Varför behövs en individualiserad föräldraförsäkring?

En presentation över ämnet: "Varför behövs en individualiserad föräldraförsäkring?"— Presentationens avskrift:

1 Varför behövs en individualiserad föräldraförsäkring?

2 Det här bildspelet vill berätta:
Hur föräldraförsäkringen fungerar varför den finns vad som menas med individualisering varför frågan är så viktig, men också så känslig och svår…

3 Hur försäkringen ser ut idag
Rätt till ersättning Rätt till ledigt Rätt till obetald ledighet från arbetet på heltid under barnets första 18 månader. Rätt till ledighet från arbetet under tiden man tar ut föräldrapenning fram tills barnet är 8 år, och rätt att gå ner i arbetstid 25 procent. Föräldrapenning ges i 480 dagar per barn (16 månader), varav 390 dagar (13 månader) på sjukpenningnivå och 90 dagar (3 månader) på garantinivå, 180 kronor per dag. Arbetsvillkor gäller för full ersättning på sjukpenningnivå. Ersättning ges upp till tio prisbasbelopp. Föräldrar får hälften av dagarna och kan fördela dessa mellan sig, utom 60 dagar på sjukpenningnivå för vardera föräldern.

4 Varför finns föräldraförsäkringen?
Föräldraförsäkringen infördes 1974 och ersatte den tidigare moderskapsförsäkringen. Den var en del i ett större välfärdspolitiskt projekt, tvåförsörjarmodellen (som ersatte den tidigare familjeförsörjarmodellen). Tvåförsörjarmodellen innebär att män och kvinnor har lika stort ansvar för att försörja sig och ta hand om hem och familj. Vi har könsneutrala, individbaserade rättigheter och skyldigheter.

5 Föräldraförsäkringen blev aldrig så jämställd som det var tänkt
Föräldraförsäkringen är en individuell försäkring kopplad till förvärvsarbetet, men reglerna tillät från början en omfördelning av ledighet föräldrar emellan. Resultatet blev en ojämställd ansvarsbörda i den nya tvåförsörjarmodellen. Kvinnor är skyldiga att förvärvsarbeta, men män anses inte vara skyldiga att delta i omsorgsarbete.

6 Kvinnor tar ut mest föräldraledighet
Kvinnor tog från början ut nästan all ledighet. Mäns uttag tog fart på allvar först när försäkringen började individualiseras; med en första ”pappamånad” (1995) och en andra (2002). 2011 tog kvinnor ut 76 procent av föräldraledigheten. Kvinnor var i genomsnitt hemma 13 månader. En fjärdedel var hemma mer än 18 månader.

7 Föräldraförsäkringen befäster ett ojämställt arbetsliv och familjeliv
Rådande normer och ojämställda villkor på arbetsmarknaden gör det mest rationellt för unga par att välja traditionellt när de fördelar föräldraledigheten. Det handlar om bl.a. olikheter i lön, arbetsgivares attityd, omgivningens förväntningar, etc. Föräldraförsäkringen ger inget stöd till de kvinnor och män som vill bryta mönster och välja mer jämställt!

8 Föräldraförsäkringen skulle stötta kvinnors förvärvsarbete – men fungerar idag ofta tvärtom
1974 var den svenska föräldraförsäkringen världens mest radikala. Män kunde vara föräldralediga och arbetsvillkoret främjade kvinnors inträde på arbetsmarknaden. Sen dess har föräldraförsäkringen i allt mindre grad blivit ett stöd för kvinnors förvärvsarbete. Kvinnor är borta allt längre perioder från jobbet och färre kvinnor än förr lyckas kvalificera sig för full ersättning innan de bildar familj.

9 Individualisering Individualisering innebär att dagar inte längre kan överlåtas. I linje med idén om tvåförsörjarmodellen behandlas då föräldrar som individer, inte som medlemmar i ett hushåll.

10 Individualisering - för både kärnfamiljer och stjärnfamiljer
En individualiserad föräldraförsäkring lägger grund för en modern familjepolitik i ett samhälle med många olika typer av familjer. Det är viktigt att uppmärksamma om föräldraförsäkringen behöver utvecklas för att bättre möta stjärnfamiljers behov.

11 En individualiserad föräldraförsäkring behövs – för kvinnornas, männens, barnens och samhällets skull

12 En reform för kvinnornas skull
Kvinnors långa uttag skapar en diskriminering av alla kvinnor på arbetsmarknaden – ”riskarbetskraft”. Lång föräldraledighet lägger grund för deltidsarbete och fortsatt huvudansvar för hem och barn; med hög arbetsbelastning och ohälsa som följd. Kvinnors ensidigt långa uttag undergräver kontakten med arbetsmarknaden och ger sämre löneutveckling och karriärutveckling Svag ställning på arbetsmarknaden ger låg pension och ökar risken för fattigdom.

13

14

15 En reform för männens skull
Fler reserverade månader i föräldraförsäkringen stärker mäns ställning som pappor och deras närvaro och inflytande i familjen. En individualiserad försäkring ger pappor en starkare förhandlingsposition gentemot arbetsgivare och partner. En individualiserad försäkring ger pappor som vill ta ansvar för sin familj större stöd än idag mot ”illojal konkurrens” från män som ensidigt prioriterar jobbet.

16 En reform för barnens skull
”Barn har rätt till båda sina föräldrar” – en individualiserad försäkring främjar nära kontakt mellan barnet och båda föräldrarna tidigt i livet. Risken för separation är lägre för par som delar föräldraledigheten. Chansen till fortsatt god kontakt med båda föräldrarna efter separation stärks. Risken minskar för barnfattigdom, särskilt bland ensamstående mammor, om mamma från början bibehåller en stark kontakt med arbetsmarknaden.

17 En reform för samhällets skull
Jämställdhet främjas: kvinnor får möjlighet att ”forma samhället och sina egna liv”. Mannens roll som pappa uppvärderas: samhället visar förtroende för män som omsorgsgivare. Barnen i centrum: värdet av föräldraskap likställs med värdet av förvärvsarbete. Det stärker barns ställning som medborgare. Samhällseffektivt: en mer jämställd arbetsmarknad nyttjar kvinnors utbildning och kompetens och minskar kostnader för ohälsa och fattigdom.

18 Kan vi inte främja ett jämställt uttag på andra sätt än genom individualisering?
Alternativa sätt kan vara information eller ekonomiska incitament (som jämställdhetsbonus och höjt tak). Men det enda verktyg som hittills har fungerat är fler reserverade månader för varje förälder.

19 Men bör vi inte låta processen ta sin tid istället för att forcera?
Det är snart 40 år sen som föräldraförsäkringen genomfördes. Individualisering diskuterades redan då. Ju längre vi väntar, desto större risk är det att ojämställda livsmönster förstärks och befästs.

20 Ska inte familjer få välja fritt?
Valfrihet är ett positivt värde, men valfrihet måste ställas mot andra värden, som jämlika livschanser för kvinnor och män. Det är också en illusion att alla idag kan ”välja fritt”. Ojämställda livsvillkor, som kvinnors låga löner och mäns bättre karriärmöjligheter, påverkar hur vi i praktiken prioriterar mellan arbete och föräldraledighet.

21 Men ska staten styra familjerna så hårt genom föräldraförsäkringen?
Redan idag styr föräldraförsäkringen familjers liv på ett mycket tydligt sätt – mot traditionella könsroller och mot långa ledigheter, de längsta i världen. Det finns ingen familjepolitik som inte styr. Frågan är hur vi styr och vad vi vill främja?

22 Ska vi inte ta hänsyn till att familjer förlorar ekonomiskt?
Problemet varierar mellan familjer, men med 80 procents ersättning eller mer upp till kronor i årsinkomst blir skillnaden mellan två, fem eller åtta månader ledigt för pappa begränsad. – i synnerhet i jämförelse med de livslånga inkomstförluster som idag drabbar mödrar och kvinnokollektivet som helhet, på grund av kvinnors huvudansvar för familjen.

23 ”Många mammor vill ju vara hemma länge!”
Ingen förbjuder mammor att vara hemma länge. Frågan handlar om hur långa ledigheter som ska finansieras inom ramen för föräldra- försäkringen; i ljuset av vårt mål om ett individbaserat, jämställt samhälle – utan låga kvinnolöner, barnfattigdom etc. Jämställdhetspolitik innebär att också kvinnor måste ge upp invanda livsmönster och privilegier.

24 Det måste fungera med amningen!
Rådet till nyblivna mammor är att om möjligt amma sex månader och därefter komplettera med annan mat. Att dela föräldraledigheten helt lika (8 månader var) ger gott om tid för avvänjning och fungerar för de flesta mycket bra. Den som vill kan fortsätta amma t.ex. morgon och kväll långt efter att man har gått tillbaka till jobbet.

25 ”En individualisering drabbar barnen, om papporna inte tar ledigt”
Det är ett problem att alla pappor inte tar ut sin föräldraledighet. Men vi kan aldrig uppnå förändring, om inte män ges starkare rättigheter som föräldrar, och om de inte möter tydliga och höga krav i sin papparoll. Om vi utgår från att män inte vill eller kan ta ansvar, då har vi gett upp vår idé om ett jämställt samhälle.

26 Vad händer om pappa är olämplig?
För att mamma ska ha rätt till alla dagar krävs att hon är ensam vårdnadshavare. Det är viktigt att säkerställa att så blir fallet om en pappa är olämplig, t.ex. på grund av våld mot mamma eller barn. Frågan är komplex. Redan idag kan det bli problem om en förälder inte är lämplig som vårdnadshavare. Ingen förälder kan ju tvingas att överlåta sina dagar.

27 Det allra svåraste… Men klarar män att ta hand om riktigt små barn?
Det viktigaste i livet är att bli mamma, jag känner att jag behövs här hemma… Min hustru ville vara hemma så det måste jag ju respektera!

28 När vi förändrar den verklighet som vi lever i, då förändras också våra värderingar…

29 Hur ser människors värderingar ut?

30 Stöd för delat försörjningsansvar
Eva Bernhardt, Arbete och familj under 2000-talet. Stockholms universitet

31 Stöd för delad föräldraledighet
Eva Bernhardt, Arbete och familj under 2000-talet. Stockholms universitet

32 LO, Novus Opinion, Joa Bergold 2012

33 Stöd för ökad individualisering…
Driver på: LO TCO S-kvinnor SSU S-studenter

34 Föräldraförsäkringen…en nyckel till förändring!

35