REKLAM OCH MARKNADSFÖRING

En presentation över ämnet: "REKLAM OCH MARKNADSFÖRING"— Presentationens avskrift:

1

2 REKLAM OCH MARKNADSFÖRING
INTRODUCERA KAPITLET Som grupp går vi på reklam Reklam spelar på våra instinkter Nu ska vi prata om reklam och marknadsföring. Vad köper jag för mina pengar och varför köper jag dessa grejer. Hur ser sambandet ut mellan reklam och konsumtion? Vissa menar att reklam inte påverkar dem alls och att de gör egna val. Det kanske är så att vissa kan koppla bort reklamen men hur mycket tror ni att företag lägger på reklam och marknadsföring varje år i Sverige? Närmare 70 miljarder, det är mycket pengar! Utifrån detta kan man dra slutsatsen att det måste löna sig för företag att marknadsföra sig aktivt och att vi konsumenter nog är mottagliga trots allt, i alla fall som grupp. Till en viss del är vi fortfarande stenåldersmänniskor. Vi har vissa instinkter som fortfarande sitter kvar. Skillnaden är att vi inte längre jagar djur för att få mat utan vi jagar varor, mycket för nöjes skull. Reklamen talar ofta till dessa instinkter, den vill få oss att sluta tänka efter utan att istället agera intuitivt, gå på känsla. Men vi kan ju vara förnuftiga och göra kritiska medvetna val. Ett bra exempel är: ”Mmm…Marabou!” Här vill de inte att vi ska tänka ”behöver jag en chokladbit”, ”har jag råd med en chokladbit” eller ens ”vill jag ha en chokladbit” utan bara ”Mmm…” och ta den! När vi köper varor så gör vi det inte alltid bara för själva produkten utan ibland gör vi det också för att produkten har ett mervärde, en stil, en attityd eller för att göra ett statement.

3 Marknadsföring Marknadsföring är de åtgärder en säljare gör för att sälja en vara eller en tjänst T.ex. reklam, förpackningarnas utseende, uppmärkning i butiker, placering

4

5

6

7 Reklam Ett sätt att marknadsföra sin vara eller tjänst
Ordet reklam härrör från två latinska ord: "re", som betyder 'på nytt' och "clamare", som betyder ''ropa högt'. Ordet reklam betyder alltså att ropa högt gång på gång. Reklam finns t.ex. i tidningar, på tv, i radio, i affärer, på internet, i samhället på t.ex. bussar/tåg eller stolpar, reklamblad,

8

9

10

11 Vad vill reklamen? Reklam är skapande och spridande av information
Vill få oss att ändra åsikter, värderingar eller handlingar främst vid konsumtionsbeteende

12 Syftet med reklam Locka oss till att köpa saker
Skapa ”nya” köpbehov hos oss konsumenter Få oss att köpa sådant vi inte ”planerat” Påverka oss till att köpa Konsument = en person som köper en vara eller en tjänst

13 KONSUMTION PÅ GOTT … ”Want to get happier? Let’s go shopping again. I’m ready.” ”Glöm drömmen om en vit jul. Shoppa istället!” ”Nu måste vi shoppa oss ur krisen.” ”I buy you anything, I buy you any ring.” KONSUMTION SOM PROBLEMLÖSARE Ibland framställs konsumtion som lösningen på alla våra problem. Man får höra det från flera håll; från vänner, politiker, företag, kändisar och idrottsstjärnor. Det budskap som vi får är att shopping inte bara löser våra egna problem utan också samhällets. Här är några exempel som talar om för oss att vi måste shoppa, handla och konsumera. Vi matas hela tiden med uppmaningar om att vi måste konsumera – en konsumtionshets. Visst är det kul att shoppa ibland, men löser det verkligen alla våra problem och behöver vi verkligen allt det som vi shoppar?

14 … OCH ONT ”Vi spenderar pengar vi inte har på saker vi inte behöver för att göra intryck som inte består, på människor vi inte bryr oss om.” Hur många jordklot skulle behövas om alla konsumerade som vi gör i Sverige? Problem att kontrollera den egna konsumtionen – Shopaholics och överskuldsättning KONSUMTIONENS BAKSIDA Vi konsumerar över våra tillgångar Konsumtion kan vara beroendeframkallande Det här är ett spännande citat som belyser just problemen med vår konsumtion: ”Vi spenderar pengar vi inte har på saker vi inte behöver för att göra intryck som inte består, på människor vi inte bryr oss om”. Är det inte så att de som bryr sig om mig, min familj och mina vänner, inte bryr sig om vad jag har för märken på mina kläder. De älskar ju mig, förhoppningsvis i alla fall, lika mycket oavsett märke. Dessutom har man sett att i samband med att konsumtionshetsen ökar, ökar också överskuldsättningen. Varje månad har ca 400 000 personer i Sverige svårt att betala sina räkningar. En annan baksida av vår konsumtion är att den kräver mer resurser än vad vår planet klarar av. Hur många jordklot tror ni att det skulle behövas om vi alla konsumerade som vi gör i Sverige? Vi skulle då behöva 4 jordklot. Om vi alla vore amerikaner skulle det behövas 6 jordklot. Även shoppingberoende, sk shopoholics, har blivit ett allt större problem. Forskning har visat att det är samma saker som händer i hjärnan som hos narkomaner och samma belöningssystem som triggas. Tänk er någon som har ett knakberoende och går på stan och ser skyltar med ”ta tre knark betala för två” eller ”rea på knark”. En shopoholic utsätts hela tiden för denna typ av reklam och har svårt att undvika den. ”Unna dig”, ”Det är du värd” eller ”Becasue your worth it”. Vi behöver ju inte shoppa för att känna oss bra eller vara värda saker, det är vi ju redan!

15 Vad är skillnaden på reklam och information?
Information innebär att man får kännedom om någonting t.ex. när affären stänger eller hur det fungerar att vaccinera sig Ger oss mer fakta eller mer kunskap om någonting Reklam är information som har som syfte att övertala eller påverka oss människor

16

17

18 Reklam riktar sig ofta mot olika målgrupper
Reklam inriktar sig mot en viss ”typ” av människor eller organisationer  målgrupper uppstår Exempel på målgrupp kan t.ex. vara Pensionärer Studenter Föräldrar Ungdomar Killar Tjejer

19 Vilken målgrupp har respektive film?
Bregott Kavli-bebis Apoteket - värk OLW- partaj Kavli - tanter

20 Hur tänker man när man skapar en reklamfilm?
Vid skapande av en reklamfilm utgår man från följande E (emotion) – skapa känsla för varan/tjänsten A (attention) – väcker uppmärksamhet I (interest) – skapar intresse D (desire) – föder en längtan A (action) – får dig att handla S (satisfaction) – förhoppningsvis är du nu tillfredsställd

21 ICA – reklamfilmer

22 ALLT HANDLAR OM VARUMÄRKEN
”Big fan of varumärken” Varumärken pratar med mervärden Vi shoppar attityder och identitet Kan man shoppa sig till respekt och lycka? PRODUKTER LADDAS MED MERVÄRDEN Varumärken bygger på livsstil, känsla och attityd Ett varumärke tar lång tid att bygga upp, men går fort att rasera Det pratas mycket om varumärken och deras mervärde, vad betyder det tror ni? Jag köper inte en tröja bara för att hålla mig varm, jag köper en tröja för att visa vem jag är eller kanske vem jag vill vara. Jag köper inte längre bara en produkt, jag köper en livsstil, en känsla och en attityd. Detta brukar man kalla för mervärde och är vad företaget vill ladda sin produkt med. Då kan man fråga sig – kan man shoppa sig till respekt och lycka? Man brukar säga att det tar lång tid att bygga upp ett varumärke men att det snabbt kan raseras. Har ni sett dokumentären ”Supersize me”? Den har några år på nacken nu men den handlar om en dokumentärfilmare som under en månads tid bara åt mat från McDonalds. Innan han startade experimentet var han i mycket god form. Men bara efter någon vecka började hans hälsa att försämras radikalt. Läkaren avrådde honom från att fortsätta och till slut blev han riktigt sjuk och gick upp mer än 10 kg i vikt. Filmen fick mycket stort genomslag över hela världen. Vad tror ni händer med McDonalds varumärke? Man har länge försökt att ladda produkter med olika mervärden. Vi ska titta på en reklamfilm för Marlboro som är ungefär 50 år gammal. Fundera över vilka mervärden Marlboro försöker ladda sina cigaretter med. (Visa klippet genom att klicka på Marlboro-loggan. Du måste vara ansluten till internet för att klippet ska fungera.) Den här reklamen har några år på nacken men den är ett väldigt tydligt och bra exempel. Vilka mervärden har Marlboro försökt att skapa? Hur är en Marlboro Man? En händig man, en riktig karlakarl som ingen sätter sig på. När han vill känna sig fri röker han en Marlboro.

23 ETT VARUMÄRKES MERVÄRDEN
Varumärken är inte statiska Vad tänker ni när ni ser det här varumärket? Vad har BMW laddat sitt varumärke med? Lyx, dyr, teknik, komfort, bra bil mm. Det är inte så många som vet att BMW under 30-talet tillverkade flygplansmotorer. Varumärken är inte statiska, utan kan förändras över tid. Företag anpassar sig hela tiden efter marknaden och konsumenterna.

24 MERVÄRDEN KOPPLADE TILL MÅLGRUPP
Här har vi två kända varumärken, Ralph Lauren och Ed Hardy. Sänder bilderna ut samma signaler? Är det troligt att personerna på bilderna är vänner? Personera på bilderna är alla unga män, båda företagen säljer kläder som kostar ungefär lika mycket. Ändå kan man nog påstå att företagen vänder sig till helt olika målgrupper. Vi kanske inte påverkas av all reklam, men sannolikheten ökar om man tillhör målgruppen. Det är förmodligen inte så att män blir mer sugna på att köpa bindor bara för att reklamen säger att de har god uppsugningsförmåga.

25 Säg en chokladsort! (När deltagarna sagt Toblerone, klicka snabbt vidare till nästa bild.)

26 Säg en chipssort! (När deltagarna sagt Pringles, klicka snabbt vidare till nästa bild.)

27 Säg en dricka! Ni kunde ju alla! Men är det egentligen ni eller företagen som har varit duktiga? Bara genom att se en geometrisk figur kunde ni koppla den till ett varumärke. Detta är ett bra exempel på hur företag använder våra instinkter för att vi inte ska tänka efter utan bara gå på känsla. Vi ska inte stanna upp och tänka efter; Behöver jag? Är jag hungrig? Har jag råd?

28 GÅR VI PÅ REKLAM? 70 miljarder säger att så är fallet
Unga vuxna är den primära målgruppen Har branschen drabbats av en reklaminfarkt? Marknadsförarna söker nya vägar REKLAMMAKARNA HITTAR NYA VÄGAR Unga är primär målgrupp Vi är mera kritiska mot traditionell reklam Humor, nyfikenhet och relationer som framgångsfaktorer Produktplacering Går vi på reklam? Man kan inte säga att du, du och du går på reklam, men som grupp gör vi det. Företag skulle aldrig lägga 70 miljarder på marknadsföring i Sverige varje år om de inte fick valuta för pengarna. Vem är det som i slutändan betalar för reklamen? Det är ju vi eftersom kostnaden för reklamen ingår i varans pris. Vi betalar alltså för att höra att vi och att det som vi har inte duger – jag och mina saker kan alltid bli bättre, enligt reklamen. Unga vuxna är den primära målgruppen för reklammakarna. Varför tror ni att det är så? Unga har väl oftast inte så mycket pengar, så hur tänker de egentligen? Företagen ser unga som trendsättare. Unga påverkar andra t ex sina vänner, sina föräldrar och syskon att konsumera på ett visst sätt. Det är inte ovanligt att en förälder som ska köpa ny teknik vänder sig till sina barn för att få råd om vad som ska köpas. Unga får ju indirekt tillgång till mycket pengar eftersom de påverkar andras konsumtion. Unga sitter inte heller fast i köpmönster och har inte bestämt sig för vilka märken eller produkter som man ska köpa. Men ju tidigare man bestämmer sig, desto mer trogen tenderar man att bli till ett visst varumärke. Ytterligare en anledning är att unga har ett helt liv på sig att konsumera. Rent krasst har en pensionär färre år kvar att konsumera, och för att få ut så mycket som möjligt av reklamen är det bättre för företagen att rikta sig till unga. Många menar att reklambranschen har drabbats av en infarkt. Vad betyder det? Jo, vad gör ni när det blir reklam på TV:n? Många byter kanske kanal, men vad händer då? Jo, det är reklam på nästa kanal också. Vad tror ni att 30 sekunders reklam kostar en fredagkväll på TV4? kronor! Och ni är otacksamma och byter kanal! Vi har blivit allt mer kritiska till traditionell reklam, som reklam på TV, i radio och i tidningsannonser. Men marknadsförarna vill ju nå oss med sina budskap och söker hela tiden nya vägar. Marknadsförarna vill att vi själva ska söka upp och se reklam. Om en reklam bygger på humor, relationer och nyfikenhet är chansen att vi tittar större. Är det någon som har koll på serier som Färjan eller Ullared? Vad är det egentligen? Jo, det är ju en 60 minuter lång reklamfilm. Vad kostar det att spela in den här typen av reklam? Nästan ingenting eftersom kunderna, passagerarna och de anställda redan finns. Allt som behövs är ett kamera-team. Det blir alltså en win-win situation för både företaget och kanalen. En annan framgångsrik väg för reklammakarna är att utforma reklamen så att vi inte ens märker att vi blir utsatta för den. Vi tänker inte på att det är reklam som vi ser. Det vanligaste exemplet är produktplacering, dvs smygreklam i filmer, spel, serier etc. Jägarna är en lite äldre svensk film, men en av de första där produktplaceringen verkligen fick stort genomslag. Filmen utspelar sig i Norrland, men på grund av pengabrist var tanken att den skulle spelas in i Stockholms skärgård. Då var det två företag som hörde av sig och erbjöd sig att betala vad det kostade att skicka upp Lassgård och c/o till Norrland. Kan ni gissa vilka företagen var? Statoil och Telia förekommer frekvent och var också de två företag som erbjöd sig att betala.

29 Produktplaceringar Det innebär att populära skådespelare bär något nytt och häftigt. T.ex. att man i en serie eller i en film dricker coca cola.

30

31 Marknadsföringslagen s.127 i boken
En lag för att reglera de åtgärder (marknadsföring) som olika företag använder sig av. Gäller marknadsföring som t.ex. reklam Exempelvis när man gör reklam för varor och tjänster.

32 Marknadsföringslagen säger bl.a.
Det ska synas tydligt att det är reklam Det ska även synas tydligt vem som är avsändaren av reklamen Reklam ska inte vara vilseledande t.ex. får man inte ha en dubbelt så stor förpackning runt tandkrämstuben bara för att den ska se större ut. Reklam får inte vara hot, trakasserier eller våld.

33 Reklam till personer under 18 år
Ord som ”köp nu!”, ”beställ idag” etc. är inte tillåtna till personer under 18 år Man får alltså inte göra köpuppmaningar Reklam till personer under 18 år ska heller inte göra så att barn och ungdomar börjar tjata/övertala föräldrar

34 Reklam på tv Reklam på tv får inte rikas till barn under 12 år
Tv-program som är riktade till barn under 12 år, får inte ha reklam precis före eller precis efter programmet. Dessa program får heller inte innehålla produktplacering eller reklampaus.

35 DU KAN ANMÄLA REKLAM RO granskar reklam Reklamombudsmannen, RO, är en ombudsman som man kan vända sig till om man tycker att reklam är kränkande. RO granskar reklam utifrån internationella överenskommelser och riktlinjer. RO är ingen statlig myndighet utan är skapad av reklambranschen själva för att vi inte ska tappa förtroendet för reklamen. Här kan man se reklam som blivit friad eller fälld.

36 I butiker

37 Låtar till reklam I många fall räcker det med att vi hör låten, så kan vi påminnas om vilket företag den är kopplad till. Vi testar!