Antikens Grekland ca 900 f.Kr- ca 300 f.Kr

En presentation över ämnet: "Antikens Grekland ca 900 f.Kr- ca 300 f.Kr"— Presentationens avskrift:

1 Antikens Grekland ca 900 f.Kr- ca 300 f.Kr
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

2 Minotaurus En varelse i en människas kropp men med huvud som en tjur.
Han växte och blev stark som en tjur och listig som en ond människa. Han finns avbildad som väggmålning i det berömda palatset Knossos på Kreta. Monica Andersson, Slottsbron skola

3 Kreta Kring 2000 f.Kr var Kreta en rik ö.
Bönderna skördade fikon, oliver och vete. Handelsmän seglade till Cypern och köpte koppar. De sålde oliver, keramik och tyg till Egypten. Arkeologerna har hittat lertavlor med skrift som berättar om vad varor har kostat och hur mycket skatt Kretas bönder har varit tvungna att betala till härskarna i palatsen. Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

4 Förödelsen Flera svåra jordskalv har skakat Kreta.
År 1979 grävde arkeologer fram ett tempel som hade störtat samman vid ett skalv omkring 1700 f.Kr. Offerpräster har lyft händerna som ett försök att skydda sig när taket rasade ner. Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

5 Väggmålningar på Knossos, Kreta
Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

6 Mykene 1500 f.Kr. började staden Mykene att växa upp på det Grekiska fastlandet. Kretas storhetstid var över. Ca 1200 f.Kr. var även Mykenes storhetstid över. Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

7 Fenicierna Fenicierna började 1100 f.Kr. att bli det nya handelsfolket. De seglade runt längs kusterna och byggde städer. Kartago var en av de större städerna. Kartago Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

8 Feniciska bokstäver Från början hade skriften ett tecken för varje ord
Omkring 1000 f.Kr. växer en ny skrift fram med ett tecken för varje ljud. Ett alfabet med 25 tecken Det är flera som utvecklat alfabetet, fenicierna, greker och romare. Det är romarnas latinska bokstäver som vi använder i vårt språk. Fenicierna spred kunskapen runt i Medelhavsområdet. Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

9 Järnåldern Fenicierna handlade främst med metaller som koppar, silver, tenn. Fenicierna hade även med sig en ny handelsvara som var ny för folket kring medelhavet. Det var järn. Nu började järnåldern i Europa. Deras mest kända handelvara var emellertid den purpurfärg som framställdes av snäckor. Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

10 Sjöfarare Röda: Grekernas område Gula: Feniciernas område
Historiskt var fenicierna kända för att vara framstående båtbyggare och sjöfarare. De var de första kända att använda köl på en båt. De kunde till och med kryssa sig fram i motvind. De kunde även navigera efter stjärnorna på öppet hav. Polstjärnan kallades på vissa språk den feniciska stjärnan. Röda: Grekernas område Gula: Feniciernas område Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

11 Akropolisklippan i Aten
Stadsstaterna Omkring 900 f.Kr. började människor bygga städer. En stad växte upp kring en hög klippa där människorna sökte skydd för fiender. Eftersom klippan fungerade som en slag borg, kallades den för borgklippa, på grekiska akropolis Den mest berömda akropolis finns i Aten. Templet Parthenon på Akropolisklippan i Aten Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

12 Seglade ut på havet Befolkningen växte och åkermarken räckte inte till. Många unga grekiska män seglade ut på haven för att leta nya platser att bo på. Grekerna byggde upp kolonier på många platser runt Medelhavet. Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

13 Kolonier Många stora städer, t.ex. Marseille i Frankrike och Istanbul i Turkiet är från början grekiska kolonier. Människorna som bodde i kolonierna behöll kontakten med hemlandet. De seglade i flera dagar för att gå på teater eller se idrottstävlingar. Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

14 Böcker och teater Grekerna skrev berömda pjäser som spelas än i dag över hela världen. Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

15 Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se

16 Europas första böcker Illiaden, handlar om grekernas största krigare:Akilles Illiaden och Odysséen Skrevs för ca 2700 år sedan Är Europas första böcker och det sägs att en man som hette Homeros skrev dem. Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

17 Odysséen Akilles häl Grekerna försökte besegra Troja efter att Akilles hade dött men lyckas inte ta sig över murarna. En grekisk hjälte: Odysseus, tänker ut en listig plan….. Trojanska hästen Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

18 Idrotten Den moderna tävlingsidrotten började i Grekland.
De olympiska spelen har fått sin namn efter staden Olympia där de mest berömda idrottstävlingarna hölls vart fjärde år i över tusen år. Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

19 Deltagarna anlände oftast 30 dagar innan tävlingarna började, och tävlingarna pågick i fem dagar. Ett typiskt olympiskt spel såg under antiken ut ungefär som följer: Spelen var ursprungligen endagsspel, som hölls till guden Zeus’ ära, vart fjärde år. Under senare tider varade spelen i 817 dagar. Den första dagen offrades till Zeus och domarna och deltagarna avlade den olympiska eden. I antikens Olympiska spel var Pankration, löpning, längdhopp, spjut, diskus, vapen, brottning, boxning och ridning de viktigaste grenarna. Dessutom tävlade man i hästkapplöpningar på en bana kallad hippodrom (detta var populärt bland jonerna), och i femkamp, pentathlon, vilken var den populäraste grenen. Den första grenen var språng (hopp utan ansats). Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

20 De fem bästa gick vidare till spjutkast, varifrån de fyra bästa gick vidare till snabblöpning. De tre bästa därifrån gick vidare till diskuskast, som fällde bort ytterligare en, så att det fanns två män kvar i ”finalen”, i brottning. Brottarna brottades nakna och insmorda i olja, så att det skulle vara svårare att få tag i motståndaren och fälla honom ner på rygg, med skulderbladen i marken. Den som tre gånger lyckats med detta vann femkampen. Men tävlingarna har genom tiderna varierat mycket. Vinnaren fick en olivkvistkrans från guden Zeus "heliga träd". Vinnarna togs i allmänhet emot väl i sin hemstad eller hemby och blev ofta rikligt belönad, som tack för att staden eller byn hade uppmärksammats i Olympia, vilket gav eko i hela Medelhavsvärlden. I Aten fick en olympisk vinnare en stor penningsumma som pris, i Sparta, som var en "krigsstad", fick han den farligaste platsen på stridsfältet Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

21 Kvinnor fick inte ens titta på.
En del klädde ut sig för att heja på sina söner. De olympiska spelen hölls i Olympia och då avbröts de krig som hölls mellan de Grekiska staterna. Den så kallade ” Olympiska vapenvilan” År 394 e.Kr. hölls de sista Olympiska tävlingarna . Ungefär 1500 år senare ,år 1896, anordnades de första moderna Olypiska spelen i Aten. Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

22 Sparta Styrdes av två kungar samtidigt.
De skulle hjälpa varandra och också kontrollera varandra. Deras viktigaste uppgift var att leda arméerna i krig. Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

23 Mest makt hade ”de äldstes råd ”
Bestod av 28 spartanska män , som skulle fyllt 60 år innan de fick väljas in i rådet. Alla spatanska män över 30 år fick vara med i ”folkförsamlingen”. Där röstade männen och sade ja eller nej. Ingen diskuterade förslagen som de äldstes råd hade tagit fram. Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

24 Sparta- uppfostran till soldat
Spartanerna var en elit De levde väldigt spartanskt dvs enkelt närmast fattigt. De spartanska männen tvingades större delen av året att leva i militärläger. En spartan var enligt lag tvingad att gifta sig. Nya små spartaner måste födas för att folket inte skulle dö ut. Mamman hade ensamt ansvar över barnen. Pojkarna togs hemifrån vid 7 års ålder då de fördes till ett läger som var både skola och militärförläggning Pojken skulle lära sig att frysa och vara hungrig och törstig utan att klaga När han var 20 år var han färdig med sin utbildning till soldat. Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

25 Flickorna i Sparta Flickorna skulle lära sig läsa och skriva precis som pojkarna. Flickorna skulle uppfostras till starka och friska mammor som skulle föda starka pojkar som passade till elitsoldater. En kvinna måste även vara psykiskt stark. Hons kulle vara beredd att få se sin son bland de stupade. ” Kom hellre hem på skölden än utan sköld ” De spartanska kvinnorna ansågs vara de vackraste i hela Grekland. De var friare och självständigare. Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

26 Demokratin i Aten Folkförsamlingen Alla manliga atenska medborgare som fyllt 20 år hade tillträde och förväntades delta. Stadsstaten var inte större till ytan än att de som bodde i utkanten kunde nå torget (agoran) på en dagsetapp till fots. Ersättning för utebliven arbetsinkomst kunde erhållas. Folkförsamlingen hade den lagstiftande makten och kan närmast jämföras med vår riksdag (som dock är representativ). Rådet Det bestod av 500 av folkförsamlingens medlemmar som tillsattes genom lottning. 50 kom från vart Fyle (boendeområde). Dess uppgift var att lägga fram lagförslag. Det motsvaras i viss mån av den styrande makten (regeringen) hos oss. Ämbeten Dessa tillsattes också genom lottning och ämbetsmännen rekryterades från folkförsamlingen. Genom att lotta ut de viktiga posterna undvek man korruption. Endast ledarna i krig (de tio strategerna) valdes. Minimiåldern för en ämbetsman var 30 år och ämbetstiden 1 år. Folkdomstolen Även denna tillsattes genom lottning. Den bestod av 6000 män uppdelade i mindre grupper. Den huvudsakliga uppgiften bestod i att stävja ämbetsmännens maktmissbruk. Detta styrelsesätt innebar ett stort steg mot vad vi idag menar med demokrati. Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

27 Demokrati med brister Brister Beundran
Det var enbart män som fick rösta Kvinnorna , hälften av befolkningen, fick inte vara med. Slavar hade ingen rösträtt ca Ett folk ska styra självt- inte styras av en diktator Människor har rätt att fritt föra fram sina åsikter. Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

28 Vetenskapsmän Hippokrates sa: Människor blir inte sjuka därför att gudarna vill straffa dem Elaka trollkarlar och häxor kan inte trolla så att vi mår illa. Det finns naturliga förklaringar till varför vi blir sjuka Kunskaper om sjukdomar får vi genom att studera den som är sjuk Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

29 Vetenskapsmän Aristoteles:
Gjorde experiment och observerade vad som hände. Han systematiserade Han delade in djuren i ryggradsdjur och ryggradslösa. Han delas sedan upp dem i daggdjur, fåglar, fiskar, kräldjur och groddjur Men….han hade fel om att jorden var universums centrum Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

30 Alexander den store Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

31 En av de mest kända erövrarna i världshistorian
En av de mest kända erövrarna i världshistorian. Alexander var en genial armeledare, men också ett ämne för kontrovers. Å ena sidan var han en briljant taktiker och ledare, men han kunde också vara hänsynslös och grym. Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

32 Alexander ärvde ett mäktigt rike och en vältränad armé av sin far, Filip II. Med den och med hjälp av de grekiska stadsstaterna besegrade Alexander storkungen Dareios III och erövrade det mäktiga Perserriket. Han grundade ett flertal städer under sina krigståg, Alexandria i Egypten är den mest välkända. Alexanders gav upphov till den så kallade hellenismen, under vilken den grekiska kulturen spred sig ända bort till Indien Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

33 Hellenismen Grekerna vidgade sina vyer och tog sig till österlandet och uppskattade deras livstil. När det grekiska och österländska livsmönster smälte samman blev det en blandkultur. Den brukar kallas hellenismen. Ordet är bildat av hellas, grekernas namn på sitt eget land. Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums –

34 Monica Andersson, Slottsbrons skola, Grums – www.lektion.se