa: Klimat och sårbarhetsutredningen Föroreningskälla (enkätsvar från 226 svenska vattentäkter som försörjer 5,5 miljoner människor) Antal vattentäkter med påtaglig riskökning Antal vattentäkter med mycket stor riskökning Avfallsupplag 7 3 Dagvatten från stadsmiljö 13 9 Dagvatten från industrimark 14 11 Annan förorening från industrimark 8 Förorening från förorenad mark 17 Kommunal avloppsrening 20 12 Petroleum hantering/förvaring 29 Djurhållning 42 23 Förorening från väg 46 18 Jordbruksmark 54 41

23 Den luftade markzonen kan minska vid höga flöden och grundvattennivåer. Den luftade markzonen har stor betydelse för reducering av smittämnen Vattentäkt med konstgjord infiltration Kraven för tillräcklig reducering av smittämnen är minst en meter luftad markzon och minst 14 dagars uppehållstid i grundvattenfasen

24 Uppehållstiden i grundvattenfasen kan minska vid höga flöden.
Uppehållstiden i grundvattenfasen kan minska vid höga flöden. Virus överlever längre tid i marken än bakterier Bild Mats Bergmark Vattentäkt med inducerad infiltration Vid infiltration utan luftad markzon krävs längre uppehållstid i grundvattenfasen för tillräcklig reducering av smittämnen (40-60 dygn)

25 Ett översvämmat brunnsområde i Småland 2004
Ett översvämmat brunnsområde i Småland 2004 Foto Erik Winnfors

26 Vad kostar en vattenburen smitta?
Vad kostar en vattenburen smitta? Sammanställningar av vattenburna sjukdomsutbrott visar att samhällskostnaden ligger omkring kr per insjuknad person. Exempelvis Giardiautbrottet i Bergen 2004 kostade 47 miljoner norska kronor, då en ytvattentäkt förorenades i samband med skyfall. Giardia är en klortålig parasit. Avsköljning av mikroorganismer från betesmark och rastplatser för hundar till ytvattentäkt i samband med kraftiga regn

27 Hur mycket kostar det att ersätta en vattentäkt som allvarligt skadats av kemiska föroreningar? Uppsalas vattentäkt, som försörjer mer än personer, har värderats till över en miljard svenska kronor. Njurunda vattentäkt utanför Sundsvall, som försörjer personer, har värderats till ca 400 miljoner svenska kronor. Alla vattentäkter går inte att ersätta då det saknas förutsättningar i naturen.

28 Skydd av vattentäkt och en hänsynsfull samhällsplanering i vattentäkters tillrinningsområden blir allt viktigare.

29 Sveriges samlade längd av dricksvattenledningar i marken räcker nästa två varv runt jorden. Foto MittSverige Vatten

30 Större påfrestningar på ledningar i mark vid extremväder
Större påfrestningar på ledningar i mark vid extremväder Foto MittSverige Vatten

31 Byggande av en nödvattenledning i samband med att en huvudvattenledning gått av i ett skred Foto MittSverige Vatten

32 Vid störningar i strömförsörjning riskerar pumpar att stanna (både i vattenverk och på ledningsnätet) Foto Arvika kommun

33 Risk för störningar i styr, regler och övervakningssystem
Risk för störningar i styr, regler och övervakningssystem Foto Mats Bergmark Foto Mats Bergmark

34 Konsekvenser vid stora leveransavbrott i dricksvattenförsörjningen?
Konsekvenser vid stora leveransavbrott i dricksvattenförsörjningen? Nödvattenförsörjning behövs (t ex via tankar). Går ej att spola på toaletten (Skolor, arbetsplatser m.m. kan få stänga). Sjukhus utan reservvatten får stora problem Industrier beroende av vatten får produktions-avbrott. Stor risk för att förorenat vatten kan tränga in i ett trycklöst ledningsnät.

35 Vattenbehov Normalt Nödläge Hushåll 170-180 liter/dygn 3-5 l
Vattenbehov Normalt Nödläge Hushåll liter/dygn 3-5 l och person l 100 l Sjukhus 650 liter/sängdygn 80 l 160 l Djur, ko/sugga 100 liter / 25 liter Storkök 3 liter /portion

36 Förmåga Vid ”kris” som kräver nödvattenförsörjning bör kommunen ha förmåga att: Inom några timmar: l/person och dygn Inom 3 dygn: l/person och dygn Maximalt hämtavstånd 500 meter Dricksvattenkvalitet

37 Nödvattenförsörjning via tankar
Nödvattenförsörjning via tankar Foto MittSverige Vatten Foto Mats Bergmark

38 Nödvattenförsörjning via tank
Nödvattenförsörjning via tank Foto Mats Bergmark

39 Risk för inläckage av förorenat grundvatten i ett trycklöst vattenledningsnät Bild Mats Bergmark Ibland ligger också avloppsledningar i samma ledningsgrav

40 Risk för förorening via installationer som är påkopplade mot vattenledningsnätet Exempelvis ska ett återströmningsskydd förhindra att avfettning i misstag kan tryckas baklänges in på vattenledningsnätet

41 Stora vattenläckor kan orsaka översvämningar, ras och skred eller underminera marken. En dyr vattenläcka på en kylvattenledning i Helsingborg. Läckan underminerade marken vid en svavel- syracistern. Kostnaderna uppgick till mer än 300 miljoner kronor. Foto Räddningstjänsten i Helsingborg

42 Det finns många som vill in i en vattenreservoar.
Det finns många som vill in i en vattenreservoar.

43 Sabotage inbrott etc collage 1
Sabotage inbrott etc collage 1

44 IT- och informationssäkerhet
IT- och informationssäkerhet

45 Var finns den svagaste länken?
Lås, larm och skalskydd Var finns den svagaste länken?

46 Tillträde, städbolag, entreprenörer, studiebesök, mm
Tillträde, städbolag, entreprenörer, studiebesök, mm

47 Aktörer i kommunerna Huvudmannen - producenten distributören Lokal tillsynsmyndighet Räddningstjänsten Kommunal beredskapssamordnare Samhällsplanerare/stadsarkitekt Säkerhetsskyddschef Beslutsfattarna = Tekniska kontoret / privat bolag / kommunalt bolag / annan kommun = Miljö- och hälsoskyddsnämnden Vid olycka först på plats, sanerar, påverkar +/- Stöd, planering, ”inspiratör” => Bra eller dålig planering Säkerhetsgenomgång, stöd, sekretess Målsättning och nivå

48 Dricksvattenförsörjningens sårbara delar
Dricksvattenförsörjningens sårbara delar Vattentäkter / vattenskyddsområden / tillrinnings- och infiltrationsområden Uppfodring av vatten Vattenverk Distribution Anläggningar på nätet El, tele, IT Kemikalier och transporter Tillgång av snabba och säkra analyser Personal Tillgång på olika typer av specialistkompetens Reserver /reservåtgärder Beredskap och förmåga att hantera krissituationer Övervakning och tidiga varningssignaler innan krisen eskalerar Informationssäkerhet

49 Förebyggande/förberedande åtgärder
Förebyggande/förberedande åtgärder Reservelaggregat Reparationsberedskap Kemikalier Desinfektionsberedskap Reservvattentäkt? Andra alternativ? Nödvattenförsörjning Kontakter och planer Specialistkompetens och tillgång till snabba och säkra analyser Kunskaper om vattentäktens hydrologi och/eller geohydrologi Planering och övning Kompetensförsörjning Informationsstrategi Handlingsplaner för minst 4 typhändelser Förmåga att hantera andra oförutsedda händelser Öva

50 Hydrologiska och geohydrologiska förhållanden är av stor vikt att känna till innan en olycka inträffar. Bild Mats Bergmark I sjöar och vattendrag är rinntider, skiktningar, vindriktning, mm viktiga kunskaper

51 Stödfrågor Vilka är hoten, riskerna och händelserna som kan förknippas med varje del i kedjan? Vilka beroendeförhållanden har olika sårbarheter? Vilken krishanteringsförmåga finns för olika risker, hot och sårbarheter? Vilka blir konsekvenserna i förhållande till krishanteringsförmågan? Vad är realistiska åtgärder för att minska sårbarhet, hot eller risk?

52 Handlingsplaner - 4 typhändelser
Handlingsplaner - 4 typhändelser Vattenburen smitta Förorening med olja/kemikalier Stort elavbrott Stora läckor

53 Hur klaras vattenförsörjningen och övrig kommunal verksamhet om:
Vattentäkten slås ut några veckor eller mer? Långvarigt elavbrott i kommunen/regionen? Hot uttalas mot/eller misstänkt sabotage upptäcks vid dricksvattenförsörjningen?

54 Mediaberedskap- och informationsberedskap
Mediaberedskap- och informationsberedskap Kommunens VA-organisation bedöms och värderas inte bara efter vad de faktiskt gör och utför (ofta i det ”tysta”). De bedöms och värderas, av konsumenterna, till stor del av det som skrivs eller sänds om organisationen i media.

55

56 Råd och coaching vid svåra situationer inom vattenförsörjning
Råd och coaching vid svåra situationer inom vattenförsörjning Gruppen består av 15 personer från dricksvattenproduktion, räddningstjänst, miljö och lab-verksamhet. Gruppen har ett brett kontaktnät till andra experter och olika nationella resurser. Gruppen har specialutbildats för uppdraget. LARM, dygnet runt via SOS-Alarm