NVDB Utbildning om företeelser Block 3

En presentation över ämnet: "NVDB Utbildning om företeelser Block 3"— Presentationens avskrift:

1 NVDB Utbildning om företeelser Block 3
Version

2 Förkunskaper för detta bildspel
Innan du tittar på detta bildspel bör du ha kunskaper motsvarade det som förmedlas i NVDB-skolan och i Block 2 - vägnät. Du bör under bildspelets gång ha tillgång till Dataproduktspecifikationer Regler för insamling och leverans av vägdata för att göra egna fördjupningar. Se

3 Så här använder du bildspelet
På nästa bild finns en översikt från vilken man kan hoppa till valda delar. Klickar man med musknappen på denna symbol hoppar man till valt avsnitt. Klickar man med musknappen på denna symbol hoppar man tillbaka till översikten.

4 Översikt NVDB och dess partners Vad ska NVDB innehålla
Vägnätets egenskaper - modell Företeelsetyper Vad är historik? Exempel – Skapa, rätta etc. Stabilt vägnät Samband mellan företeelser Ändringslogg

5 NVDB – Nationell vägdatabas
En grundläggande databas Beställd av regeringen Databasen innehåller: Alla vägar i Sverige som ingår i bilnätet (april 2016 ca km) Cykelnätet under uppbyggnad (april 2016 ca km) Gångnät är också möjligt att lagra Drygt 40 egenskaper på vägen (s.k. företeelsetyper) Garanterad och väl definierad kvalitet Registrering sker i samverkan med källan till uppgiften. Samarbetsprojekt mellan dataleverantörerna som är parter och som gemensamt äger och förvaltar data.

6 NVDB’s parter och tillika dataleverantörer
Styrning via NVDB-rådet NVDB Alla Sveriges kommuner är dataleverantörer till NVDB, i figuren representerade av Sveriges Kommuner och Landsting.

7 NVDB-fabriken

8 Vilken typ av vägnät skall finnas i NVDB
Grundregel De vägar som skall ingå i NVDB är ”Sådana vägar, gator, torg och andra leder eller platser som allmänt används för trafik med motorfordon” Dessutom ska vägar som är avsedda för cykeltrafik ingå Utöver det kan vägar avsedda för gångtrafik ingå © Yngwe Elfwing

9 Vad är en företeelse? En Företeelsetyp är en beskrivningsmall för en grupp företeelser med likartade egenskaper. En Företeelse är en enskild förekomst av ett visst föremål eller händelse med en bestämd uppsättning egenskaper som kan knytas till vägnätet. En företeelse är av en viss typ, en s.k. företeelsetyp. Exempel på en företeelse av typen Vägbredd är en viss sträcka av vägen som har vägbredden 9 meter.

10 Hur beskriver man vägens företeelser?
Följande avsnitt med bilder beskriver hur man beskriver vägens företeelser och hur man kopplar dem till vägnätet. Bilderna ger en inblick i hur NVDB’s modell och databas är uppbyggd. © Yngwe Elfwing

11 Egenskaper på vägen... Företeelser
Föremål eller händelse som kan knytas till vägnätet. Gatunamn Företeelsen ”Selma Lagerlöfsgatan” Gatunamn Företeelsen ”von Platensgatan”

12 Generisk Företeelsemodell
Generisk är ett begrepp som används för att beskriva en allmän företeelse (en mall), dvs. ett gemensamt sätt att beskriva olika egenskaper.

13 Företeelsetyp En generell beskrivning av de företeelser som är av viss typ och hur de kopplas till vägnätet. Dvs. en mall för att beskriva en viss typ av fenomen längs vägnätet. Attributtyper beskriver företeelsetypens egenskaper. Ett antal attribut definierar hur förekomster skall vägnätsanknytas. © Yngwe Elfwing

14 Högsta tillåtna hastighet: 50
Företeelsen Är av viss företeelsetyp Har en eller flera utbredningar (av viss utbredningstyp) Har attribut (av viss attributtyp) Attributen har ett värde (av viss datatyp) Attributet kan vara samtidigt Hastighetsgräns utbredning Högsta tillåtna hastighet: 50

15 Vägnätsanknytning Företeelsen knyts till vägnätet med en utbredning.
Var är det motorväg? Vilken hastighet gäller här? 50 30 km/tim 50 km/tim

16 Länkutbredning Antingen Sträckutbredning*)… eller Punktutbredning
Företeelsetyp: Slitlager Attribut: Slitlagertyp Attributvärde: Belagd Nod A Nod B Antingen Sträckutbredning*)… Punkt 10 meter från nod A mot nod B Företeelsetyp: Väghinder Attribut: Hindertyp Attributvärde: Låst grind eller bom Nod A Nod B eller Punktutbredning *) Sträckutbredning kallas även linjeutbredning

17 Utbredningstypen länkutbredning
Kan vara riktningsuppdelad. Anges för företeelser som beskriver vad som gäller då man rör sig längs vägen. Värden: MED, MOT eller ’MED och MOT’ (dvs dubbelriktad) Kan vara sidouppdelad, HÖGER, VÄNSTER, ”HÖGER och VÄNSTER” eller MITT. Anges då fysisk placering på vägen är av betydelse.

18 Nodutbredning - exempel
Nod B Företeelsetyp: Vändmöjlighet Attribut: Vändmöjlighetsklass. Attributvärde: 1 Attribut: Typ av vändmöjlighet. Attributvärde: vändplan Nod A

19 Vägutbredning Används bara för Företeelsetyperna: Har attributen:
Gatunamn Vägnummer Har attributen: Länkroll Värdväg/gästväg (om vägutbredning Med Värd) Ordningsnummer för utbredningarna Storgatan

20 Vägutbredning utbredningsordning
namn: Storgatan Utbredning ordningsnr: 1 Utbredning ordningsnr: 2 Utbredning ordningsnr: 3 nr. 1 nr. 10 nr. 20 nr. 25

21 Vägutbredning utbredningsordning och länkroll
Normal Gren Syskon bak Syskon fram 1 2 3 4 5 6 7 8 Regel: Utsökning på ’Normal’ eller ’Syskon fram’ ska ge utbredningar sorterade i vägens framriktning Utsökning på ’Normal’ eller ’Syskon bak’ ska ge utbredningar omvänt sorterade i vägens bakriktning Länkroll:

22 Vägutbredning Värdväg/Gästväg
Då flera vägar utbreder sig samtidigt är alltid en Värd, de övriga är Gäster! På den här sträckan är väg 50 värd och 70 är gäst. 70 50 Lägst nr är oftast värd

23 Svängutbredning Svängutbredning används för att beskriva t.ex.
port 1 port 2 port 1 port 2 nod A nod A Svängutbredning används för att beskriva t.ex. Förbjuden sväng: från: länkPort 1 via: nod A till: länkPort 2 Alltså, det är förbjudet att svänga till höger i korsningen (noden)!

24 VägutbredningMedVärd
Vägnätsanknytning NätElement refererar till har Utbredning Företeelse (from Vägnätsmodell) 1 0..* NodUtbredning LänkUtbredning VägUtbredning SvängUtbredning PunktUtbredning LinjeUtbredning VägutbredningMedVärd

25 Generalisering av företeelser vid korsning
En sträckföreteelse som är heltäckande ska alltid beskrivas från nod till nod. Utbredning ska dras ända ut till noden så att inga glapp skapas I figuren så ska slitlager grus finnas även de första metrarna på den röda sträckan

26 Samtidighet för företeelser
Det kan finnas flera officiella Gatunamn på samma vägsträcka och som gäller samtidigt. Så är fallet i t.ex. cirkulationsplatser. Därför är samtidiga företeelser tillåtna för gatunamn. Med samtidiga utbredningar menas att en företeelsetyp kan ha flera förekomster på samma ställe och som gäller samtidigt. T.ex. kan flera cykelleder förekomma på samma vägavsnitt. En vägsträcka kan ha flera cykelleder. Det kan samtidigt finnas flera färjeleder på samma sträcka och som gäller samtidigt därför är samtidiga företeelser tillåtna för färjeled.

27 Samtidighet för företeelser
Då samtidighet inte är tillåten får absolut inte företeelser överlappa varandra och vara samtidigt gällande. Vägbredd 6 meter Vägbredd 7 meter Otillåtet överlapp!

28 Samtidighet för attribut
Samtidigt attribut – Ett samtidigt attribut har en värdemängd ur vilket flera värden kan väljas. Dvs. det som registreras är en uppräkning av noll, ett eller flera värden. Exempel: Förbud mot trafik gäller lastbil, buss, traktor.

29 Sammansatt attribut Sammansatt attribut – Ett sammansatt attribut består i sig av två eller fler underattribut. För att hålla samman en beskrivning till en logisk enhet har man valt att gruppera underattributen tillsammans och skapat ett sammansatt attribut. Ett exempel är Attributet Tidsintervall som i sig innehåller flera attribut som t ex startdag, slutdag, dagslag, klockslag etc. Ett attribut kan vara både sammansatt och samtidigt.

30 En företeelse Kan ha en eller flera tidsversioner, dock gäller de ej samtidigt! En tidsversion har en uppsättning med attribut och utbredningar som är giltiga under tidsperioden!

31 Företeelse kan byta skepnad över tid
Företeelse F1 Tidsversion 2 Fr.o.m till Attribut 1 = ”C” Attribut 2 = ”D” Tidsversion 1 Fr.o.m till Attribut 1 = ”A” Attribut 2 = ”B”

32 Det finns en mängd olika företeelser i NVDB
© Yngwe Elfwing

33 Exempel på administrativa företeelsetyper
Funktionell vägklass En klassificering baserad på hur viktig en väg är för det totala vägnätets förbindelsemöjligheter. Gatunamn Officiellt adressbildande namn på gatan Övriga vägnamn Ej adressbildande identifikation av vägen Vägnummer Vägnummer för allmänna vägar som ingår i riks- och länsvägnätet. Väghållare Den som är ansvarig för väghållningen.

34 Väghållare Den som är ansvarig för väghållningen (vilket inte behöver vara samma som den som sköter driften) Heltäckande på vägnätet Det är inte den som sköter driften av vägen eller gatan

35 Att tänka på för Väghållare
Ska finnas på allt vägnät oavsett nättyp Väghållartyp måste anges (statlig, kommunal, enskild) Vid ändring från statligt till kommunalt Trafikverksspecifika företeelser skall avslutas (dvs specifikt statliga företeelser) Ändring från kommunalt till statligt Vägnummer och Trafikverksspecifika företeelser skall läggas på av Trafikverket Ändring från statligt/kommunalt till enskild Vägnummer, Bärighet och Trafikverks- specifika företeelser skall avslutas. © Yngwe Elfwing

36 Mer om Väghållare Då man byter väghållare ska ”lämnare” och mottagare vara överens att så ska ske samt vem som levererar uppgift om byte till NVDB. Överenskommelsen om byte av väghållartyp behöver inte bifogas i leveransen till NVDB.

37 Gatunamn Gatunamn är det officiella adressbildande namnet på gatan. Andra namn ska läggas i företeelsetypen Övrigt vägnamn. Namnet har satts genom kommunalt beslut (t.ex. namnberedningen). Namnet är vanligtvis skyltat. Att företeelsen gatunamn har hög kvalitet är av stor betydelse för navigering eller då trafikregler skapas och kopplas mot vägnätet. En gata med ett visst gatunamn kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar. Företeelsen skall ha sin utbredning på alla dessa länkar. I de fall ett gatunamn börjar eller slutar i en korsning bör utbredningen för företeelsen starta respektive sluta i noden som representerar korsningen. Utbredningstypen är ”Vägutbredning med värd”

38 Att tänka på för Gatunamn
Namn på gatan ska alltid finnas i attributet Namn (kommunalt beslut för adressbildande namn) Värd/gäst: På vissa vägavsnitt kan flera gatunamn samexistera. T ex i en trafikplats. Den ena är då värd och de övriga gäster på vägavsnittet. Värd/gäst måste anges. Länkroll: Talar om vilken roll de olika körbanorna har. En gata är antingen ”normal”, parallella körbanor (syskonlänkar) typ esplanad eller förbindelsevägar (grenar). Detta, tillsammans med värd/gäst, gör det möjligt att beräkna gatunätets längd. Länkroll måste alltid anges och har värdena normal, syskon fram, syskon bak eller gren. Riktning: bör anges i gatans adressriktning Utbredning: Ett gatunamn registreras alltid som en enda företeelse med en eller flera utbredningar.

39 Vad är gaturum? Gaturum: Rum bildat av gata och bebyggelse med tomtmark i stad eller tätort. Gaturummet kännetecknas av att gatan står i ett nära förhållande till bebyggelsen som vanligen ligger längs en fast byggnadslinje och utgör väggar i rummet. Plank och staket, häckar och träd kan också bilda väggar och i viss mån tak i gaturummet. Ett typiskt gaturum är symmetriskt uppbyggt och består av huvudelementen bebyggelse, trottoar och kantstödsavgränsad körbana.

40 Gatunamn i gaturummet Alla referenslänkar i gaturummet ska ha gatunamn. I gaturummet kan flera referenslänkar gå jämsides, dvs bilnät med syskonlänkar (esplanader) eller på båda sidor om refuger dessutom cykelnät med cykelfält, cykelbanor, cykelöverfarter etc. samt gångnät. Alla dessa samexisterar i gaturummet och alla ska då ha gatunamn. Nyttan finns bl a i navigeringstillämpningar. ”Stationsgatan” på gren i cykelnätet Gångnätet redovisas inte i bilden ovan. ”Stationsgatan” på cykelbana, syskonlänk i bakriktning i cykelnätet ”Stationsgatan” på cykelbana, syskonlänk i framriktning i cykelnätet ”Stationsgatan” på syskonlänk i bakriktning i bilnätet ”Stationsgatan” på syskonlänk i framriktning i bilnätet

41 Vägnummer Vägnummer för allmänna vägar som ingår i riks- och länsvägnätet Vägar som har under- nummer är matarleder till större vägar, ex. europavägar Värd eller gäst Länkroll Riktning

42 Att tänka på för Vägnummer
Vägnummer finns alltid om Väghållartyp = statlig och Vägtrafiknät = Bilnät men kan även finnas för andra värden på väghållartyp. Utbredning: Ett vägnummer registreras alltid som en enda företeelse med en eller flera utbredningar. Vägnummer ajourhålls av Trafikverket. Observera att en väg/gata med vägnummer kan till hela sin längd vara kommunal. I dessa fall är det speciellt svårt att veta när ombyggnader skett som leder till ajourhållning av vägnummer. Enskilda vägar som har vägnummer bör utredas om de har rätt väghållare (Öresundsbron är ett undantag). Värd/Gäst: Gästväg registreras när två eller flera vägnummer finns på samma fysiska vägsträcka. En av vägarna beslutas vara värdväg, vanligen den med det lägsta vägnumret. De övriga kallas för gästvägar. Om någon av vägarna med samma sträckning är europaväg men har ett högre nummer så är det ändå den som ska vara värd. En värdväg kan ha flera gästvägar som kan ha olika riktning gentemot värdvägen. Regeln för att skapa riktning är att en väg startar i söder/väster och slutar i öster/norr. Riktning för utbredningar registreras alltid i förhållande till länkens riktning, med eller mot (för vägnummer är inte riktning =”med och mot” tillämplig). Det ska alltid finnas en länkroll på varje vägsträcka. Separata utbredningar måste skapas för de olika delar av vägen där länkrollerna skiljer sig åt. Grenar skall ha samma vägnummer som vägen med det lägsta vägnumret som ingår i korsningen. Statliga vägsträckor som ingår i rastplatser ska ha ett vägnummer och länkrollen ska sättas till "Gren".

43 Mer om Vägnummer Vägnummer skall läggas på nytt kommunalt vägnät om det är uppenbart att det skall vara så. Inga glapp får finnas. Vägnummer skall ajourhållas och överensstämma med ”Sammanställning över vägar”. I övrigt skall samtliga beslut tagna av Länsstyrelsen (Trafikverket) läggas in. © Yngwe Elfwing

44 Övrigt vägnamn Skyltade och icke skyltade Namn som inte är adressbildande men som används som identitetsbegrepp oavsett typ av väg. Att tänka på för Övrigt vägnamn: Namnsättande organisation och alla andra attribut måste finnas. Samtidig företeelse, dvs det kan finnas flera namn på samma sträcka. Utbredningen måste inte vara sammanhängande. Övrigt vägnamn börjar och slutar normalt i nod. Skyltade och icke skyltade namn som inte är adressbildande men som används som identitetsbegrepp för statliga, kommunala, skogliga och enskilda vägar. Det kan samtidigt finnas flera vägnamn på samma vägsträcka och därför är samtidiga företeelser tillåtna. En väg med ett visst vägnamn kan ibland dela sig i två parallella eller flera divergerande länkar (t.ex. skilda körbanor eller förbindelsevägar i korsningar och trafikplatser). Företeelsen skall ha sin utbredning på alla dessa länkar. Då ett vägnamn går fram till en korsning bör företeelsens utbredning starta alternativt sluta i noden som representerar korsningen. © Yngwe Elfwing

45 Trafikregelföreteelser

46 Trafikregler i NVDB Trafikregler grundade på beslut (lokala trafikföreskrifter, LTF hämtas från RDT) eller Trafikregler på enskild väg som väghållaren beslutat genom att sätta upp skylt Begränsad bruttovikt Begränsad fordonsbredd Begränsad fordonslängd Begränsat axel-/boggitryck Bärighet (Upplåten bärighetskl.) Cirkulationsplats Förbjuden färdriktning Förbjuden sväng Förbud mot trafik Gågata Gångfartsområde Hastighetsgräns Inskränkningar transport av farligt gods Miljözon Motortrafikled Motorväg Tättbebyggt område

47 Lokal trafikföreskrift, LTF
Lokala trafikföreskrifter beslutas av Länsstyrelsen, Kommunen eller Trafikverket beroende på föreskriftens innehåll och platsen där den ska gälla. Dessa föreskrifter levereras från respektive myndighet till Transportstyrelsens databas Rikstäckande Databas för Trafikföreskrifter (RDT). Länsstyrelsen beslutar bl.a. om hastighetsbegränsningar och huvudledsreglering på landsvägarna genom s k lokala trafikföreskrifter. Kommunerna beslutar oftast om trafikregler på gator i tätorterna. Trafikverket beslutar om hastighetsbegränsning till 80, 90, 100, 110 eller 120 km/tim på landsvägar, motortrafikleder och motorvägar

48 Verkligheten har inget enkelt entydigt lager av trafikregler
Det kan finnas flera trafikföreskrifter för samma trafikregel (t.ex. högsta tillåten hastighet) för samma tidsperiod för samma plats

49 Entydigt lager av trafikregelföreteelser i NVDB
En utbredning i NVDB håller en trafikregelföreteelse – Det är tydligt och klart vad som gäller för sträckan Man behöver inte vara trafikjuridiskt kunnig för att tolka en trafikregel i NVDB Arbetet med att bereda trafikregelföreteelser för registrering i NVDB kräver dock viss trafikjuridisk vägledning © Yngwe Elfwing

50 Rikstäckande Databas för Trafikföreskrifter
RDT Transportstyrelsen har på uppdrag av regeringen infört en Rikstäckande Databas för Trafikföreskrifter. Från 1 juli 2010 finns en uppdaterad databas där trafikföreskrifter lagras. RDT Rikstäckande Databas för Trafikföreskrifter LTF Lokala Trafik- Föreskrifter

51 Trafikregler till NVDB
Dataförsörjningen av NVDB med trafikregler sker nu från Transportstyrelsens RDT och inte från resp. beslutsmyndighet (312 st) som tidigare. © Yngwe Elfwing

52 Trafikregler i NVDB Alla trafikregler finns inte i RDT. Därför ska kompletterande trafikregler lagras i NVDB. Dessa är: Trafikregler om fordonens längd, bredd och vikt samt vilka fordon som får köra på enskilda vägar som väghållaren beslutat genom att sätta upp skylt Generella trafikregler

53 Generella trafikregler i NVDB
Generella trafikregler i NVDB som kompletterar RDT Förbjuden färdriktning på Cirkulationer Mötesseparerade vägar t.ex. Motorväg, Motortrafikled, 2+1-väg Ramper Kanaliseringar Bärighet på allmänna vägar (BK1) och kommunala gator (BK2) om gällande trafikföreskrift saknas i RDT Hastighetsgräns 50 km/h inom och 70 km/h utanför tättbebyggt område om gällande trafikföreskrift saknas i RDT

54 Exempel på vägtekniska företeelsetyper

55 Antal körfält

56 Antal körfält Ska registreras på vägar med funktionell vägklass 0 – 5.
Tumregler för att bedöma antal körfält då bättre underlag inte finns att tillgå: Vanlig väg med bredd <= 4 m har 1 körfält Vanlig väg med bredd > 4 m har minst 2 körfält Fyrfältsvägar har minst 2 körfält i vardera riktningen Motorväg har minst 2 körfält i vardera riktningen ”Motortrafikled mötesfri” och ”Vanlig väg mötesfri” utan körfältsbeskrivning med bredd <= 5,5 m har 1 körfält i vardera riktningen Gren har oftast 1 körfält Cirkulationsplats med bredd > 5,5 m har 2 körfält Då Vägtyp har körfältsbeskrivning 2+1 och bredd är <= 5,5 m är det 1 körfält På 2+1-vägar skall förändringen i antal körfält registreras där det fält som avslutas eller illkommer har sin halva bredd.

57 Antal körfält forts Förekomsten av höger- eller vänstersvängfält skall inte ge upphov till förändring i antal körfält. Exempel: Norrifrån inkommande anslutning i korsningen har ett separat svängfält för vänstersväng. Detta ger dock inte upphov till förändring i antal körfält. De två övriga körfälten kan dock bägge användas för färd rakt fram och skall därför räknas. Den korta förbindelselänken som bildas i korsningen skall ha samma antal körfält som den länk vilken den förlänger.

58 Bro och tunnel Konstruktioner som tillåter trafik över eller under vattendrag, dalgångar, vägar, byggnader, järnvägar och cykelvägar eller genom berg eller jord.

59 Bro och tunnel Underfart är en planskild korsning eller vägport
Tunnel är en passage som omges av berg,  jord eller vatten ”Cykel- eller gångtunnel” är sällan en tunnel utan nästan alltid en underfart Överfart är bro, har konstruktionslängd

60 Farthinder Typ och Läge måste anges
Avser en permanent fysisk åtgärd som påverkar biltrafikens hastighetsval Typ och Läge måste anges Punkt- eller nodutbredning. För en och samma företeelse är det dock inte tillåtet att blanda utbredningstyper. Antingen har företeelsen en eller flera utbredningar av typen punkt eller också av typen nod.

61 Farthinder forts Sammanfaller farthindret med en GCM-passage och registrerat gångnät eller cykelvägnät, skall företeelsens utbredning registreras med två nod- utbredningar där referens- linjerna korsar Farthindret eller GCM-passagen Vid mittremsa eller refug i vägmitt skall företeelsens utbredning registreras med två punktutbredningar där referenslinjerna korsar farthindret. Viktigt att tänka på När punktutbredning används ska den alltså placeras på bilvägnätet – inte på det korsande cykelvägnätet! Håll ihop företeelsen – När ett Farthinder passerar över flera referenslinjer på bilvägnätet (d.v.s. det blir mer än en punkt- eller nodutbredning) så ska det registreras som en företeelse. Det blir alltså inte en företeelse för varje punkt- eller nodutbredning!

62 Färjeled Ingår i bil-, cykel- och gångnätet
Vägförbindelse över vattendrag med fartyg avsedda för transport av motorfordon, cyklar eller personer. Ingår i bil-, cykel- och gångnätet Begränsat antal företeelser Utbredning för utlandsfärjor ska sluta intill men inte utanför territorialgräns

63 GCM-passage Avser en arrangerad övergång för passage över väg avsedd för gående och/eller cykel och moped. Passagetyp, Trafikanttyp och Refugpassage måste anges Punkt- eller nodutbredning. Då bilnätet korsar gång- eller cykelnät som finns registrerat i NVDB och korsning sker i plan ska en nodutbredning registreras. Saknas gång- eller cykelnätet eller korsningen är planskild ska en punktutbredning registreras på bilnätet. För en och samma företeelse är det dock inte tillåtet att blanda utbredningstyper. Kan sammanfalla med registrering av GCM-Vägtyp, och Farthinder.

64 GCM-passage forts Vid mittremsa eller refug i vägmitt skall företeelsens utbredning registreras med två punktutbredningar där referenslinjerna korsar övergångsstället. Vid mittremsa eller refug i vägmitt och även gångnätet eller cykelvägnätet är registrerat skall företeelsens utbredning registreras med två nodutbredningar där referenslinjerna korsar GCM-passagen Viktigt att tänka på När punktutbredning används ska den alltså placeras på bilvägnätet – inte på det korsande cykelvägnätet! Håll ihop företeelsen – När en GCM-passage passerar över flera referenslinjer på bilvägnätet (d.v.s. det blir mer än en punkt- eller nodutbredning) så ska det registreras som en företeelse. Det blir alltså inte en företeelse för varje punkt- eller nodutbredning!

65 Höjdhinder upp till 4,5 meter
Höjdhinder i form av bro eller annan konstruktion som medför begränsning av fri höjd upp till 4,5 meter Punktutbredning

66 Höjdhinder upp till 4,5 meter
Om hindret är i korsning med bil- och/eller cykelväg ska det även finnas Bro och tunnel med värdet Underfart. Finns inte på vägar av skogligt intresse

67 Korsning Avser korsningar mellan statliga och/eller kommunala vägar och dess ingående noder samt vid början och slutet av statlig väg. 1 Enkel korsning (en nod) 2 Trafikplats, Tpl (flera noder) 3 Cirkulationsplats, Cpl (flera noder) 5 Kanaliserad korsning (flera noder) 6 Övergångsnod (en nod)

68 Korsning – av typen Trafikplats
En korsnings samtliga noder hålls ihop till en företeelse oavsett väghållaransvar på anslutande vägar. X- och Y-koordinat registreras för mittpunkt i korsningar med flera noder.

69 Korsning Korsning ska registreras beroende av om statliga och/eller kommunala vägar ansluter i korsningen och beroende av vilka funktionella vägklasser de anslutande vägarna har. Övriga korsningar med statliga och/eller kommunala vägar kan också registreras. För alla noder där en statlig väg startar eller slutar skall det registreras en företeelse av typen korsning. Generalisering: Det är viktigt att de noder i korsningen som har samma generaliseringstyp hålls ihop och avbildas i en företeelse. Utbredningen är av typen ”nodutbredning”.

70 Slitlager Slitlagertyp måste anges. Som Belagd räknas beläggningar av typen asfalt (dvs. bitumen), betong, gatsten, oljegrus eller Y1G. Som Grus räknas slitlager av grus och förseglat grus. © Yngwe Elfwing © Yngwe Elfwing

71 Vägbredd Vägbanans medelbredd för angiven sträcka. För belagd väg avses avståndet mellan beläggningskanterna eller kantstöden. För grusväg avses bärig bredd, dvs. den del av vägbanan som uppfyller den angivna bärigheten. För 2+1-väg avses bredden från asfaltkant till mitträckets kant. Vid övergång mellan 2 och 1 körfält sker skiftning av vägbredd när avsmalning/ utökning skett till hälften.

72 Vägbredd I första hand på större vägar men inom primärkarta heltäckande Inom planlagt område kan vägbredd mätas i primärkartan. Vägbredd ska inte finnas på Färjeled

73 Väghinder Förekomst av permanent fysiskt hinder med syfte att hindra obehörig fordonspassage.

74 Väghinder Punktutbredning Hindertyp måste anges.
Får ej förekomma på statliga driftbidragsvägar Då vägbom finns vid driftbidragets slut – var noggrann med att placera den efter driftbidragets slut.

75 Andra exempel på företeelsetyper
© Yngwe Elfwing

76 Rekommenderad väg för farligt gods
Anger om en väg är rekommenderad av länsstyrelsen för transport av farligt gods. Rekommenderad väg för farligt gods ska vara ett sammanhängande vägnät utan glapp och ”öar”.

77 Vägtrafiknät Typ av vägtrafiknät Bilnät Cykelnät Gångnät

78 Vägtrafiknät Beskriver huvudsakligt användningssätt som vägen är ämnad för. Vägtrafiknät är av stor betydelse för urval av vägnät vid leverans och bearbetning i olika sammanhang och ska därför vara heltäckande och ha hög kvalitet. Vägtrafiknät är en märkning av vägsträckor. En vägsträcka kan antingen vara bilnät, cykelnät eller gångnät. Färjeleder för biltrafik ska klassas som bilnät medan färjeleder som inte tar bilar men kan ta cyklar klassas som cykelnät. Färjeleder som inte tar fordon ingår i gångnätet.

79 Skogliga företeelsetyper

80 Skogliga företeelsetyper
Särskilda företeelsetyper för transporter på skogsbilvägnätet Framkomlighet för vissa fordonskombinationer (avser vägens linjeföring lämpad för olika fordon) Tillgänglighet (för angiven fordonstyp vid olika tider på året) Vändmöjlighet (punkt- eller nodutbredning) Svängmöjlighet (samtidig företeelse, svängutbredning, anger typ av lastbil som kan ta svängen)

81 Skogliga företeelse- typer
Skogsnäringen ansvarar för ajourhållning. Trafikverkets verksamhet för enskilda vägar levererar uppgifter på vägar med statligt bidrag. Framkomlighet för vissa fordonskombinationer och Tillgänglighet heltäckande på vägar av skogligt intresse (inga höjdhinder<4.5 m får dock finnas)

82 Funktionell vägklass - Grundprinciper
Funktionell vägklass är endast tillämpbar för Vägtrafiknät av typen Bilnät. Syftet med Funktionell vägklass är att skapa en hierarkisk klassificering av vägar utifrån deras funktion i det totala vägnätet. Klassificeringen kan användas som en viktig parameter för automatiserade vägvalsberäkningar. Ofta är sådana beräkningar även baserade på andra parametrar såsom trafikregler och fysiska restriktioner. Klassningen skall vara generell för all typ av trafik. Ingen särskild hänsyn skall tas till specifika kriterier såsom hur en viss typ av trafik eller trafikant bör vägledas. Exempelvis skall hänsyn inte tas till tung trafik, turisttrafik eller utryckningsfordon. Funktionell vägklass följer definitionen av attributet Functional road class i den s.k. GDF-standarden, (ISO 14825:2004, se )

83 Funktionell vägklass – Grundprinciper forts.
Varje vägsträcka som klassas skall ses i sitt sammanhang, dvs. hur dess anslutande vägar är klassade. Alla vägsträckor med en viss klass skall, med få undantag, vara anslutna till en vägsträcka med samma klass eller någon överordnad klass. Detta gäller för alla klasser utom klass 0. ”Öar” av vägnät med en överordnad klassificering skall inte finnas i ett underordnat nät. Dvs. man ska alltid kunna ta sig till en annan länk med samma eller bättre funktionell vägklass. Det ska finnas kontinuitet i klassningen så att inte korta sträckor med lägre klass är insprängda längs ett naturligt stråk. Funktionell vägklass skall ha fullständig täckning på hela bilnätet (inkluderar färjeleder). En färjeled som förbinder två länkar av samma klass skall också ha den klassen. En färjeled som förbinder två länkar med olika klasser skall ha den lägsta klassen av de båda.

84 Fel! Sänk ej genom tätort.
Kontinuitet! Fel! Sänk ej genom tätort. Kontinuitet!

85 Glapp har uppstått då man ser fvk 0 till 3
Funktionell vägklass 0, 1, 2 och 3 visas med röda linjer. Det bör inte vara glapp! Glapp

86 Exempel på hierarkisk uppbyggnad av funktionell vägklass på följande bilder

87 FVK = 1

88 FVK = 1-2

89 FVK = 1-3

90 FVK = 1-4

91 FVK = 1-5

92 FVK = 1-6

93 FVK = 1-7

94 FVK = 1-8

95 FVK = 1-9

96 Kvalitetskravklass Indelning av vägnätet efter kvalitetskrav
Olika delar av vägnätet har olika stor betydelse i samhällets bilvägnät. Därför är det rimligt att ha olika nivå på kvalitetskrav på vägdata i olika delar av vägnätet. För att man skall kunna sätta differentierade krav på olika delar av vägnätet är det indelat i fyra kvalitetskravklasser (Q-klass). De beskrivs med hjälp av företeelsetypen Kvalitetskravklass som i sin tur bygger på vägens funktionella vägklass. © Yngwe Elfwing

97 Vad är kvalitet? Aktualitet – Anger den tid det får ta från det att en väg tas i drift tills den finns i NVDB. Logisk konsistens för topologin – Anger hur väl de lagrade vägnätsförbindelserna överensstämmer med verkligheten. Tematisk noggrannhet – Anger graden av felaktiga värden i databasen i förhållande till verkligheten. Lägesnoggrannhet – Anger referenslänkens lägesbeskrivning enligt databasen i förhållande till verkligheten. Fullständighet – Anger graden av brist av företeelser eller attribut i databasen i förhållande till verkligheten. Logisk konsistens domän – Anger om det finns otillåtna värden För exempel på olika kvalitetskrav se kapitel 6.2 i respektive Dataproduktspecifikation Mer om kvalitet finns att läsa i dataproduktspecifikationerna (

98 Företeelsetyper för tillkomst
Beskrivning av objektets tillkomst (fångstmetod m.m.) Referenslinjetillkomst för vägnätet En beskrivning av den process som skapat och hanterat data om referenslinjen Företeelsetillkomst för företeelser En beskrivning av den process i vilken data för en företeelse har skapats och hanterats

99 Referenslinjetillkomst
Egen fristående företeelsetyp som beskriver referenslinjens tillkomst

100 Företeelsetillkomst Egen företeelsetyp men är att betrakta som ett attribut i alla andra företeelsetyper. Företeelsetillkomst är kopplad till resp företeelse och den beskriver dess tillkomst.

101 Historik Vad är historik? Vad används den till? Hur skapas historik?

102 Vad är historik? Historik för företeelser på vägen eller gatan som har funnits men som tagits ur bruk eller som inte längre gäller. I databasen ligger uppgifterna kvar men har fått ett avslutsdatum som passerats. Samma mekanism används då man vill lägga in uppgifter om vägnät eller företeelser som ännu inte öppnats för trafik, dvs. startdatum har ännu inte nåtts.

103 Vad används historiken till?
Historiken gör det möjligt att betrakta vägnätet vid valfri tidpunkt och vilka företeelser som gällde vid den tidpunkten. Historiken används bl.a. till att studera: trender för trafikutveckling, olycksfrekvens före och efter en förändring av vägnät eller trafikregler eller förändring över tiden inom ett område, mängden (förekomst) av företeelser vid olika tidpunkter.

104 Hur skapas historik för företeelser?
Då en företeelse ”föds” ska den ev. befintliga företeelsen avslutas genom att man sätter ett ”till-datum”. Den nya företeelsen registreras med ett ”från-datum” som är lika med den dag då företeelsen togs i bruk.

105 Beskrivning av hur egenskaper på vägnätet påverkas
Skapa Rätta Förändra Avsluta

106 Vägnätet påverkas Exempel
SKAPA I ett villaområde i Lillköping byggdes en ny gata som var klar att tas i bruk I god tid innan gatan öppnades för trafik rapporterade den ansvarige på kommunen till NVDB att den skulle heta Nysgatan och den registrerades i NVDB med som fråndatum.

107 Vägnätet påverkas Exempel
RÄTTA I januari 2008 upptäcktes att rapportören till NVDB läst fel och gatan skulle inte heta Nysgatan utan Nygatan. Stavfelet rättas i NVDB. När rättning görs sparas ingen historik (inget har ju hänt i verkligheten, gatan skulle heta Nygatan från början), endast det nya värdet sparas – både som aktuellt värde samt framåt och bakåt i tiden.

108 Vägnätet och företeelser påverkas - Exempel
FÖRÄNDRA 2011 när gatan har varit i drift i ett par år beslutar man att bygga om en riskfylld fyrvägskorsning mellan Nygatan och Storgatan till en cirkulationsplats. I själva cirkulationen kommer båda gatunamnen att finnas samtidigt och Nygatan får en ny sträckning genom cirkulationen och blir där gäst på Storgatan som får vara värd (I 4-vägskorset var båda värd). När förändringar görs sparas historik i NVDB. På så sätt kan man, genom att ändra betraktelsedatum, välja att se antingen den gamla fyrvägskorsningen med sina gatunamn eller den nya cirkulationen med samtidighet i cirkulationen för gatunamnen.

109 Vägnät och företeelser förändras Exempel
AVSLUTA För att förhindra genomfartstrafik på en del av Nygatan tar man i maj 2016 bort slitlagret och lägger på jord, sår gräs och planterar buskar. De farthinder som tidigare funnits, på den del av gatan som är kvar, tas bort. Avslutning av farthindren i NVDB sker genom att Företeelsens tilldatum ändras, i det här fallet till då farthindren revs. När ett objekt avslutas finns det ändå kvar i NVDB och kan visas om man byter till ett tidigare betraktelsedatum.

110 Företeelsen har aldrig funnits Exempel
Ta bort På Skogsvägen finns en vägbom registrerad i NVDB. I verkligheten har det aldrig funnits något väghinder på Skogsvägen. Väghindret tas bort ur NVDB. När ett objekt tas bort finns inga spår av företeelsen kvar i NVDB och kan inte visas om man byter till ett tidigare betraktelsedatum. Borttag ur NVDB är ytterst ovanligt! Det normala är att företeelser avslutas. © Yngwe Elfwing

111 Stabilt vägnät Företeelser
Skilj på avsluta och ta bort. Förändra bara när förändringar skett i verkligheten! Rätta då databasens innehåll aldrig haft sin motsvarighet i verkligheten. Se till att heltäckande företeelser är heltäckande även efter en förändring – Skapa inga glapp! Då man skapar nytt eller ändrat vägnät: Se till att företeelserna finns! © Yngwe Elfwing

112 Stabilt vägnät - företeelser
Skälen för att hålla ett stabilt vägnät: Om glapp eller överlapp uppstår för företeelser medför det stora problem för navigeringssystem eller vid annan användning.

113 Företeelser som ska levereras tillsammans med nytt vägnät
Täckning Referenslinjetillkomst Heltäckande Företeelsetillkomst Heltäckande. Kopplas till resp. företeelse Vägtrafiknät Väghållare Bro och tunnel Underfart, överfart och tunnel vid förekomst

114 Samband mellan företeelser i olika företeelsetyper
Det finns ofta ett samband mellan företeelsetyper: Inte grus på motorvägar Inget slitlager på färjeled Inte funktionell vägklass 0 på skogsväg. Etc.

115 Ändringslogg Datum Bild Beskrivning 2017-10-05 63
Lagt till information att även Refugpassage ska anges för företeelsetypen GCM-passage 25 Ny bild – Generalisering av företeelser vid korsning 36 Reviderat text i bild - Överenskommelse om byte av väghållartyp behöver inte bifogas leveransen till NVDB. - Tagit bort bild - Byte av Väghållartyp

116 Nu är det slut på Block 3! Du kan nu gå vidare med Block 4 där vi fördjupar oss i gång-, cykel-, och mopedvägnätet. © Yngwe Elfwing