EU-kursen - våren 2013 Gruppens tema:

En presentation över ämnet: "EU-kursen - våren 2013 Gruppens tema:"— Presentationens avskrift:

1 EU-kursen - våren 2013 Gruppens tema:
MILJÖ & KLIMAT Deltagare: Atheer Dewan Olga Andryukhina Greta Zahova Kursledningar: Gunnar Ärnström Carl-Göran Bjurman

2 Syfte Varför vi över huvud taget bör bry oss om hur jorden mår?
Skillnaden mellan olika energikällor - för och nackdelar. Vilka möjligheter som står till buds i dag och i framtiden? Vilka miljömål vi bör leva upp till? Hur viktig du är som politiker och betydelsen av dina beslut?

3 Miljön och klimatet är ämnen som det talas mycket om nu
Miljön och klimatet är ämnen som det talas mycket om nu. Det är inte så konstigt. Allt tyder på att vårt klimat förändras i en snabbare takt än tidigare och de flesta är överens om att vi måste göra någonting åt det.

4 Vad är miljö. Jorden, där vi människor lever och arbetar
Vad är miljö? Jorden, där vi människor lever och arbetar. Miljö är allt som finns runt omkring oss i naturen och i samhället. Luften, vattnet, marken, husen, våra jobb och skolor är alla delar av vår miljö.

5 Vad är klimat? De genomsnittliga väderleksförhållandena inom ett område under viss tid, vanligen 30 år(med ”väder” menar man hur det är just nu, kanske så kort som fem, sex dagar. )

6 Klimatzoner & Klimatförändringar

7 Ekologi: samspelet mellan allt levande och icke levande faktorer = samspelet mellan organismerna och deras miljö.

8 Miljöhot Organiska miljögifter Växthuseffekten Försurning
Marknära ozon Artutarmning Växthuseffekten Ozonuttunning Övergödning Metaller

9 Atmosfärens lndelning

10 Ozonskiktet är jordens solglasögon

11 Ozonuttunning Sedan 70-talet har en förtunning av ozonskiktet skett främst över Antarktis. Orsaken är ökade halter av klor och brom i atmosfären. Dessa rubbar balansen mellan nybildning och nedbrytning av ozonet. När ozonskiktet tunnas ut ökar den ultravioletta strålningen. UV-strålningen är så energirik att den skadar både växter, djur och människor. Den kan förstöra cellerna och DNA, för då öka risken att drabbas av bl.a. hudcancer.

12 Atmosfärens och växthusgaser
Ar Vattenånga H₂O Koldioxid CO₂ Metan CH₄ Lustgas N₂O Svaveldioxid SO₂ Kväveoxider

13 Koncentr-ationen nu (ppm)
Växthusgaser & Växthuseffekt ämne Koncentr-ationen nu (ppm) utsläppskällor Koldioxid CO₂ 389 Fossila bränsle, cementtillverkning, förändrad landanvändning Metan CH₄ 1,8 Fossila bränsle, risfält, boskap Lustgas N₂O 0,32 Gödningsmedel, förbränning De är luktfria och oftast osynliga

14 De här gaserna hamnar i luften både genom naturliga händelser, som vulkanutbrott, skogsbränder och för-ruttnelse och genom utsläpp orsakade av oss människor.

15 Växthuseffekten

16

17 Växthuseffekten process Förbränning av fossila bränslen ger utsläpp av koldioxid i atmosfären. Koldioxiden skapar ett reflekterande skikt som skickar tillbaka värmestrålningen till jordytan och därmed värmer upp den. Om temperaturen ökar kan det ge översvämningar i vissa delar av världen och torka i andra samt orsaka ostabilt väder.

18

19 Effekter av den globala uppvärmningen
Om temperaturen ökar kan det ge översvämningar i vissa delar av världen och torka i andra samt orsaka ostabilt väder. Om den globala uppvärmningen fortsätter kan man räkna att många klimatzoner förskjuts mot polerna. Många riskerar då att bli klimatflyktingar - och vart ska de ta vägen? Vilda djur och växter kan få svårt att ”vandra norrut” i takt med temperaturökning. Det är också hotfullt att många parasiter och tropiska sjukdomar kan vandra norrut, som malaria.

20

21 Varför är koldioxiden ett problem
Varför är koldioxiden ett problem? • Koldioxid absorberar jordens värmestrålning och fungerar som ett varmt täcke i ett kallt rum. • En ökad mängd koldioxid i atmosfären har samma effekt på temperaturen vid jordytan som en förstärk solstrålning. • Koldioxid har en mycket lång uppehållstid i atmosfären.

22 Metan Med ett varmare klimat tinar permafrosten i en del tundraområden och då frisätts mer och mer av den metangas som finns lagrad där, bland annat som infrusna bubblor i isen Då förstärks växthuseffekten ytterligare.

23 Energislag som väntas bidra 2050
•Kol •Olja •Fossilgas/Naturgas(metan) •Kärnbränsle (uran) •Bioenergi (buskar&träd) •Vattenkraft •Vindkraft •Solenergi Icke- förnyelsebara energikällor. Förnyelsebara energikällor

24

25

26 Även geoenergi, vågkraft, tidvattenkraft kommer att ge vissa bidrag

27

28 Rapporterade nationella utsläpp av växthusgaser per sektor fram till 2011 och en prognos för utsläppen 2015 och 2020.

29

30

31

32

33  De tre stora utmaningar vi står inför (de tre E:na) - Ekologi, Ekonomi och Energi

34

35 Vilka miljömål vi bör leva upp till?
Regionala mål EU mål Nationella mål

36 Regionala mål folkomröstningen om kärnkraften i 1980
Att kärnkraften skulle vara avvecklad till senast 2010 Att oljeberoendet skulle minska Att energihushållning skulle bedrivas kraftfullt Att det framtida energisystemet i största möjliga utsträckning skulle vara grundat på varaktiga, helst förnybara och inhemska energikällor med minst möjliga miljöpåverkan

37 Riksdagen röstade ja till ny kärnkraft 2010-06-18
Gamla kärnkraftsreaktorer får ersättas med nya och ägare till kärnkraftsverk ska bli obegränsat skadeståndsskyldiga vid olyckor. Omröstningen i riksdagen i dag torsdag innebär att Sverige slår in på en annan kurs än den som gällt sedan folkomröstningen 1980.

38 EU mål EU jobbar mycket med miljö frågor. I programmet finns följande uppgifter: dämpa effekterna av klimatförändringarna och den globala uppvärmningen; miljö- och hälsoproblem; skydda naturliga livsmiljöer samt vilda djur och växter; bevara naturresurserna och arbeta för en effektiv avfallshantering.

39 Nationella mål Halvera fattigdomen till år 2015
Alla barn i världen ska få gå klart grundskolan år 2015

40 Se till att alla länder har integrerat principerna för hållbar utveckling i sin politik och att tendensen att naturresurser ständigt minskar har vänt Öka samarbetet mellan rika och fattiga länder genom bistånd, rättvisa handelsregler och lättande av skuldbördan för fattiga länder

41 Internationellt arbete för en förbättrad miljö, som klimatkonferenser och överenskommelser ( typexempel BRICS-länder)

42 Vad kan vi göra för att minska utsläppen av växthusgaser?
Att köpa el som kommer från förnyelsebar energi eller kärnkraft. Att bygga nya hus som inte behöver lika mycket el för att värmas upp. Att köpa nya energisnålare maskiner till hemmet såsom diskmaskin, tvättmaskin och kylskåp. Att köra nya bilar som drar mindre bränsle och därmed släpper ut mindre koldioxid . Man kan också fånga upp koldioxid från luften genom att plantera fler träd och växter. Bioenergin kan användas som ett miljövanligt alternativ för att värma upp hus, tillverka varor i fabriker eller som bränsle till bilar.

43 Den första januari 2010 infördes dubbdäcksförbud på större delen av Hornsgatan. Förbudet har sin grund i att de höga partikelhalterna i luften måste minska.

44 7. Vi bör hantera avfallet så att det dels kan användas som en resurs, dels inte i sig orsakar miljöproblem( vi blir bättre och bättre på återvinning).

45 Styrning genom information(media, demonstration mm.)
8. Politik för ett hållbart samhälle: Internationella konventioner, statliga styrmedel, att påverka företag och institutioner att arbeta för hållbarhet, att påverka medborgare att ta ansvar genom den egna livsstilen mm.) Styrning genom information(media, demonstration mm.)

46

47 Ingen kan göra allt men alla kan göra något !!! Tack för uppmärksamheten!