Nyanlända och lärande - elevröster om delaktighet och kunskapsutveckling Jenny Nilsson 20 maj 2014.

En presentation över ämnet: "Nyanlända och lärande - elevröster om delaktighet och kunskapsutveckling Jenny Nilsson 20 maj 2014."— Presentationens avskrift:

1 Nyanlända och lärande - elevröster om delaktighet och kunskapsutveckling
Jenny Nilsson 20 maj 2014

2 Bakgrund Några ord om mig och forskningsprojektet jag ingår i
Projekt finansierat av Vetenskapsrådet ( ) baserat på SU Tvärvetenskaplig inriktning 3 kommuner av olika storlek (S,M, L-skolan), fokus på elever i års 8-9 Tre nedslag under ett års tid – möjlighet till uppföljning från åttan till nian, nian till gymnasiet Deltagande observation och intervjuer Hur upplever de nyanlända eleverna tiden i och förflyttningen mellan förberedelseklass och ordinarie klass, med fokus på förutsättningar för delaktighet och lärande? Syfte: Att genom elevernas egna upplevelser belysa nyanländas sociala och pedagogiska villkor i grundskolan Om mig – doktorand vid BUV sedan i april Ingår i ett forskningsprojekt finansierat av Vetenskapsrådet som leds av Nihad Bunar. Exempel på operationaliserade frågor: I vilken utsträckning upplever eleverna att deras tidigare utbildningstillgångar tas till vara i det svenska skolsystemet? Hur upplever eleverna relationerna till andra elever och lärare i förberedelseklass, ordinarie klass och skolan i övrigt? Övergripande analytisk fråga: Vad säger elevernas subjektiva upplevelser om deras villkor och position i skolans sociala, pedagogiska och organisatoriska struktur? Hur förhåller sig eleverna till ovannämnda villkor och position?

3 Upplägg Översikt över internationell forskning
Översikt över svensk forskning Definition och presentation av målgruppen Upplevelser av FBK Relationen FBK/ordinarie klass Upplevelser av ordinarie klass Bryggor i övergången Tid och ålder Tillvaro på marginalen ’Samma sak igen’– om språkintroduktion Analys och slutsatser

4 Översikt över den internationella forskningen
Olika länder, olika definitioner av de nyanlända Generellt underbeforskat och underteoretiserat Hälsa och språkfokus har dominerat - enligt Rutter (2006, s.4) är 76% av all forskning om flyktingbarn psykologiska studier om trauma och PTSD Lite om flyktingbarnens utbildningserfarenheter (Hek, 2005) Olika mottagningssystem, men liknande problematik uppmärksammas och liknande lösningar förordas: Förberedelseklasser: Segregation och integration Frånvaro av samlade policygrepp Behovet av utbildade lärare Modersmålets roll och närvaro av tvåspråkig personal i klassrummet Samverkan med det omgivande samhället Utbildningen av nyanlända elever är ett relativt outforskat område, både i Sverige och internationellt (Bunar, 2010; Hek 2005). En genomgång av den forskning som finns företrädd i den engelskspråkiga litteraturen, främst från USA, Storbritannien, Australien och de nordiska länderna, visar att länderna brottas med i stort sätt liknande utmaningar. En vattendelare bland både forskare och praktiker, är frågan om isolering kontra inkludering/segregering kontra integrering. Gynnas eleverna av en tid i förberedelseklass, där de kan landa i det nya skolsystemet och få en språklig bas, för att därefter kunna gå över till ordinarie undervisning? Eller är det snarare så att detta arrangemang verkar segregerande och försvårar den interaktion som eleverna skulle behöva för både sin sociala och språkliga utveckling? Det handlar om ojämn kvalitet i den utbildning nyanlända elever erbjuds, till följd av avsaknad av riktlinjer och bristande resurser på området. Man efterfrågar samlade policygrepp! Andra behovsområden – utbildade lärare, tvåspråkig personal, samverkan med det omgivande samhället – återkommer till dessa punkter i slutet av presenationen. I denna och andra centrala frågor kan ett antal (4) kontrasterande perspektiv skönjas, där de mest framträdande utgår från kultur, språk, identitet eller ett rättighetsbaserat perspektiv för att förstå och förklara nyanlända elevers behov. Oavsett teoretiskt perspektiv utgörs en lucka i forskningen av studier som utgår från nyanlända elevers egna upplevelser av det skolsystem som de utsätts för (Bunar, 2010; Hek, 2005). Hur ser eleverna själva på placering i förberedelseklass och övergången till det ordinarie skolsystemet? Vad är viktigt för deras utveckling och fortsatta skolkarriär? Föreliggande avhandling är ett försök att fylla en del av denna lucka, genom att höra ett antal elevers röster om deras skolsituation.

5 Översikt över den svenska forskningen
Olika kommuner med olika modeller - svårt att tala om ett system Bristande underlag - svårt att säga vad ”den svenska forskningen har kommit fram till”. FBK-klasser vs ordinarie klasser? Parszyk (1999) - betydelsen av en positiv attityd till flerspråkighet Runfors (2003) - brist- och normalitetstänkande i skolan: elever med invandrarbakgrund pekas ut som avvikande och bristfälliga Det som beröms är de berörda lärarnas kompetens, entusiasm och vilja att hjälpa eleverna in i den svenska skolan Stabilare forskningsläge gällande skolprestationer: elever som invandrar efter årskurs 3 i grundskolan har svårt att hinna i kapp sina Sverigefödda jämnåriga Den ojämna spridningen av de nyanlända lämnar avtryck i vissa skolors samlade prestationer En del retrospektiva undersökningar av tiden som nyanländ – Wigg (2008) – Bryta upp och börja om. Berättelser om flyktingskap, skolgång och identitet, LIU och Cederberg (2006) – inifrån sett, utifrån upplevt, Malmö – utgår från framgångsrika skolkärriärer Lärarnas kompetens och entusiasm och betydelse för eleverna har vi även sett i forskningsprojektet! Skolprestationer: Skolverket 2008: studieresultaten i gymnasieskolan har stor samvariation med elevens socio-kulturella bakgrund. Bäst studieresultat har kvinnor med svensk bakgrund och högutbildade föräldrar. Sämst studieresultat har män som invandrat efter grundskolestart och har lågutbildade föräldrar Elever med svensk bakgrund har i genomsnitt bättre betyg än elever med utländsk bakgrund. Men en del av skillnaderna beror snarare på sociala skillnader än på den utländska bakgrunden. När man tar hänsyn till olikheter i föräldrarnas utbildningsnivå och arbetsmarknadsanknytning är det bara bland elever som har anlänt till Sverige efter den ordinarie skolstarten som betygen är lägre.

6 Vilka är de nyanlända i forskningsprojektet?
22 elever (12 flickor, 10 pojkar), födda , från Irak, Afghanistan, Vietnam, Thailand, Egypten, Uganda, Algeriet, Somalia, Gambia, Peru och Ryssland Från 0 år i skolan – fullständig skolbakgrund Vistelsegrund: uppehållstillstånd (flyktingar, anhöriga) och asylsökande (ett antal ensamkommande) Ankomst till Sverige: – 1-6 terminer i FBK – medeltal: 3 terminer Övergång till ordinarie klass: varierande tillgång till ”ämnessvenska” och studiehandledning Definitionen av nyanlända känner ni säkert redan till: Har invandrat till Sverige, oavsett invandringsskäl och, Saknar grundläggande kunskaper i svenska språket, oavsett skolbakgrund i övrigt och, Kommer till grund- eller gymnasieskolan strax före skolstarten eller under sin skoltid Hur länge någon är att anse som nyanländ varierar från kommun till kommun, från dokument till dokument samt från barn till barn Forskningsprojektet utgår från skolornas egna definitioner. Heterogen grupp – olika vistelsegrunder och anledning till flytt. Detta ser vi även i forskningsprojektet… Från stad och landsbygd - spektrum från analfabet till elever med fullständig skolgång

7 Upplevelser av FBK Social trygghet: en plats att ”vila på”, vänner och tillitsfull kontakt med lärare, frihet att vara som man vill Ex: I FBK vill man läsa högt, får applåder Möjlighet att lära sig svenska: ”gav basen i pyramiden” - läraren kan förklara så att man förstår men saknar möjligheter att tala svenska i sociala kontakter. Svenskan ses som villkor för att komma vidare. Inte alltid tillräckligt utmanande: olika åldrar och olika nivåer, i hög grad individuellt arbete Saknar andra ämnen som behövs för att komma vidare, glömde det de hade lärt sig, ej möjlighet att få betyg på samma sätt Lägre status: ”Skämmigt att gå i FK – ”att man inte kan något”, ”är man kvar för länge tror andra att ens hjärna inte fungerar” Sammanhållen, stabil tillvaro, läraren, studiehandledare – småskaligt och nära Långt ifrån ord undervisning, annat tempo, mindre grupper Modersmålet har större plats – översättningsprogram, lexikon, lärare, studiehandledare, vänner

8 Relationen FBK / Ordinarie klass
Upplevd distans/gränsdragning – ”de (andra eleverna på skolan) får inte komma hit, vet inte varför”, ”skulle vilja träffa dem” Upplevd särbehandling - (ej laptop, ej idrott, maten tar slut) Kodat: invandrare/svensk; riktig/oriktig; vanlig/ovanlig - upplevt underläge FBK bra som förberedelse – men vill vidare till ordinarie, för att bli ”som alla andra” - komma till den ”riktiga skolan/klassen” – ”inte vara mindre än dom” Kunskapen i svenska – prestige i hur snabbt man går fram, kommer ut i ord verksamhet Mike i M-skolan: ”Jag vill vara i hemskolan som alla andra elever”

9 Upplevelser av ordinarie klass
Svenskan ses som ett inträdesvillkor, samtidigt uttryck för tro på att man lär svenska av att vara i en ’svensk’ klass Idealiserad bild av ordinarie klass innan övergång men visar sig vara svårare än man trodde – eleverna beskriver oro, nervositet, rädsla, blyghet för att prata Mindre social trygghet - grupperingar, killar som retas, lärare säger inte alltid ifrån, ensamhet, ordningsproblem, ”trodde alla var snälla här”, ”trycker ner de nya som kommer, gör att det är svårt att koncentrera sig på att lära sig” Osäkra situationer – korridoren, matsalen, idrott, läsa något inför klassen Sitter utan att förstå – maskerar att de inte kan (Tiena på eng)

10 Farideh i M-skolan: Det blev inte som jag tänkte. Ja. Nej. Det är inte… lika vad jag tänkte att det kommer bli här. Jag trodde det var annorlunda än [förberedelse­klass]. Det är det men inte som [förberedelseklass]. Det är…värre tror jag. På vilket sätt, förklara Jag vet inte. Ämnena är svåra och klassrummet…på eleverna typ dom alltså dissar varandra, inte pratar. Alltså alla är inte kompisar typ så. Det finns flera grupp och jag gillar inte, typ nåt sånt. Det är inte samma sak som [värdskolan] och hit, [förberedeleklass] och hit. [Förberedelseklass] var alla…det fanns ingen grupp grupp typ så. Alla hade grupp tillsammans, ingen dissade varandra. Här finns det flera…elever som inte gillar varandra. Mmm. Och hur är dom mot dig eleverna? Eh…eh några retas ibland. Men ändå jag skiter i, jag lyssnar inte på dom. Aa . Lilian i S-skolan 1a intervjun: Ja men då undrar jag, hur trivs du i [förberedelseklassen]? Det känns som att jag förlorar hjärtat när jag kommer till [förberedelseklassen], jag är så glad, jag känner på en lättnad, och jag känner väldigt skönt att komma dit, klass. Och när jag går till andra klassen, då känner jag som om jag sitter på glöden. Inte en stol utan det känns som om det brinner, trivs inte så bra. Nej. Det känns som om jag försöker, jag försöker kämpa på för att kunna lära mig språket, för att kunna umgås med dom så, men jag vet inte riktigt, för jag tycker inte att det går, det går inte så som jag vill. 2a intervjun: Mmm, om du får välja tre ord för att beskriva hur det är eh när du går till den stora klassen, eller när du är i den stora klassen, vilka skulle det vara? Vad ska jag göra, rädd, vad kommer jag och… prestera. Tack, ja va bra. För då får man en känsla för vad du känner eller tänker när du är där. Och om du skulle välja tre ord för hur det är i [förberedelseklass], vad skulle det vara för ord? Vila, har frihet, kan göra vad man vill, man är inte bunden, och har kompisar i klassen, att man känner att man har någon, att man inte är ensam. Mmm. Är det nåt som har förändrats i skolan sen vi träffades sist, eller hur har skolsituationen förändrats? Jag har förändrats, inte dom. Angelina i S-skolan: Välkommen till Sverige, du kommer och lära dig svenska, och det är jättesvårt, jättejobbigt med eleverna

11 Forts. Ordinarie klass Stor omställning pedagogiskt– svårare undervisning, lärare som inte alltid kan förklara så att man förstår, ”lärare pratar fort, många ord som man inte förstår” – efterfrågar ordentliga genomgångar Om man inte följer med i undervisningen–trötthet ”vill bara sova” (cf. Parzyk, 1999) Strategier: titta på andra, översätta själv, fråga FK-lärare Samtidigt erbjuder ordinarie klass fler möjligheter – där man ”bör vara” för att visa att man tillhör, fler ämnen, möjlighet att få betyg, utvecklas snabbt, lär sig mycket, möjlighet att tala med svensktalande Bra med succesiv övergång i starka ämnen Ses som en tröskel att ta sig över – inte alla som vill gå över när de förstår vad det innebär - ”trodde aldrig jag skulle klara det, kunde ingenting, fattade ingenting om de inte hjälpte mkt” Mottagande lärare handfallna, efterfrågar studiehandledning, förberedelse - nyanlända ses som ”andras elever”/ansvar Klagar över nivåskillnad hos nyanlända elever – stort spann (t.ex. engelska) Känner sig otillräckliga Tycker inte eleverna kan tillräckligt när de kommer ut Hemkunskapen – exempel på noll anpassning, eleverna ”straffas” för att FK dragits ner, nyanlända lite för sig i hemkunskapen, visste ej om redovisning, men får uppmuntran från andra elever Övergång som ej fungerade – 3 tjejer från Cf2 som kom till Nybygge Tyckte att de fick inget att göra, satt bara passiva på lektionerna Ville hellre vara kvar på crf2 – där jobbade de i alla fall Bokade tid hos rektorn – skinn på näsan! Shahos 1 dag (saknar vänner, svårt att hänga med, stökigt, frågar o kollar lexikon)

12 Shakar i M-skolan: Nackdelen i [förberedelseklass] är att dom läser bara tre ämnen och vad heter det, aa så är det, men om man läser vad heter det i [hemskolan] här, då får man, alltså man har 16 ämnen. Då kan man få höra mer svenska språket, istället för där i [förberedelseklass]. Då kan man få lära sig bättre svenska. Eller här alla eleverna pratar svenska men där kanske två elever som kommer i samma land, dom pratar på vad heter det sitt språk. Här man är tvungen att prata svenska. Ali i L-skolan: Om dom förklarar mycket, jag förstår mycket. Dom förklarar ingenting, jag förstår ingenting. Ja precis, man måste förklara…mmm. Till exempel, till exempel en bil som kör till exempel, 40 eller 50 hastigheten. Och en kör 40– det är inte samma. Till exempel de andra elever dom född här, dom går i skolan 9 år. Vi går till exempel…eh 2 år. Sen läraren använder samma hastighet. Det går inte samma hastighet hela tiden. Förstår du? Ali i L-skolan: När jag sitter till exempel i svenska lektionen eller engelska, jag känner dåligt. För jag fattar inte mycket. Jag förstår inte mycket. Det är jättejobbigt. Min hjärna snabbt…trött. Vad heter det. Trött. Snabbt. Jag somnar snabbt.

13 ”Att hinna med och hålla takten”
Många placeras ner systematiskt för att ”hinna ikapp”. Känsligt att inte vara med jämnåriga - vikten av åldersadekvat placering (cf. Bliding, 2004– ålder kan användas som resurs för social exkludering) Uttryck för stress kopplat till ålder – vill hålla takten med jämnåriga, hinna över till ordinarie system och gymnasiet utan att bli överåriga ”Hinner kanske aldrig med de i min ålder” (Cf. Allen 2006) Lärare/rektorer argumenterar för att nedsättning gör att man kan komma ut snabbare (men om man hade resurser borde man väl komma ut åldersadekvat?)

14 Tillvaro på marginalen
Placering i klassrummet – sidorna, längst fram, längst bak, ofta ensamma Tyst tillvaro – vågar inte alltid ställa frågor, vill inte visa att man inte förstår Tona ner allt som är utmärkande (modersmålet, namn) Bristparadim som även dominerar elevernas tänkande – ”tänkte att jag inte kunde någonting, att de var duktigare än mig” Ens eget ansvar att lära sig språket osv. - skyller sig själv för misslyckande Relationen social utveckling-kunskapsutveckling (exemplet med Lilian)

15 Bryggor i övergång Olika grad av ”bryggor” i övergång: L-skolan använder profiltid och språkval för ”ämnessvenska”, nybörjarengelska, anpassad studiehandledning, lovskola Extra resurser värdefulla men nyanlända blandas med elever med andra svårigheter – belastning på ordinarie verksamhet riskerar att göra att stödet till nyanlända urvattnas Eleverna satsar mycket egen tid (lovskola, läxhjälp 4 ggr/vecka) - ”får jobba hårdare än andra” Studiehandledning värdesätts när det finns och önskas när det inte finns – ”behövs när svenskan inte räcker till” Sociala bryggor – lärares möjlighet att styra t.ex. gruppindelning, vikten av att redan ’känna någon’ Svårt med engelska – ej rätt nivå för nyanlända, nybörjareng finns som stöd, svårt inför gym, engelska på engelska Utsatt för organisationsförändringar – avvecklar FBK utan att möta upp med något nytt Stort in och utflöde Lärarna upplevelser sig som isolerade, andra resurser L-skolan: lärarna var missnöjda kring att mellangrupperna tagits bort, studiehandledning dragits ner – tidigare var vi stolta över vår organisation (”vi var bra på det här”) När överlämning fungerar bra: kunskapsprofil till hemskolan, ser det som ”sina” elever, cf2 lärare träffar arbetslaget Underlättar när man känner någon Studiehandledning M-skolan. Satsar extra på Shakar – 2 timmar i veckan – ”nära att få betyg”, en elev som är medveten om sina rättigheter

16 ”Samma sak igen” – om språkintroduktion
Efter två års fältarbete – endast fyra som kommit in på nationellt program Språkintroduktion beskrivs som ”samma sak igen” ”Ingen vill gå till IVIK [språkintroduktion] , det är som FBK – förbereder för att gå vidare, man skäms för det, att man inte kan något”; ”förbereder för att vara som de andra – genom språket”, lärare beskriver det som ett ”rött skynke” Inte ”riktigt” eller ”vanligt” gymnasium– mål att komma vidare till riktigt gymnasium, saknar kontakt med svensktalande Samtidigt möjlighet att följa sin åldersgrupp, framtidsplaner klarnar Stor variation mellan skolorna – när det gäller möjlighet att få tillgång till alla grundskoleämnen och läsa för betyg Behövirghetsregler försvårar: Behörighetsregler försvårar (godkänt i Sv, Ma, Eng + 5 ämnen (yrkesprogram) + 9 ämnen (högskoleför), dispens för eng men måste ändå läsa in det under gym Av 22 elever, gick 13 i årskurs 9 och gick över till gymnasiet under datainsamlingen. Alla 13 började på språkintro eller IA. Av dessa 13 hade 8 gått över direkt från FBK medan 5 hade gått via ordinarie klass på högstadiet. Efter ett års uppföjlning – ht 13 gick endast fyra på något annat än språkintro – dock ej fått kontakt med alla så siffran är lite osäker. Kan alltså tillbringa lång tid i olika förberedande verksamheter!

17 Forts. språkintro Hög grad av isolering från övriga gymnasiet – enstaka exempel på programöverskridande studier Än längre avstånd till det ordinarie systemet - fysiskt, ämnesmässigt, tempomässigt Heterogen grupp – olika nivåer – hög grad av individuellt arbete Långsamt tempo trots stress hos eleverna –risk att tappa motivationen, ”det är ett helt språk som man ska lära sig”, vill ej bli överårig och hamna på Komvux Ibland upplevs stor kontrast mot FBKs sammanhållna verklighet Övergång innebär möjlighet att byta identitet (orientera sig mot skolan/utbildning och/eller det sociala) Mkt prat om val av olika skolor, att byta till något bättre - ryktesspridning ang. vissa skolor, kompisar spelar roll

18 Språkideologiska dilemman
Spektrum mellan monolingvistisk norm (”här är det svenska som pratas”) till att uppmuntra flerspråkighet Skolan reflekterar samhällets normer – ”språket (svenskan) är nyckeln till integration” -nyanlända blir till symboler för invandrare generellt, språksvårigheter får fungera som metaforer för problem i samspelet mellan människor (Parszyk, 1999) Elevernas inställning återspeglar dessa språkideologiska dilemman Status att prata svenska (”som en riktig svensk”) och vara duktig i skolan, språket villkoret för att gå vidare, klara sig i samhället – knutet till självkänsla, ”måste kunna språket för att bli respekterad” Också vikten av att få prata sitt modersmålet - källa till konflikt i alla tre skolorna, laddat i både FBK och ordinarie klass Modersmålet -pedagogisk resurs men kan användas för att utestänga Konflikt tolkas av rektor som att det handlar om att man kommer från olika länder (nyanlända symbol för invandrare generellt) Stereotyper avspeglas i den osynliga pedagogik som finns i samhället och i skolan – lärarna är ofta omedvetna om detta

19 Förberedelseklass – en liminal plats?
Social trygghet och pedagogisk kvalitet men upplevelse av åtskillnad och isolering i relation till övriga skolan (socialt, organisatoriskt, pedagogiskt och geografisk) Hos både lärare och elever Tröskel att ta sig över – språket framstår som inträdesvillkor men vid närmare anblick framträder andra villkor – socialt och pedagogisk liminalitet även efter övergång? Vems är ansvaret för nyanlända elevers inkludering? Individen – resonemang kring användning av modersmålet FK klassen – läraren tar ansvar även efter övergång Vissa geo. områden som får ta ansvar för nyanlända Kontexten spelar roll! Limen – latin för tröskel. Ett ambivalent eller disorienterat tillstånd innan man har gått över till en mer permanent tillstånd. Det är inte säkert att den sociala och pedagogiska liminaliteten överbryggas efter övergången Kontexten spelar roll när det gäller grad och nivå av isolering Skillnader mellan skolorna: S-skolan: enstaka individer som är isolerade M-skolan: nyanlända har varandra, men isolerade från resten av klassen L-skolan: isolerade i staden men inte på skolan ”inte en svensk skola – bara för invandrare – hur ska du då lära dig svenska?”, lärare och elever trötta på att problembeskrivning dominerar Skillnad i vilken grad det är en linjär modell – först svenska, sedan resten…inställningen till modersmålet Skillnad i vilken grad det är annorlunda att komma från ett annat land, tala ett annat modersmål osv

20 Övergången=den svaga länken
Övergång till ordinarie klasser är den svaga länken både när det gäller: Social delaktighet – eleverna upplever sig ofta isolerade från sina klasskamrater Kunskapsutveckling – stort hopp, lite individuellt stöd Behov av parallellt stöd – studiehandledning på modersmålet samt ‘ämnessvenska’! Elevens egen förmåga att möta skolans krav får stor betydelse (t.ex. hemförhållanden, familjens erfarenhet av studier, skolbakgrund, mål- och rättighetsmedvetenheten) (cf. Parzyk 1999) För att övergång ska bli något annat än bara fysisk förflyttning – krävs en strategi? Verklig inkludering kräver något mer? Hur ska eleverna bli allas ansvar? Nyanlända elever ställer krav på flexibilitet i systemet – t.ex. språkintro När det saknas en struktur och en strategi från skolans sida blir elevens egen kapacitet viktig. Satsningar på ordinarie system måste till! Risk att elever med särskilt stöd blir kvar i FBK. Dikotomin mellan förberedelseklass och direktintegrering är för kategorisk Brett spektrum inom denna dikotomi Det avgörande är tillgång till stöd utifrån individuella behov, särskilt i övergång till ordinarie klasser

21 Strukturer i den svenska skolan påverkar
Skolsituationen handlar också om de strukturer och hierarkier som eleverna möter– normer som gör dem ‘exkluderbara’ I kontakt med den svenska skolan upplever vissa nyanlända elever sig som tillhörande gruppen ’invandrare’ – placerar dem längst ner i skolans statushierarki och står för begränsade framtida möjligheter Från bondmentalitet – intolerans – rasistiska tendenser – lärarnas förklaring till inställning till nyanlända i S-skolan Förhandling av mikrorelationer återspeglar strukturella maktrelationer (de los Reyes 2007) Språkkunskaper sammanblandas med ämneskunskaper; elever hamnar i stereotypa kategorier; trakasserier; flickor med sjal utsatta Ofta en icke-fråga hos skolpersonal men inte hos eleverna och/eller föräldrarna (Cf. Sawyer & Kamali 2006; Wigg 2008; Cederberg 2006) Behöver se bortom behov som handlar om nyanländaskapet Viktigt att prata om de strukturer och hierarkier som råder i det mottagande systemet som påverkar nyanländas skolsituation – normer för hur man ska vara som kan verka uteslutande för nyanlända elever. Nyanländaskapet verkar statussänkande - förhandlas dock mot andra parametrar. Annorlunda att vara tjej eller kille, att vara nyanländ med rätta kläder osv… Villkorad inkludering/existens! Om man ger avkall på modersmål, personlighet, inte sticker ut, inte signalerar att man inte kan svenska – riskabel tillvaro – excludability på flera grunder (behov av stöd, utländsk bakgrund, inte kunna svenska) Skolverkets granskning : Det är framförallt barn och elever med invandrarbakgrund och/eller annan religion än den kristna, barn som kommer från fattiga familjer och särskolebarn samt homosexuella som trakasseras av skolkamrater och jämnåriga. De löper särskild risk att trakasseras i mörka korridorer, undanskymda vrår, på skolgårdar och i omklädningsrum (se

22 Tack för mig! Frågor? Kontakt:
Jenny Nilsson, doktorand vid Stockholms universitet Tel: Säg till om ni vill ha några särskilda referenser från litteraturen