Tjänstepension Vilka val kan man göra och hur gör man?

En presentation över ämnet: "Tjänstepension Vilka val kan man göra och hur gör man?"— Presentationens avskrift:

1 Tjänstepension Vilka val kan man göra och hur gör man?

2 Tjänstepensionens delar
- pension via jobbet Tjänstepensionens delar Ålderspension Minpension.se Efterlevande-skydd Information via försäkringsbolagen Tjänstepensionens delar Tjänstepensionens delar är ålderspension, efterlevandeskyddet och sjukförsäkringen. Hur stor din tjänstepension blir beror på vilket avtalsområde du tillhör. Har du jobbat inom olika områden kan du ha fler än en tjänstepension. Du som är egen företagare måste själv se till att kompensera för att du inte får någon tjänstepension. Du får heller ingen tjänstepension om du studerar eller är arbetslös. Sjukförsäkring Ersattningskollen.se

3 Tjänstepensionens storlek
Det finns två olika typer av tjänstepension: förmånsbestämd och premiebestämd. I en förmånsbestämd pension är du garanterad en viss procentsats av din slutlön när du går i pension. Du kan själv inte påverka den förmånsbestämda delen utan det är upp till din arbetsgivare att betala in den premie som behövs för att uppnå förmånen. I en premiebestämd pension är det bestämt hur mycket arbetsgivaren ska betala in. Exakt hur stor din tjänstepension blir med den här lösningen beror på avkastningens storlek och hur stor förvaltningskostnad som tas ut. Du påverkar själv din slutliga tjänstepension genom de val du gör.

4 Vilket avtal tillhör du?
TJÄNSTEPENSION Vilket avtal tillhör du? De fyra största avtalen för kollektivavtalad tjänstepension är: Avtalspension SAF-LO - Privatanställd arbetare ITP - Privatanställd tjänsteman PA16 - Statligt anställd KAP-KL/AKAP-KL – Kommun- och landstingsanställd

5 TJÄNSTEPENSION Hur mycket sätts av? De flesta omfattas av en premiebestämd kollektivavtalad tjänstepension: 4,5 % av lönen upp till upp till 7,5 inkomstbasbelopp (motsvarande kr/mån 2018). 30 % av lönen över 7,5 inkomstbasbelopp. Arbetsgivarna och fackförbunden har tagit hänsyn till att den allmänna pensionen har ett intjänandetak som motsvarar löner om kr/mån (8,07 inkomstbasbelopp) och därför får höginkomsttagare en större inbetalning till tjänstepensionen. Den generella trenden är att premiebestämd tjänstepension ökar (på bekostnad av förmånsbestämd tjänstepension). Alla nya tjänstepensionsavtal är premiebestämda.

6 Deltidspension/Flexpension
TJÄNSTEPENSION Deltidspension/Flexpension Allt fler omfattas av deltidspension/flexpension som är en extra insättning till tjänstepensionen. Tanken är att man ska kunna bekosta sin egen arbetstidsförkortning när man rundar av yrkeslivet på slutet. De som fortsätter att arbeta (utan att gå ner i arbetstid) får, allt annat lika, en högre pension. Deltidspension/Flexpension är framförallt en reform för dem som har långt kvar till pensionen. De som är nära pensionsåldern idag kommer inte att kunna spara ihop ett tillräckligt stort kapital för att bekosta sin egen arbetstidsminskning. Deltidspension innebär en stor skillnad mot de lösningar om arbetstidsförkortning som har gällt fram till idag. Såväl avgångspension som ”80/90/100-modellen” i privat sektor, som delpension som förekommer inom offentlig sektor, är helt beroende av om arbetsgivaren har råd vid det aktuella tillfället. De nya deltidspensionslösningarna flyttar frågan från arbetsgivaren till individen. I avtalet om deltidspension framgår det att arbetsgivaren kan avslå deltidspension om det skulle medföra en ”beaktansvärd störning i verksamheten”. Risken finns även att deltidspension blir en alternativ försörjning vid arbetsoförmåga eller arbetslöshet. För de flesta torde det vara en dålig affär att ersätta sjukpenning eller sjukersättning med delpension. Ett annat problem med deltidspension är att man frestas att leva på ett för stort kapital under tiden som deltidspensionär för att sedan få en lägre pension när man helt lämnar yrkeslivet.

7 Arbetsgivare utan kollektivavtal?
TJÄNSTEPENSION Arbetsgivare utan kollektivavtal? Tjänstepension överhuvudtaget? Ingen ram att hålla sig till. Vilka upplägg är vanliga i icke-kollektivavtalade tjänstepensioner? Kan det bli mer för pengarna i kollektivavtalade tjänstepensioner? Eftersom många anställda jobbar hos arbetsgivare som inte har vare sig kollektivavtal eller hängavtal är det viktigt att titta på vad som gäller på sådana arbetsplatser. Bra att poängtera är att det ofta inte alls finns någon ram att hålla sig till och att utformningen kan bli hur som helst. Man måste vara mycket insatt för att säkerställa att det blir en bra lösning. Vanligt att den anställde själv får bestämma fördelning mellan lön, tjänstepension och övriga försäkringar. Man kan få en så kallad bruttoram. Risk för att framförallt unga prioriterar lön och helt avstår eller sätter av för lite för tjänstepension. Tidiga inbetalningar är viktiga på grund av ränta-på-ränta-effekten. Inte alltid som sjukförsäkring erbjuds eller beviljas. Det finns heller ingen kollektivavtalsgaranti. Hos arbetsgivare som har kollektivavtal garanteras de anställda den pension de har rätt till även om arbetsgivaren inte betalar. Någon sådan motsvarighet finns inte inom icke-kollektivavtalade tjänstepensioner. Generellt sett är avgifterna högre inom de icke-kollektivavtalade tjänstepensionerna.

8 Valcentraler Pensionsvalet
TJÄNSTEPENSION Valcentraler Pensionsvalet Valcentralerna är en administrativ länk mellan arbetsgivare och pensionsbolag. Sköter alla val av premiebestämd tjänstepension. Olika valcentraler beroende på avtal. Debiterar premier och fördelar ut. I samtliga avtal finns det valcentraler. Deras uppgift är att teckna pensioneringsavtal med arbetsgivaren, de debiterar även premier och fördelar ut dem. De administrerar vilka val individen har gjort t ex vilket bolag och sparform. Vissa skickar även ut gemensamma värdebesked. Det är olika valcentraler för respektive avtalsområde.

9 Val i tre steg Hur ska du placera pengarna? Vilket bolag ska du välja?
TJÄNSTEPENSION Val i tre steg Hur ska du placera pengarna? Vilket bolag ska du välja? Ska nära anhöriga få pension om du avlider? Tjänstepensionsavtalen kan se väldigt olika ut. Men generellt kan man säga att det är tre beslut man behöver ta ställning till. Hur ska du placera pengarna? Vill du placera i fonder eller i en traditionell försäkring? Vill du ha möjlighet att själv kunna påverka ditt innehav eller vill du ha ett bolag som gör det? 2. Vilket bolag ska du välja? Det finns en mängd olika försäkringsbolag som har hand om tjänstepension. De flesta har olika livslängdsantaganden, det vill säga beräkningar på hur länge du förväntas leva, vilket även det kan påverka utfallet på din pension. 3. Ska anhöriga få pension om du avlider? Fundera över hur det ser ut för just dig och vilka behov du har.

10 TJÄNSTEPENSION Valet i praktiken Blankett E-legitimation

11 Val av sparform Traditionell försäkring Fondförsäkring Garanti
TJÄNSTEPENSION Val av sparform Traditionell försäkring Garanti Förvaltaren väljer ”Underhållsfri” Fondförsäkring Ingen garanti Du väljer själv Gratis att byta fonder

12 Återbetalningsskydd Fördel Nackdel
TJÄNSTEPENSION Återbetalningsskydd Fördel Den närmaste familjen får det uppsamlade pensionskapitalet när du dör Nackdel Du får en lite lägre pension i och med att du avstår arvsvinster Effekten av att ta bort återbetalningsskyddet är störst för den som är pensionär. Upp till 60-årsåldern är arvsvinsten mindre än 0,5 procent av pensionskapitalet per år. Därefter stiger arvsvinsten kraftigt år för år, och det år man fyller 85 år är den över 7 procent. Arvsvinster = Man ärver från andra personer som avlider och inte heller har ett återbetalningsskydd.

13 TJÄNSTEPENSION Familjeskydd* Ett visst bestämt månadsbelopp betalas ut som pension till familjen om du dör innan du går i pension Valbart prisbasbelopp per år: 1, 2, 3 eller 4 Valbar utbetalningstid: 5, 10, 15 eller 20 år Jämför med andra alternativ som kan vara billigare! Exempel: 1 prisbasbelopp på 5 år ger 3791 kr/mån till familjen och kostar 170 kr per år för 30-årig privatanställd arbetare. För en 60-åring är kostnaden för samma skydd 713 kr. För att få fram priset för 2, 3 eller 4 prisbasbelopp, multiplicera med 2, 3 eller 4. De exakta kostnaderna för familjeskyddet finns på Fora.se och Collectum.se. I kollektivavtalen finns även en tjänstegrupplivförsäkring som kan ge efterlevande upp till kr till make, maka, barn (beroende på den avlidnes ålder, arbetstid samt vilka efterlevande som finns). *Endast privatanställda (ITP och Avtalspension SAF-LO) 13

14 Vem kan behöva spara själv?
TJÄNSTEPENSION Vem kan behöva spara själv? Saknar tjänstepension! Pluggat länge Jobbat deltid Eget företag Jobbat utomlands Låg inkomst Eller: Pensionen räcker inte ändå Vill gå tidigt

15 Så påverkar avgifterna pensionen
TJÄNSTEPENSION Så påverkar avgifterna pensionen Källa: AMF

16 Många vill ha sin tjänstepension på kort tid

17 När är det tillåtet att avsluta sin pension i förtid (s.k. återköp)
TJÄNSTEPENSION När är det tillåtet att avsluta sin pension i förtid (s.k. återköp) Tjänstepensioner kan återköpas i de fall där man är på obestånd och pengarna från tjänstepensionen kan ge en varaktig lösning på de ekonomiska problemen. Det krävs att man är ägare till pensionsförsäkringen. Dessa återköp är ovanliga! Skatteverket kan även bevilja dispens vid synnerliga skäl men prövningen är mycket restriktiv. Generellt sett: Ja till privata pensionssparanden som understiger kr för Nej till tjänstepension annat än om kapitalet understiger kr för 2018 (30 procent av prisbasbeloppet). Det är pensionsbolaget/banken som beslutar om återköp. Det är ingenting som man som kund kan begära! Tjänstepensionen är inte som vilket sparande som helst. Arbetsgivaren får göra avdrag för kostnaderna för tjänstepensionen och som motprestation vill staten ha trygghet. Om tjänstepensionspengarna föll ut som engångsbelopp i stor skala skulle staten få oerhörda kostnader för den åldrande befolkningen. Staten ställer därför krav på hur pensionen får betalas ut. Skatteverket kan bevilja dispens men det är mycket ovanligt. Av förarbetena till bestämmelserna framgår bl.a. att med synnerliga skäl menas att en utebliven utbetalning närmast framstår som stötande. Det är inte tillräckligt att försäkringstagaren hamnat i allvarliga ekonomiska svårigheter och att förhållandena är ömmande.

18 När är det tillåtet att avsluta sin pension i förtid (s.k. återköp)
TJÄNSTEPENSION När är det tillåtet att avsluta sin pension i förtid (s.k. återköp) Privata pensionssparanden där värdet understiger 1 prisbasbelopp ( kr 2018) kan återköpas i förtid utan att Skatteverkets medgivande. De flesta försäkringsbolag och banker godkänner återköp under denna beloppsgräns. Tjänstepensioner kan återköpas enlig samma regel som ovan, om de är utanför kollektivavtalen och om försäkringsbolag och arbetsgivare godkänner.

19 Att tänka på inför uttag av pension
TJÄNSTEPENSION Att tänka på inför uttag av pension Tidig pension har flera nackdelar Att skjuta upp uttaget ger en högre pension (för de flesta) Ta inte ut allt på för kort tid Tänk på skatten Se över ditt behov av efterlevandeskydd Kontrollera rätten till bostadstillägg Tidig pension har flera nackdelar Att gå i pension vid 61 år innebär att månadsinkomsten minskar med ungefär en fjärdedel jämfört men om man hade fortsatt arbeta till 65 år. Det är ett matematiskt samband där pensionen ska räcka till fler utbetalningar genom att man är kortare tid som yrkesverksam och längre tid som pensionär. Det omvända förhållandet gäller också. De som väljer att jobba längre får en högre allmän pension, i storleksordningen 6 till 8 procent, för varje extra år genom fler inbetalningar och färre utbetalningar. Samma logik gäller för tjänstepensionen. Om man drabbas av arbetslöshet (före 65 år) så påverkas a-kassan av att man tar ut allmän pension. I många fall får man en dagpenning som är på 65 istället för 80 procent. Det gäller även om man bara tar ut en liten del av sin pension. Tar man ut tjänstepension så görs det även där avdrag från dagpenningen. De som omfattas av garantipension/bostadstillägg/äldreförsörjningsstöd saknar drivkraft att senarelägga sin pensionering efter 65 år eftersom man då går miste om utbetalningar (det är inte förmåner som räknas upp). Om man har rätt till garantipension betyder det inte alltid att fortsatt arbete ger en ökad total pension. Pensionsmyndighetens kundservice kan räkna på om det lönar sig att arbeta med garantipension efter 65 år. Ta inte ut allt på för kort tid Pensionsbolagen får telefonsamtal från 70-åringar som uttrycker förvåning och besvikelse över att pengarna är slut. Man minns inte alltid de val man gjorde för bara några år sedan. Undvik att komma upp i hög marginalskatt! Se till att du har tillräckliga inkomster även om du skulle ha lyckan att bli riktigt gammal. Gör en pensionsprognos via Minpension.se och jämför olika alternativ. Skaffa dig en känsla för vad pensionen kommer att innebära första månaden, om 5 år, om 10 år och livet ut. De flesta behöver se över sina utgifter och genomföra några förändringar i sin ekonomi. Fundera på hur ekonomin ser ut om du som lever i par skulle bli ensam. Både inkomst- och utgiftssidan och tillgångssidan. Tänk på skatten Om man tar ut pension samtidigt som man är yrkesverksam ökar sannolikheten för att man får betala statlig inkomstskatt (gäller inkomster över 452 100 kr/år, motsvarande cirka 38 000 kr/mån, för 2017). Genom att skjuta upp pensioneringen till det år man fyller 66 kan man höja sin inkomst eftersom skatten då blir lägre. Skatteeffekten är störst för de med lägre inkomster. Den som väntar med att ta ut pensionen till det år man fyller 66 och/eller fortsätter att arbeta får en positiv skatteeffekt på både arbete och pension som kan göra en stor skillnad för privatekonomin när man rundar av sitt yrkesliv. Se över behovet av efterlevandeskydd Ta ut pensionsdelar som saknar efterlevandeskydd först! Om du inte har partner eller barn bör du välja bort dessa skydd för att få en högre pension. Vissa tar ut pension för att placera om pengarna. För att det ska vara lönsamt, jämfört med att låta pengarna vara där de är, krävs det en avkastning som täcker de ökade avgifterna. Ofta är det en ekvation som är svår att få ihop. Kontrollera rätten till bostadstillägg En enkel tumregel är att du som är ensamstående och har en lägre månadsinkomst än cirka kronor efter skatt bör kolla upp om du kan ha rätt till bostadstillägg. För gifta gäller andra belopp. På Pensionsmyndighetens hemsida finns ett beräkningsverktyg där man kan få uppgift om man bör ansöka om bostadstillägg.