Sjöbo - en plats för tillväxt.

En presentation över ämnet: "Sjöbo - en plats för tillväxt."— Presentationens avskrift:

1 Sjöbo - en plats för tillväxt.

2 Dialogmöte 2 april, 2019 Program för dagen
9:30 Magnus Weberg hälsar välkommen 9:35 Om förstudien Framtidens kollektivtrafik på landsbygden Sophia Hammarberg, Tyréns och Frida Tiberini, Sjöbo/Tomelilla 10:00 Dialog i par/mindre grupper ”Walk n Talk” 10:30 Tre exempel på arbete med nya tekniska lösningar Kombinerad mobilitet – Mårten Rignell, Skånetrafiken Tester med självkörande bussar i Danmark - Anette Enemark, Movia Kollektivtrafik on demand – Fredrik Petterson, forskare K2 11:30 Diskussion med fokus på små orter och landsbygd 11:50 Avslutning och gemensam lunch

3 Syfte med dagen Presentera arbetet med förstudien
Lyfta frågan - kollektivtrafik på landsbygden - och tala framtid Lära oss mer om nya tekniska lösningar Stimulera idéer och partnersök för kommande pilotprojekt

4 Förstudien Framtidens kollektivtrafik på Landsbygden
Tre delar Nulägesanalys Självkörande bussar Utvecklingsmöjligheter Landsbygds- perspektivet Projektperiod: okt 2018-juni 2019 Projektägare: Sjöbo kommun Finansiärer: ERUF 50%, Sjöbo, Tomelilla Referensgrupp: Skånetrafiken, Region Skåne, K2

5

6 Beteende och val

7 Vilka är vi? Vilka är ni? Frida Tiberini
Yrkesroll: EU-samordnare (offentlig sektor) Bor i Malmö Jobbar Sjöbo och Tomelilla Busspendlare Sophia Hammarberg Yrkesroll: trafik- och stadsplanerare (privat sektor) Jobbar i Malmö Cyklar Vilka är ni?

8 Vilka är ni? (43 Kahoot-svar)
Yrkesroll på seminariet Politiker 20 Offentlig sektor 15 Privat sektor 2 Annat 5 Bor i Större stad (över inv.) 11 Större ort (över inv.) 5 Mindre ort eller landsbygd 27 Reste hit idag med Bil 30 Samåkte 0 Kollektivt 11 Gång/cykel 2 Arbetar i Större stad (över inv.) 15 Större ort (över inv.) 15 Mindre ort eller landsbygd 13

9 Mål för kollektivtrafiken
Skånes regionala utvecklingsstrategi: Vi ska satsa på att utveckla kommunikationer, framförallt kollektivtrafiken, som bidrar till att alla invånare kan ta sig till och från jobb, studier eller kultur- och fritidsaktiviteter på ett klimatneutralt och energisnålt sätt – oavsett var de bor. År 2030 ska tillgängligheten ha förbättrats så att 80 procent av arbetsplatserna är nåbara inom 45 minuter med kollektivtrafik för Skånes invånare. År 2030 ska kollektivtrafikens marknadsandel uppgå till minst 40 procent. Trafikförsörjningsprogram för Skåne (remiss): Minst 92% av skåningarna ska erbjudas minst 10 dagliga (vardagar) resmöjligheter till någon av regionens tillväxtmotorer med en restid på maximalt 60 minuter. Reflektion Dessa mål är gemensamma för hela regionen. Men förutsättningarna skiljer sig mellan stad och landsbygd och målen får därför olika konsekvenser beroende på var man bor. Kanske borde det finnas specifika mål för landsbygden så att landsbygdens perspektiv och behov lyfts? Skånes regionala utvecklingsstrategi: Vi ska satsa på att utveckla kommunikationer, framförallt kollektivtrafiken, som bidrar till att alla invånare kan ta sig till och från jobb, studier eller kultur- och fritidsaktiviteter på ett klimatneutralt och energisnålt sätt – oavsett var de bor. År 2030 ska tillgängligheten ha förbättrats så att 80 procent av arbetsplatserna är nåbara inom 45 minuter med kollektivtrafik för Skånes invånare. År 2030 ska kollektivtrafikens marknadsandel uppgå till minst 40 procent. Trafikförsörjningsprogram för Skåne (remiss): Minst 92% av skåningarna ska erbjudas minst 10 dagliga (vardagar) resmöjligheter till någon av regionens tillväxtmotorer med en restid på maximalt 60 minuter. Reflektion Dessa mål är gemensamma för hela regionen. Men förutsättningarna skiljer sig mellan stad och landsbygd och målen får därför olika konsekvenser beroende på var man bor. Kanske borde det finnas specifika mål för landsbygden så att landsbygdens perspektiv och behov lyfts?

10 Resvanor i Sjöbo och Tomelilla
Bilar/invånare Sjöbo: 476 Tomelilla: 460 Sverige: 377 Färdmedelsfördelning: Enligt resvaneundersökningen från 2013 gjordes den övervägande majoriteten, 77 %, av resor i de båda kommunerna med bil. Endast 11 % av resorna i kommunerna utgjordes av kollektivtrafikresor varav 9 % gjordes med buss och 2 % med tåg. Vi kan även konstatera att bilinnehav är mycket högre i Sjöbo och Tomelilla jämfört med genomsnittliga i Sverige. Så vad är det som gör att färdmedelsfördelningen ser ut såhär? Är det den begränsade tillgången till kollektivtrafik? Eller det höga bilinnehavet? Vad är hönan och vad är ägget?

11 Kollektivtrafiktillgång
Av invånarna i Sjöbo och Tomelilla bor 60% respektive 50% utanför centralorterna som till stora dela enbart försörjs av närtrafik. Trafikutvecklingsplanen innebär åtgärder som medför att utbudet förbättras på de större pendlingsstråken men för­sämras för pendling mellan mindre orter på landsbygden. När det kommer till kollektivtrafiktillgången kan vi börja med att konstatera att: Kommunerna Sjöbo och Tomelilla har en stor tätortsnära landsbygd och är bland de i Skåne som har störst andel invånare boende utanför centralorterna, ca 60 % i Sjöbo och 50 % i Tomelilla. Stora dela av kommunerna försörjs enbart av närtrafik, skrafferade områden på kartan. Det är områden där det saknas busslinjer. I Skånetrafikens ”Trafikutvecklingsplan ” beskrivs vilka åtgärder som planeras under de kommande tre åren. Sammantaget för kommunerna Sjöbo och Tomelilla innebär planen att utbudet förbättras på de större pendlingsstråken, linje 160 och SkåneExpress-linjerna, men för­sämras för pendling mellan mindre orter på landsbygden.

12 Näringslivets behov av kollektivtrafik
”Tillgång till boende nära Glimmingehus eller körkort och bil är helt avgörande då allmänna kommunikationer saknas. Hur man kommer att ta sig till arbetet måste redovisas i ansökan.” - Annons för en tjänst som butiks- och entré­personal på Glimmingehus Näringslivets behov av kollektivtrafik har vi försökt illustrera genom att: i kartan redovisa företag i Sjöbo och Tomelilla fördelade på antalet anställda. Kommunala arbetsplatser är inte med här. Det finns en koncentration av företag med flera anställda till orterna. Men det finns även många mindre företag och egenföretagare som är väldigt utspridda över hela landsbygden. Det är svårt att tillgodose alla dessa arbetsplatser med kollektivtrafik eftersom kollektivtrafiken är koncentrerad till stråk. Det är dock inte enbart kollektivtrafikutbudet som är problemet, även attityden till kollektivtrafik och bilnormen hos företagare och anställda på landsbygden påverkar det låga kollektivtrafikresandet. Detta återspeglas i utdraget från jobbannonsen för personal till Glimmingehus: ”Tillgång till boende nära Glimmingehus eller körkort och bil är helt avgörande då allmänna kommunikationer saknas. Hur man kommer att ta sig till arbetet måste redovisas i ansökan.” Detta belyser hur svårt det är att arbetspendla med kollektivtrafik på landsbygden.

13 Näringslivets behov av kollektivtrafik
Sammanfattning från fokusgruppsmötet 28/3 om framtida kollektivtrafik till arbetsplatser och besöksmål på landsbygden: Ofta lättare att pendla in till stan än till grannbyn vilket medför svårigheter att rekrytera på landsbygden. ”Vi hämtar själva flera av våra anställda, en får skjuts av sin pappa.” Besöksnäringen – vi jobbar när andra är lediga, kvällar, helger, lov. Kommunens arbetsplatser på mindre orter – liknade utmaningar med ung personal som arbetar obekväma arbetstider. Anropstyrda bussar som går kl 14 på helgen den ena vägen gör ingen skillnad. Bättre dialog med Skånetrafiken. Hitta snabba enkla lösningar: ex. flytta en hållplats ca 1 km för att förbättra tillgängligheten till ett besöksmål med 30 000 besökare. Det fokusgruppsmötet som hölls förra veckan på ämnet framtida kollektivtrafik till arbetsplatser och besöksmål på landsbygden kan sammanfattas i följande punkter: Ofta lättare att pendla in till stan än till grannbyn vilket medför svårigheter att rekrytera på landsbygden. Den deltagare berättade att ”Vi hämtar själva flera av våra anställda, en får skjuts av sin pappa.” Besöksnäringen – vi jobbar när andra är lediga, kvällar, helger, lov. Kommunens arbetsplatser på mindre orter har liknade utmaningar med ung personal som arbetar obekväma arbetstider. Man menade att Anropstyrda bussar som går kl 14 på helgen den ena vägen gör ingen skillnad. Man vill ha Bättre dialog med Skånetrafiken. Hitta snabba enkla lösningar: ex. flytta en hållplats ca 1 km för att förbättra tillgängligheten till ett besöksmål med 30 000 besökare.

14 Resor på fritiden Kvot mellan helgresande och vardagsresande
Kvoten av resandet en sommarvardag jämfört med en vardag i mars Fritidsresor består av serviceresor, rekreationsresor och social resor. För samtliga kategorier utgör bilen med i snitt 61 % det främsta färdmedlet enligt Region Skånes RVU. Anmärkningsvärt är att andelen resorna som görs med tåg i snitt endast är 3 % och med buss 7 %, vilket är en väldigt liten kollektivtrafikandel. I Skånetrafiken stråkanalys av de prioriterade busstråken analyserades både helg­resandet i förhållande till vardagsresandet och sommarresande på de olika linjerna i syfte att återspegla fritidsresandets betydande. Längs de svarta stråket bl.a. mellan Kristianstad-Tomelilla, Kristianstad-Simrishamn och Tomelilla-Ystad är både helgresande och sommarresande som högst. Men fritidsresandet sammanfaller, speciellt på helger, med perioder av lägre turtäthet, vilket försvårar för människor att resa kollektivt.

15 - Citat från ”Ung i Sjöbo”, Sjöbo kommun (2017)
Ungdomars resor ”Bussar inom Sjöbo är viktigare än tåg, det går inte att ta sig någonstans på helger och kvällar. Måste ha skjuts av föräldrar, köra moppe eller EPA annars.” - Citat från ”Ung i Sjöbo”, Sjöbo kommun (2017) Detta citatet säger en del om ungdomars resor: ”Bussar inom Sjöbo är viktigare än tåg, det går inte att ta sig någonstans på helger och kvällar. Måste ha skjuts av föräldrar, köra moppe eller EPA annars.” Citatet kommer från ”Ung i Sjöbo” där samtliga elever som gick i 9:an på Sjöbos skolor under vårterminen 2017 gavs möjlighet till ett samtal om att vara ung i Sjöbo kommun. Enligt utredningen är det tydligt att bättre kollektivtrafikutbud är den viktigaste frågan för ungdomarna då detta skulle tillgängliggöra ett större utbud, göra det lättare att umgås och delta i fritidsaktiviteter samt underlätta de ungas gymnasiegång. Ett budskap från rapporten var därför att mobilitet i regionen också gäller landsbygden och att bättre kollektivtrafik, särskilt till byarna, borde utredas. Diagrammet som visar andel kollektivtrafikresor per ärende visar också tydligt att ungdomar är en grupp som verkligen är i behov av kollektivtrafik.

16 Kollektivtrafikens kostnader
Gällande kollektivtrafikens kostnader så täcker biljettintäkterna cirka 60 % av Skånetrafikens kostnader, resterande cirka 40 % står Region Skåne för. Kommunens tillköp av extra turer utgör enbart en mindre intäkt men kan för en enskild linje vara mer omfattande. Kostnadstäckningsgraden i tabellen visar hur stor andel som biljett­intäkterna står för. Siffrorna visar tydligt problematiken i att få ekonomi i kollektivtrafiken på landsbygd. T.ex. är den faktiska kostnaden för resor som görs med närtrafiken och anropsstyrda resor är ca 200 kr/resa. Det som främst är kostnadsdrivande för kollektivtrafiken är antalet turer som körs.

17 Självkörande fordon - Tekniken
Hype cycle Framtida utveckling enligt olika fordonstillverkare Nästa del av förstudien, efter denna nulägesbeskrivning, går ut på att utreda utvecklingsområden inom kollektivtrafiken där självkörande fordon är ett område. När ny teknik utvecklas kan den förväntade utvecklingen förutspås med en så kallad ”Hype Cycle” som ger en indikation på vilket resultat som kan förväntas bli verklighet utifrån var en teknik befinner sig på Hype Cyclen. Enligt denna Hype cycle nådde förväntningarna på självkörande fordon sin topp 2015, vid detta tillfälle troddes det dröja 5–10 år innan själkörande fordon var helt integrerade i samhället. Idag är förväntningarna på tekniken är på väg ner på kurvan, tidshorisonten har också ändrats till att förutspå att det kommer ta 10 år eller mer fr.o.m. idag innan fullt autonoma fordon är integrerade i samhället. Ny slide: Många fordonstillverkare är dock mer optimistiska och menar att de redan är på god väg att lansera sina egna varianter av det självkörande eller förarlösa fordonet. Det är många som sätter hög tilltro till självkörande fordon. Men tekniken är bara en del. Attityd och beteende är en annan viktig aspekt.

18 Självkörande fordon – Attityd & beteende
Vi har bl.a. tagit del av Inter metras marknadsundersökning där 561 svenskar besvarade en webbenkät med frågor om kännedom, inställning och vilka möjlig­heter och farhågor de ser med självkörande bilar. Undersökningen visade att hälften av de svarande är positiva till självkörande fordon.

19 Självkörande fordon – Attityd & beteende
Den yngre generationen är mest positiv till fullständig automatisering Och den äldre generationen är minst positiva.

20 Självkörande fordon – Attityd & beteende
Men det är främst storstadsbor som är positiva. Sammantaget pekar litteraturen på att de tekniska, fysiska och ekonomiska förutsättningarna är goda för självkörande kollektivtrafik på landsbygden. Däremot är inställningen till denna typ av fordon mer negativ bland boende på landsbygden vilket innebär att det kan finnas viss motvilja att nyttja denna typ av tjänst. Inte minst finns ett motstånd hos äldre, vilket enligt litteraturen kan vara en av de primära målgrupperna för framtidens kollektivtrafik. Vår slutsats från detta är att det finns ett stort behov av att jobba med beteende och attityder om vi ska lyckas med att införa nya innovativa lösningar för kollektivtrafiken.

21 Dialog Diskutera utmaningen och behovet av  kollektivtrafik på landsbygden och byarna
Passa på att prata med någon annan  Våga tänka nytt - vända, vrida på det vi redan vet - ”ställ dumma frågor” Testa olika perspektiv - regionalt och lokalt - långa och korta resor - stad och land  Fint väder? Walk n Talk - följ mig på en 20 min promenad Ingen direkt ”redovisning” av diskussionerna Tankar och idéer som ni vill skicka med förstudien - skriv upp och ge oss eller maila det till oss efterhand

22 Sjöbo - en plats för tillväxt.

23 Dialogmöte 2 april, 2019 Program för dagen
9:30 Magnus Weberg hälsar välkommen 9:35 Om förstudien Framtidens kollektivtrafik på landsbygden Sophia Hammarberg, Tyréns och Frida Tiberini, Sjöbo/Tomelilla 10:00 Dialog i par/mindre grupper ”Walk n Talk” 10:30 Tre exempel på arbete med nya tekniska lösningar Kombinerad mobilitet – Mårten Rignell, Skånetrafiken Tester med självkörande bussar i Danmark - Anette Enemark, Movia Kollektivtrafik on demand – Fredrik Petterson, forskare K2 11:30 Diskussion med fokus på små orter och landsbygd 11:50 Avslutning och gemensam lunch

24 Sjöbo - en plats för tillväxt.

25 Vad händer nu? Fokusdagar – beskriva utvecklingsmöjligheterna
Färdig förstudierapport i maj 8 maj tema resande på ”Tomelilla Innovation Week” Evenemang 23 – 29 maj ”Skåne Innovation Week” Slutrapportering för förstudien i juni

26 Avslutande medskick Detta är bara början på en spännande upptäcktsfärd
Inte bara om tekniska lösningar - lika mycket beteende, val och kostnader Lära av andras erfarenheter - lära av varandra Vi söker aktivt partners för framtida projekt Skånetrafiken – Regionen – akademin - andra kommuner privata aktörer – Sverige och utomlands EU-val den 26 maj! Landsbygdsfrågor, självkörande bussar och digitalisering är EU-frågor! Återkoppla till syftet med dialogmötet -Presentera arbetet med förstudien -Lyfta frågan - kollektivtrafik på landsbygden - och tala framtid -Lära oss mer om nya tekniska lösningar -Stimulera idéer och partnersök för kommande pilotprojekt Viktigt att förmedla - Detta är bara början på en spännande upptäcktsfärd - Det handlar inte bara om tekniska lösningar utan lika mycket beteende, val och kostnader - Detta är ingenting som Sjöbo och Tomelilla kan eller vill göra helt själva. Vi söker aktivt partners för framtida projekt. Skånetrafiken ser vi som en självklar partner, hur, vad, rollfördelning och budget får vi diskutera i något annat forum. - Vi delar gärna tankar och erfarenheter med andra kommuner. Bra om vi kan testa olika idéer, utvärdera och dela erfarenheter, lära av varandra. - Partners kan vara privata aktörer, en större arbetsgivare eller besöksmål, tjänsteutvecklare, tekniska utvecklare, föreningar etc. I Sverige och utanför EU-valet! EU-parlamentet kommer prata om landsbygdsutveckling, förarlösa fordon etc.