Ett transnationellt perspektiv på global migration

En presentation över ämnet: "Ett transnationellt perspektiv på global migration"— Presentationens avskrift:

1 Ett transnationellt perspektiv på global migration
Charlotta Hedberg, Kulturgeografiska institutionen/SULCIS, Stockholms universitet Migrationsveriet/IMER/European Migration Network, Helsingborg, november 2008

2 Den internationella migrationen
Har blivit alltmer omfattande Är dubbelriktad Kommer att öka Viktigt att hitta konstruktiva strategier Migration skapar kontaktytor mellan länder Migranter är centrala aktörer Det transnationella perspektivet Nya strategier krävs Annorlunda sätt att tänka kring migration

3 Transnationell migration
”Det transnationella rummet” En väv av relationer mellan länder Betonar in- och utreseperspektivet Tidsdimension Både processen och individen Möjliga konsekvenser Återflyttning/brain circulation Remitteringar Etablering av handelsförbindelser Det finns väldigt mycket vi kan lära oss om migratino genom att anlägga ett transnationellt perspektiv Geografi: Jag tvekade länge att använda mig av detta begrepp för att studera migration Sverige – Finland, hade oftast användts för storskaliga flöden över hela världen. Men nu märker jag att det passar in såväl för grannländer med likvärdig ekonomisk status som för att studera länder med olika ekonomisk status, mellan geografiskt avlägsna länder Täta, upprepade flöden mellan länder Ett sammanhang av relationer mellan länder Mellanstatliga Masskulturella Sociala

4 Trender i internationell migration
Ökad komplexitet Ökat antal länder Geografiskt skift Vilka länder deltar inte i den internationella migrationen? Diversifierade motiv Anhörigmigration, arbetskraftsmigration, student-migration, giftermålsmigration, återflyttning, irreguljär migration, flyktingar, ”pröva på”-migration… Geografiskt skift: Europa: från sändar- till mottagarländer – särskilt sydeuropa som har gått från enorma sändarländer till att vara bland de största mottagarna av migranter Asien: stor sändarregion (OECD utanför Europa) – men också stor mottagarregion Mellanöstern: procentuellt den största mottagarregionen : Qatar och Förenade arabemiraten över 70 % migranter i sin befolkning Deltar inte: Fattigaste länderna, Afrikanska länder? Kommer att öka Nettomigration Mer utv länder: +2,2 Mindre utv länder: -0,5 Minst utv. länder: 0,3 Andelen flyktingar minskar i den internationella migrationen

5 Källa: International Migration Outlook (2008). OECD
Beviljade arbets- och uppehållstillstånd i OECD Free movement: proportionellt störst inom Europa (OECD tot 15 %) Arbetskraftsmigration vanligast utanför Europa, (OECD totalt 14%) Anhörigmigration: USA och Fr, (OECD totalt 44 %) Migration på humanitära grunder: Sverige och Nederländerna (OECD tot: Hade minskat till 2003, men har nu åter ökat, 2006 = 12 % pga USA) Sverige: Arbete och studerande (22 %) EU/EES (23 %) Anknytningar (34 %) Flyktingar m.fl (21 %) Totalt (100 %) Inflyttare till Sverige inkl. återflyttade svenskar 99 500 (100 %) Källa: International Migration Outlook (2008). OECD

6 Svensk migration Invandringsland sedan 1930-talet
Ökad migration: arbetskraftsinvandringen efter andra VK: ex Finland ½ miljon flyttade fr F t Sv 1980-t: minskad migration 1990-t: flykting- o anhöriginvandring + många andra former av motiv! Toppnotering 2007 Högt söktryck från Irak Utlänningslagen

7 Framtidsperspektiv Ökad potential för bruttoflöden
Färre länder med stora nettoutflöden Afrika söder om Sahara viktigaste utflyttningsregion Framtidsprognos baserad på: Demografiska trender Efterfrågan på arbetskraft i in- och utflyttningsländer Politisk situation I synnerhet sjunkande födelsetal i de flesta länder. Minskad trängsel på inhemsk arbetsmarknad Minskad beroendekvot Minskad risk för interna konflikter Snabb inkomstutveckling Ökad utbildningsnivå Nya tillväxtcentra i Latinamerika, Mellanöstern, Sydasien, Östasien Detta gör att utflyttningen minskar från de flesta länder förutom Afrika söder om Sahara – det lär bli ökad balans mellan in- och utflyttning Migration i båda riktningarna kan uppstå – Ökad potential för bruttoflöden – i takt med att alltfler länder industrialiseras

8 Det transnationella perspektivet
Interaktion migration – övriga globala flöden Ömsesidig påverkan Varaktiga flöden Arbetskraftsmigration, post-kolonial migration Anhörigmigration, återflyttning Internationell migrationspolitik Migration ska bidra till utveckling Interaktion migration – övriga globala kontaktytor Ekonomiska kontakter, politiska kontakter, masskultur, etc

9 Transnationella effekter av migration på utflyttningsländer
Migration av högutbildade Brain drain eller brain gain/brain circulation? Remitteringar Dubbelt så omfattande som biståndet Fördelar och nackdelar Ökat handelsutbyte Migration av högutbildade 1/3 av inflyttarna till OECD-länder Andelen ökade Fördelar Remitteringar Återflyttning Transnationella investeringar Ökad utbildning bland kvarstannare Nackdelar Förlust av humankapital Brist på läkare Särskilt drabbade länder Investeringar, konsumtion Högre utbildningsnivå Minskat barnarbete De fattigaste länderna mindre delaktiga Ersätter riktat bistånd Gör länder beroende av remitteringar Gynnar endast vissa grupper

10 Effekter av transnationalism på mottagarländer
Migranter som ’transnationella agenter’ Brain gain Handelsutbyte och internationalisering Ökad integration?

11 Migranter som ”transnationella agenter” Intervju med företagare i Sverige, från Tanzania
Remitteringar ”Pengarna [från svenskt bistånd] kommer inte fram riktigt på rätt sätt. Och det gjorde att jag ville starta projekt där - det var ett barnhem och ett sjuksköterskeinstitut. […] Om vi ska få hjälp måste vi kunna hjälpa själva.” ”Jag har samlat pengar själv.” [Både egna sparade pengar och pengar insamlade från Tanzania] ”Jag måste satsa både och – satsa på [mitt företag i Sverige] och satsa också där nere i mitt land. […] Tjänar jag bra pengar [här] då kan jag också få lite pengar att föra över på projektet innan jag börjar få bistånd eller låna pengar från banken.” Migranternas roll som förmedlare av kontakter Illustration av remitteringar, transnationella idéöverföringar och transnationell identitet genom en intervju. Företagare

12 Transnationell idéöverföring
Barnhemmet: [SIDA och tanzanska staten] bygger barnhem till aids-sjuka barn. Dom har glömt fattiga barn som är friska, […] som kan vara framtiden, nästa generation.” Vårdutbildningen: ”[Den ska ha] en annan kvalitet, ett annat mål. Det som jag har lärt mig här det ska överföras där nere. […] Det är [hur] man jobbar med människor, bemötande.” Transnationell identitet ”Jag känner mig hemma i Sverige […] och känner mig hemma fortfarande i Tanzania. […] Om du ser mig där nere - jag jobbar som jag gör här. […] Inte att jag åker på semester och sånt där. En känsla av att jag måste göra någonting i mitt land. Men om man ställde frågan om ’Var skulle du begravas när du dör?’, då kan jag svara med detsamma; i Sverige.

13 Slutsatser Ökad vikt åt internationell migration
Det transnationella perspektivet: en ram för att förstå och kategorisera Processer Individer ”Tänka annorlunda kring migration…”

14 Forskningsfrågor Migration och politik
Sambandet mellan politikområden (ex. utveckling, integration, näringsliv) Migration och den globala ekonomin Transnationalism och integration Konsekvenser av ändrade migrationsflöden Återflyttning Ökade flöden från ”nord” till ”syd”

15

16