Internationella Hälsokommunikatörer

En presentation över ämnet: "Internationella Hälsokommunikatörer"— Presentationens avskrift:

1 Internationella Hälsokommunikatörer
Ett samarbetsprojekt mellan Region Skåne och Malmö Stad (Stadsdelarna Hyllie, Fosie, Rosengård och Södra Innerstaden)

2 Bakgrund • Utlandsfödda har sämre hälsotillstånd än svenskfödda.
• Personer av utomnordisk härkomst med hälso- och sjukvårdsutbildning är en outnyttjad resurs i folkhälsoarbetet. • Sjukvården upplever ibland svårigheter att nå ut med information till utomnordiska språkgrupper.

3 Syfte Ökad jämlikhet i hälsa för individer och familjer i aktuella etniska grupper, genom att dessa kan påverka sin hälsa i positiv riktning. Mål Förebygga ohälsa inom utvalda språk/etniska grupper Utveckla nya metoder för förebyggande folkhälsoarbete Att tydliggöra mångfaldens vinster för samhället och för hälso- och sjukvårdspersonal. Främja integrationen. Språk Bosniska, serbiska, kroatiska, albanska, dari, pashtu, arabiska, kurdiska, persiska & polska

4 Metod Modersmålsbaserad hälsoinformation på individ och gruppnivå. Behov och efterfrågan hos såväl målgrupp som institutioner bestämmer innehållet i informationen. Grundteman Sjukvårdens organisation, egenvård, virus/bakterie, stress, sömnlöshet, psykisk hälsa, kost, motion, tobak, alkohol, droger, tandhälsa, sex och samlevnad.

5 Målgrupp Språk Yrkesbakgrund
Barnfamiljer, blivande barnfamiljer och ungdomar (16-24 år) som är i behov av hälsoinformation på sitt modersmål. Språk Bosniska, serbiska, kroatiska, albanska, dari, pashtu, arabiska, kurdiska, persiska & polska Yrkesbakgrund 3 läkare – Irak, Afghanistan 2 sjukgymnaster – Bosnien & Kurdistan 1 tandläkare - Irak 1 sjuksköterska - Kosovo 1 laboratorieassistent – Afghanistan

6 Utbildning av hälsokommunikatörer
Samarbete med bl.a. Socialmedicinska enheten, Malmö högskola, UMAS, Primärvården och Röda Korset. Kontinuerlig fortbildning efter behov. Kvalitetssäkring Genom ständig dialog i arbetslaget samt feedback från personal inom hälso- och sjukvården.

7 Etniska aspekter på hälsoarbete

8 Att tala om vid migration
Varje person som en unik individ Människan som bio-psyko-sociala varelse. Det social livets förändring i samband med flytt till ett nytt land. Psykosociala processer i samband med migration Familjen dess struktur och roll i det nya landet Psykisk hälsa Migration och sexualitet

9 Varje person är unik oavsett varifrån de kommer
Varje person är unik oavsett varifrån de kommer. När personen flyttar till ett nytt land reflekteras alla konsekvenser av denna flytt i allt han eller hon gör och tänker.

10 Människa som bio-psyko-social varelse
Människa som bio-psyko-social varelse. Interrelationen mellan olika faktorer som präglar människan. Biologiska Psykologiska Sociala Vill jag Får jag Kan jag Miljö & samhälle

11 Varför emigrerar/flyttar vi?
Varför flyttar man? X ? Det nya landet/området historia Varför emigrerar/flyttar vi? Orsaker: Ekonomi, krig, familj, politik, religion Erfarenheter under flytten Nya situationer Nya normer Nya regler Ny miljö Nytt klimat etc Lämna allt!

12 Psykosociala processer i det nya landet
Att… …känna främlingskap …uppleva ensamhet …uppleva saknad …tappa sin identitet …känna rotlöshet …vara maktlös i tillvaron

13 Familjens betydelse Traditionellt samhälle
Modernt/industrialiserat samhälle Relationer mellan familj & samhällsstruktur (skatter) Staten skatter service Ta hand om sjuka, äldre etc. Präglar familjen Roller, relationer mellan olika generationer Kärnfamilj

14 Familjestrukturen Mannen:-Viktiga beslut tas av mannen;
-Bättre jobb och bättre betalt än kvinnan; Kvinnan:-Ansvar för hemmet och hushålls- göromålen; -Ansvar för barnen och uppfostran; Barnen:-Accepterar föräldrarnas normer, regler och beslut så länge de bor hemma;

15 Flytten till västvärlden kan innebära:
Barnen:-Lär sig snabbt språk. Normer och regler i det nya samhället Kvinnan:-Har samma status i familjen -Har kontakt med samhället genom barnen, skolan och hälso- och sjukvården Mannen:-Kan inte längre försörja familjen och tappas status och makt Kris i familjen! Förändringar i själva familjestrukturen Andra rollförändringar Annorlunda relationer inom och utom familjen Integrering i det nya; värdesystem, aktiviteter, normer, regler osv.

16 Processen påverkar: Individen Parrelationen Barnen

17 Hälsan försämras - gör något åt det tidigt!

18 Historisk process i Sverige
Varje individ har ansvar för sina egna handlingar Andra länder Familjens ”heder” drabbas av varje enskild individs handlingar

19 Sjuk- och Hälsovård Här och Där
Om skillnader i sjukvårdssystem och synen på hälsa i olika länder.

20 Bakgrund Internationella Hälsokommunikatörer
Efterfrågan på information Intervjuserie Empirisk studie Transkulturell sjukvård?

21 Sjukvårdssystem Statlig Semi-statlig Privat Hälsoministerium
Mobila vårdteam

22 Vart vänder man sig när man blir sjuk?
Vårdcentral Privatläkare Sjukhus

23 Akut - akut är akut ”På akuten behöver man aldrig vänta, man får träffa en läkare på en gång” ”Till akuten går man då det är riktigt illa” ”…när situationen handlar om liv eller död”

24 Skillnader på utbildning och yrkesroller
Sjuksköterskor Läkare Utbildning – allt från gymnasieutbildning till krav på 4 års universitetsutbildning. Varierande arbetsuppgifter, handlar ofta om att serva doktorn Förtroende Utbildning Förtroende Könsskillnader

25 Diagnos Vem? Läkaren ställer i allmänhet diagnos, variationer finns i vem som kräver provtagning. När? Undersökning, preliminär diagnos, provtagning – fastställd diagnos. I fattiga länder ställs ofta diagnos utan provtagning.

26 Behandling Sprutor eller tabletter?
Många föredrar sprutor med motiveringen: ”sprutor verkar snabbare” ”det hjälper bättre att få en spruta” ”sprutor är mer skonsamt för magen” Risk för återanvändning av sprutor. Korrekt behandling till avsedd patient.

27 Folkhälsa Nationella kampanjer – statliga eller i organisationers regi
                                                                                               HIV/AIDS Vaccinationskampanj Anti-tobak Malaria Preventivmedel Rent vatten

28 Apotek Generellt är utbildning för apotekare hög världen över.
Servicen på Apotek är god och informativ. Det finns alltid minst en utbildad apotekare. Vad som är receptbelagt på apotek varierar kraftigt mellan olika länder.

29 Egenvård Lindriga besvär naturläkemedel, huskurer och värktabletter
Ej förbättring söker läkare (på landsbygden väntar man vanligtvis längre) Allvarligt sjuk söker läkare direkt I länder med Malaria söker man läkare direkt vid feber. Det samma gäller när barn blir sjuka.

30 Alternativ behandling
Alternativmedicin Medicinman Häxkraft/magi Andliga ledare

31 Missbrukare Alkoholmissbruk oacceptabelt Drogmissbruk anses värre
Hela familjen får dåligt rykte Dålig tillgång till behandling

32 Graviditet Från normaltillstånd sjukförklarad
Från regelbundna besök hos barnmorska eller gynekolog inga besök & födsel i hemmet. Nyttig mat.

33 Förlossning Oftast på sjukhus eller privatkliniker beroende på familjens ekonomiska situation. På landsbygden är det vanligare att förlossningen sker i hemmet med hjälp av en kunnig kvinna. Efter förlossningen anses kvinnan ofta vara oren ett visst antal dagar.

34 Ansvar för sjuka och äldre
Delas mellan familj och släktingar, i allmänhet bär kvinnor större ansvar.

35 Handikapp Tabu Handikappade göms i hemmet Långsam förbättring
Särskilda institutioner

36 Upplevelser Här… …och där
Tidsbokning + långa väntetider Akut = lång väntan Patienttrygghet Läkare är okunniga, använder FASS Får inte alltid medicin Öppen mottagning, bättre tillgänglighet. Akut är akut, vård direkt. Ingenstans att klaga. Läkare är mer kompetenta Får alltid medicinsk behandling