Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
1
FRIIDROTT ÅR INTRODUKTION
2
Välkommen till kursen Friidrott 12-14 år
FRIIDROTT ÅR INTRODUKTION Välkommen till kursen Friidrott år Vem är du? Hur länge har du varit tränare? Hur gamla är dina aktiva? Vad hoppas du få ut av den här kursen?
3
Utbildningens mål När du har gått Friidrott 12–14 år…
FRIIDROTT ÅR INTRODUKTION Utbildningens mål När du har gått Friidrott 12–14 år… känner du till några tekniska betoningar, och kan ge instruktioner till ungdomar, i alla friidrottens grenar. vet du vad som är särskilt lämpligt att träna under pubertetsåren. har du en uppfattning om hur träning kan periodiseras under ett år. vet du något om barns och ungdomars rättigheter inom idrotten. är du minst lika motiverad att vara tränare som du är nu. har du utökat ditt nätverk och kontaktnät av andra ungdomstränare i friidrott. har du gjort det till en vana att reflektera över ditt ledarskap och din ledaruppgift. inser du att en tränarutbildning bara är ett av många tillfällen att söka kunskap om träning och tränarskap.
4
I träningsplanering och praktisk genomgång av träning fokuserar
FRIIDROTT ÅR INTRODUKTION I träningsplanering och praktisk genomgång av träning fokuserar denna kurs på pubertetstiden. Var uppmärksam på att aktiva i din träningsgrupp utvecklas i olika takt och låt aktiva som utvecklas sent fortsätta med den träning som beskrivs i kursen Friidrott 10–12 år tills de är mogna att gå vidare!
5
FRIIDROTTS-TRÄNARSKAP
FRIIDROTT ÅR FRIIDROTTS-TRÄNARSKAP
6
Är det rimligt att föräldrar har dessa förväntningar på er verksamhet?
FRIIDROTT ÅR FRIIDROTTSTRÄNARSKAP Är det rimligt att föräldrar har dessa förväntningar på er verksamhet? Idrottsmiljöer Utvecklande miljö En idrottsverksamhet där långsiktighet och lärande sätts i fokus. Trygg miljö En idrottsverksamhet utan inslag av mobbing, trakasserier, kränkningar och övergrepp. Säker miljö En idrottsverksamhet där anläggningar, transporter och utrustning inte utsätter deltagarna för onödiga faror. Delaktig miljö En idrottsverksamhet där deltagarna kan vara med och påverka villkor, förutsättningar och innehåll.
7
Aspekt på idrottsmiljö Kännetecken Hur viktigt är det?
FRIIDROTT ÅR FRIIDROTTSTRÄNARSKAP Aspekt på idrottsmiljö Kännetecken Hur viktigt är det? Hur stort ansvar ligger på dig/er som tränare? Vad kan du/ni som tränare göra? Idrottslig utveckling Långsiktighet och lärande Trygghet Utan mobbing, trakasserier m.m. Säkerhet Anläggningar, transporter m.m. Delaktighet Möjlighet att påverka
8
FRIIDROTT ÅR TRÄNINGSPLANERING
9
Vad ska träningen innehålla i grundstadiet – och vad kommer sen?
FRIIDROTT ÅR TRÄNINGSPLANERING Vad ska träningen innehålla i grundstadiet – och vad kommer sen? Källa: Friidrottens allmänna träningslära, sidan 27
10
Fördelning av träningstiden
FRIIDROTT ÅR TRÄNINGSPLANERING Fördelning av träningstiden Diagrammet utgår ifrån en långsiktig stegring av träningen med en total träningstid på 4-5 timmar (3 pass) för 12-åringar och 6-7,5 timmar (4 pass) för 14-åringar.
11
Prioriterad träning i puberteten
FRIIDROTT ÅR TRÄNINGSPLANERING Prioriterad träning i puberteten Uthållighet Styrka Källa: Friidrottens allmänna träningslära, sidorna 41 och 49
12
Prioriterad träning i puberteten
FRIIDROTT ÅR TRÄNINGSPLANERING Prioriterad träning i puberteten Snabbhet Rörlighet Källa: Friidrottens allmänna träningslära, sidorna 52 och 54
13
Prioriterad träning i puberteten
FRIIDROTT ÅR TRÄNINGSPLANERING Prioriterad träning i puberteten Koordination Källa: Friidrottens allmänna träningslära, sidan 58
14
Årsplanering Diskutera: Vad kännetecknar de olika
FRIIDROTT ÅR TRÄNINGSPLANERING Årsplanering Diskutera: Vad kännetecknar de olika perioder som träningsåret delas in i? (Se årsplanen, s. 27.) Allmän förberedelseperiod Tävlingsförberedelseperiod Tävlingsperiod
15
FRIIDROTT ÅR METODIK
16
De tre ”didaktiska” frågorna
FRIIDROTT ÅR METODIK De tre ”didaktiska” frågorna Vad? Vilken typ av träning är mest lämplig för ungdomar under puberteten? Varför? Vad är det som gör ungdomarna särskilt mottagliga för denna träning just nu? Hur? Vilka metoder och tillvägagångssätt ska jag använda för att förmedla innehållet?
17
FRIIDROTT ÅR METODIK Metodisk stegordning Från allmän löp-, hopp- och kastträning till mer grenspecifik träning. Bred och allmän rörelsebas prioriteras framför finslipning av ”färdig” teknik. Hitta utmaningar på lagom nivå för individen. Utmaning = utveckling. Läs om metodisk stegordning på sidan 19 och delge varandra exempel på hur ni jobbar med individanpassning av träningsövningar i era träningsgrupper. Läs om hopp- och kastträning med stora grupper (sidorna 20-21) och delge varandra vilka möjligheter och svårigheter ni ser med detta upplägg utifrån de platser ni tränar på i vardagen.
18
Våga vara frånvarande Låt ibland dina aktiva träna
FRIIDROTT ÅR METODIK Våga vara frånvarande Låt ibland dina aktiva träna utan att du är där eller utan att du ger några instruktioner. Aktiva som får träna själva lär sig gradvis att reflektera över vad de lärt sig, finna egna lösningar, utveckla kreativitet i träningen o.s.v.
19
FRIIDROTTS-TRÄNARSKAP
FRIIDROTT ÅR FRIIDROTTS-TRÄNARSKAP
20
Läs sidorna 8-9 tyst för dig själv.
FRIIDROTT ÅR FRIIDROTTSTRÄNARSKAP Läs sidorna 8-9 tyst för dig själv. Diskutera i par eller smågrupper: Kan punkterna i rutan på sidan 8 användas för kontinuerlig utvärdering av er träning? Är alla punkterna i utvärderingsplanen på sidan 8 lika viktiga, eller är någon av dem viktigare än någon annan?
21
Hemuppgift Friidrottstränarskap
FRIIDROTT ÅR FRIIDROTTSTRÄNARSKAP Hemuppgift Friidrottstränarskap Läs sidan 9 i ”Grundträning i friidrott” och fundera på… …om du/ditt ledarteam klarar av att tillgodose de punkter som Ulf Blomdahl lyfter som viktiga ledarattityder. …om någon aspekt är viktigare än de andra – och i så fall varför. Uppgiften kommer att redovisas i diskussionsgrupper under kursdag 4.
22
FRIIDROTT ÅR TRÄNINGSPLANERING
23
FRIIDROTT 12-14 ÅR TRÄNINGSPLANERING
Veckoplanering
24
FRIIDROTT 12-14 ÅR TRÄNINGSPLANERING
Observera betoningen på fysiska kvaliteter (styrka och uthållighet) under allmän förberedelseperiod. Observera betoningen på tekniska/ koordinativa kvaliteter (träning av friidrottens grenar) under tävlings-förberedelseperiod.
25
Vecko- och passplanering
FRIIDROTT ÅR INTRODUKTION Vecko- och passplanering Använd mallarna för vecko- och passplanering och planera: En träningsvecka. Minst två träningspass med val av delmoment, beskrivning av målsättning med varje moment och val av övningar. Grupparbetet ska ske i minst tre grupper, så att minst en grupp vardera jobbar med allmän förberedelseperiod, tävlingsförberedelseperiod resp. tävlingsperiod.
26
FRIIDROTT ÅR MÅNGKAMP
27
Ungdomsfriidrottens viktigaste gren
FRIIDROTT ÅR MÅNGKAMP Ett mångkampsinriktat träningsupplägg bör utgöra grunden för friidrottsträningen i puberteten. Ungdomsfriidrottens viktigaste gren Uppmuntra de aktiva att tävla i mångkamp så länge som möjligt, eftersom ett brett tävlande ger långsiktiga fördelar även för de aktiva som på sikt väljer en eller ett par grenar som ”sina”.
28
Teknisk grundposition
FRIIDROTT ÅR MÅNGKAMP Teknisk grundposition
29
FRIIDROTT 12-14 ÅR MÅNGKAMP
Mångkampsträning Planera så att alla grenar förekommer regelbundet i träningen, men inte nödvändigtvis varje vecka. Häcklöpning är den gren som mest effektivt säkerställer den tekniska grundpositionen. Lågintensiv grenträning kan ingå i uppvärmningen (ex. lågintensiva kast, lång uppvärmningsjogg).
30
FRIIDROTT ÅR STYRKETRÄNING
31
Dessa riktlinjer gäller för de ungdomar
FRIIDROTT ÅR STYRKETRÄNING Dessa riktlinjer gäller för de ungdomar som har börjat träna styrka före puberteten. Ungdomar i puberteten som inte har tränat styrketräning förut bör följa rekommendationerna för styrketräning före puberteten under en övergångs- period.
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.