Varför bygger man broar?

En presentation över ämnet: "Varför bygger man broar?"— Presentationens avskrift:

1 Varför bygger man broar?
Vad är en bro? Varför bygger man broar? När började man bygga broar?

2 Broar En bro är ett byggnadsverk som leder en väg, järnväg, kanal eller vattenledning etc. över ett hinder, såsom korsande väg, järnväg, vattendrag eller ravin. I Sverige använder Vägverket beteckningen bro bara om den fria öppning som skall överbryggas är minst 3 m.

3 Broar Brobyggandet i Sverige tog egentligen inte fart förrän under medeltiden. Det var kyrkan som krävde bättre tillfartsvägar och därför uppmuntrade brobyggandet. Brobyggandet var också ett av de få arbeten som kunde utföras på en söndag med kyrkans godkännande.

4 Broar Men förr i tiden var det inte alltid nödvändigt med en bro för att passera ett vattendrag, utan man sökte sig till ställen där vattnet var grundare och vadade över.

5 Broar Vid sankmarker och små vattendrag lade man stenhällar och gick över.

6 Broar Om det krävdes en bättre bro, lade man en kavelbro, d.v.s. att rundvirke läggs intill vartannat tvärs över stigen eller vägen, och ibland lades en körbana av jord eller grus på. Den kunde också stöttas längs kanterna med stenar.

7 Broar Broar av trä är den äldsta brotypen och anses härstamma från 1000-talet. Det lilla antalet stenbroar som fanns var enkla balkbroar med små spännvidder.

8 byggdes fortfarande de allra flesta broarna av trä,
Under och 1600-talen byggdes fortfarande de allra flesta broarna av trä, valvbroar av sten var ganska sällsynta.

9 Broar Efter användningen: Beroende på läget i terrängen:
Broar kan indelas på olika sätt. Efter användningen: gatubroar, vägbroar, järnvägsbroar, gångbroar och akvedukter. Beroende på läget i terrängen: högbroar och lågbroar. Efter typen av huvudbärverk (konstruktionsprincip): balkbroar, valvbroar bågbroar hängbroar öppningsbara broar akvedukter Efter byggnadsmaterialet: träbroar, stenbroar, järn- och stålbroar, betongbroar

10 Efter typen av huvudbärverk (konstruktionsprincip):
balkbroar valvbroar bågbroar hängbroar öppningsbara broar akvedukter

11 Balkbroar Farbaneplattan Brobärverket-balkar
fundament i form av landfästen Brobärverket-balkar

12 Balkbroar Enkel balkbro brobärverket

13 Balkbrobygge uppifrån
Balkbroar Balkbrobygge uppifrån Farbaneplattan Enkel balkbro fundament i form av landfästen Brobärverket-balkar

14 Balkbro

15 Broar-Ölandsbron

16 Broar-Öresundsbron Konstruktionen är en dubbeldäcksbro med en undre farbana för dubbelspårig järnväg och en övre farbana med fyra körfält för vägtrafik. Vägbredden är 23,5 m.

17 Broar-Öresundsbron Brons totala längd är 7 845 m.
1 092 m lång högbro över djuprännan 3 014 m lång västlig tillfartsbro Den består av en 3 739 m östlig tillfartsbro som utgår från Lernacken s. om Limhamn och Malmö

18 Högbron är en snedkabelbro med två 203,5 m höga brotorn
Broar-Öresundsbron Högbron är en snedkabelbro med två 203,5 m höga brotorn 490 m långt huvudspann segelfria höjden 57 m

19 Valvbroar

20 Valvbroar Valvbro

21 Broar-valvbro

22 Broar-valvbro Valv- och bågbroar.
De äldsta ännu bevarade stenbroarna är valvbroar. Valvet liksom bågen bygger på principen att lasten på bron huvudsakligen tas upp i form av tryckkrafter utefter valvet eller bågen. Valv- och bågformen är därför särskilt gynnsam när sten och betong utnyttjas som byggnadsmaterial, eftersom dessa material har en låg draghållfasthet. I Sverige finns fortfarande omkring 600 valvbroar byggda i natursten.

23 Akvedukt Akvedukt är en bro som har till uppgift att föra en vattenledning med fri vattenyta eller en trafikkanal över en dalgång, en väg, en järnväg eller ett vattendrag.

24 Öppningsbara broar-klaffbron

25 Öppningsbara broar-klaffbron

26 Öppningsbara broar-skjutbron