Åtgärdsplan för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården

En presentation över ämnet: "Åtgärdsplan för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården"— Presentationens avskrift:

1 Åtgärdsplan för att stödja den kommunala hälso- och sjukvården
folkhälsoråd Irene Nilsson Carlsson

2 Vad behöver kommunal hälso- och sjukvård?
Vad kan Socialstyrelsen bidra med? Behov av nya stöd Behov av annan utformning Behov av andra kanaler

3 Vem får kommunal hälso- och sjukvård?
personer/år får kommunal hälso- och sjukvård personer bodde någon gång under 2016 i särskilt boende Flertalet patienter är äldre och majoriteten i åldersgruppen från 65 år och uppåt är kvinnor Av de personer som avled 2016 var inskrivna i kommunal hälso- och sjukvård personer som skrevs ut från sjukhus behövde kommunal hälso- och sjukvård personer som skrevs ut behövde både kommunal hälso- och sjukvård och socialtjänst Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

4 Vad har patienterna för hälsoproblem?
Stroke 65 år och äldre - hjärta kärl Ögonsjukdomar är vanliga bland äldre Demens Diabetes och KOL Bland barn vanligast med utvecklingsstörning, Cerebral pares och epilepsi Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

5 Vad vet vi om kvaliteten?
Rekommenderad åtgärd Erbjuds i procent av kommunerna Multiprofessionella demensteam i ordinärt boende 41 Fotundersökning vid diabetes erbjöds i ordinärt boende 20 Fotundersökning vid diabetes erbjöds i särskilt boende 24 Multidisciplinärt rehabteam efter stroke 25 En rutin för att informera om möjligheten att få en SIP 49

6 Patientsäkerhetsrisker
Kommunikation och information Fall Infektioner, smittspridning och vårdhygien Läkemedelsrelaterade problem, inkl. i vårdens övergångar Trycksår Undernäring Munhälsa Fördröjd, utebliven eller felaktigt utförd vård och behandling Medicintekniska produkter Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

7 Iakttagelser från IVO om multisjuka äldre - mycket är bra men förbättringsområden finns
Egenkontroll av samverkan brister i systematik Egenkontrollen brister när åtgärder inte följs upp Verksamheternas informationsöverföring uppvisar brister Frånvaron av eller bristande läkemedelslistor Vårdövergångar kan skapa otydlig ansvarsfördelning Bemanning och personalkontinuitet påverkar hur samverkan och egenkontroll bedrivs Rehabilitering och hjälpmedel är riskområden i samverkan Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

8 Några strukturella utmaningar för kommunal hälso- och sjukvård

9 Det är otydligt vad som menas med kommunal hälso- och sjukvård
Det sker en förflyttning av vården från landsting till kommuner Uppdraget för hemsjukvården ser olika ut Omfattningen av verksamhet i egen regi respektive enskilda utförare varierar Samverkan med specialistvård och landstingens primärvård skiljer mellan regionerna Ibland är det otydligt vad som är hälso- och sjukvårdsåtgärder respektive socialtjänstinsatser Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

10 Styrning och ledning i ett komplext system
Det är inte tillräckligt känt vilken roll kommunerna spelar i hälso- och sjukvården – Kommunernas glöms bort Avtal, överenskommelser och samverkansformer ser olika ut och det är svårt att få en överblick nationellt MAS och MAR har ibland svårt att utföra sitt uppdrag Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

11 Kompetensförsörjningen är en utmaning
Generell brist på personal Hög omsättning på första linjens chefer Svårt att klara att ge en bra introduktion av nyanställda Det saknas kunskap om IT och välfärdsteknik Det saknas kunskap om förebyggande arbete Professionsorganisationerna saknar en ”kunskapskultur” inom hälso- och sjukvården Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

12 Vad erbjuder Socialstyrelsen idag?

13 Personer med funktionsnedsättning Patientsäkerhet Öppna jämförelser
Lägesrapporter, mm Hälso- och sjukvård Äldre Personer med funktionsnedsättning Patientsäkerhet Öppna jämförelser m.m. Tar fram föreskrifter och handböcker m.m. Ledningssystem och systematiskt kvalitetsarbete Ordination och hantering av läkemedel Journalföring och hantering av personuppgifter Delegering Egenvård Skyldighet att göra patienten delaktig Patientsäkerhet m.m. Webbutbildningar, m.m. Läkemedel Matvanor Fallprevention Förskrivning av hjälpmedel Förskrivning av förbrukningsartiklar Patientsäkerhet Vem får göra vad? E-hälsa och välfärdsteknik m.m. Tar fram och följer upp nationella riktlinjer och andra kunskapsstöd Nationell samverkansplattform Nationellt planeringsstöd Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

14 Socialstyrelsens åtgärdsplan

15 5. Kunskapsstöd för omvårdnad, prevention, rehabilitering m.m
1. Beskrivning av de regler som styr den kommunala hälso- och sjukvården 2. Stöd till samverkan genom kunskap om avtal och sätt att organisera verksamheten 3. Synliggöra kommunal hälso- och sjukvård i beskrivningarna av hälso- och sjukvården 4. Stöd till att utveckla mål och nyckeltal för en god kommunal hälso- och sjukvård 5. Kunskapsstöd för omvårdnad, prevention, rehabilitering m.m 6. Stöd till vård vid diagnoser där det finns nationella riktlinjer 7. Stöd till kompetensutveckling Sveriges kunskapsmyndighet för vård och omsorg

16 Mer information finns på:

17 Öppna jämförelser 2019 - en del av kunskapsstyrningen
Punkt 4. Stöd till att utveckla mål och nyckeltal för en god kommunal hälso- och sjukvård

18 Stöd till kvalitetsutveckling Öppna jämförelser
Uppföljning, styrning och kvalitetsutveckling Regeringsuppdrag Indikatorbaserade jämförelser på olika nivåer Olika typer av indikatorer Struktur-indikator Process-indikator Resultat-indikator Öppna jämförelser är ett verktyg för uppföljning, styrning och kvalitetsutveckling inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten Det är ett regeringsuppdrag och första gången som Öppna jämförelser publicerades var 2006 för hälso- och sjukvården och 2007 för Vården och omsorg till äldre, dvs. inom socialtjänsten. Öppna jämförelser sker i samverkan med SKL. Öppna jämförelser består av indikatorer inom olika områden som används för jämföra kvalitet och effektivitet på olika nivåer. Jämförelsen kan göras på olika nivåer – enhetsnivå, kommunnivå, länsnivå och på riksnivå Det finns olika typer av indikatorer – TEX. strukturindikator som tex. handlar om rutiner, personal, kompetens, lokaler OCH processindikator som mäter olika processer tex. de indikatorerna beskriver aktiviteter i en behandling, insats OCH resultatindikator som mäter resultat från genomförda aktiviteter. Det finns andra indikatorer men dessa är de mest vanliga. Nationell strategi för Öppna jämförelser 2009 Uppnå högre kvalité (inhämta tillförlitligt kunskapsunderlag/information om kvalité, resultat och effektivitet) (mha av kommun- och enhetsnivå, kvinnor och män, utvecklas kontinuerligt) Stärka kunskapsutveckling och evidensbaserad praktik (forskning) Stödja granskningen (beslutsfattare, nationella policybeslut) Underlätta fria val (medborgare) Nationell handlingsplan för Öppna jämförelser

19 Öppna jämförelser Nationell handlingsplan
Aktiviteter utveckla tillgången till nationella indikatorer ökad användning av registerdata effektivare datainsamling underlätta analys av öppna jämförelser Aktivitet kommunal hälso- och sjukvård separat insamling och publicering

20 Olika typer av datakällor Öppna jämförelser
Kommunundersökningen Huvudman av kommunal hälso- och sjukvård Enkät via registrator Processer Enhetsundersökningen Vårdgivare och utförare Enkät via chef Rutiner Kommunundersökningen är en riktad enkät till den kommunala hälso- och sjukvården och berör den kommunal hälso- och sjukvård som sker inom olika boendeformer i socialtjänsten och till hemsjukvård i ordinärt boende – med eller utan insatser av socialtjänst, ca 310 kommuner och stadsdelar. Från och med i år sker insamling och publicering som en egen separat del. Resultatet av KU kommer att redovisas i juni. Svarsfrekvens ca 89 procent (277 kommuner) Enkäten skickas till socialchefen via kommunens registrator och sedan sker insamling av data enligt den process som finns i kommunen. De områden som finns i enkäten berör patientsäkerhet, vård och omsorg inom demens, diabetes, stroke och blåsdysfunktion. Enhetsundersökningen är enkät som skickas till verksamheter inom äldreomsorgen – vårdgivare och utförare i särskilt boende och hemtjänst – och det är ca 5000 verksamheter som får en enkät. Här skickas enkäten till chef för verksamheten. De områden som bland annat finns i enkäten berör tex. skyddsåtgärder, delaktighet vid läkemedelsgenomgångar och vårdplanering, personalens agerande vid våldsutsatt och missbruk, nationella kvalitetsregister.

21 Olika typer av datakällor Öppna jämförelser
Vård och omsorg om äldre Olika datakällor Register över insatser i kommunal hälso- och sjukvård Inrapportering från kommunen Vård och omsorg om äldre är en rapport som består av resultat från indikatorer från olika typer av datakällor: Nationella enkätundersökningar - Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? - Kommun- och landstingsdatabasen (Kolada [KKIK]) Officiell statistik - Registret över socialtjänstinsatser till äldre och personer med funktionsnedsättning - Patientregistret - Läkemedelsregistret - Registret över insatser i kommunal hälso- och sjukvård Nationella kvalitetsregister - Senior Alert. - Svenska Palliativregistret. Kommunala hälso- och sjukvårdsregistret och som innehåller uppgifter om samtliga patienter som har fått kommunala hälso- och sjukvårdsinsatser OCH utförda hälso- och sjukvårdsåtgärder av legitimerad personal hos vårdgivare i egen regi.

22 Vad vet vi om kvaliteten?
20xx-xx-xx

23 Läkemedelsbehandling för personer 75 år och äldre i ordinärt boende med hemtjänst
Förskrivning av ”tre eller fler psykofarmaka”, dvs. lugnande, vid depressioner, vid akut ångest och oro vid psykoser, sömnmedel. 6,9 % av personer 75 år och äldre med hemtjänst har tre eller fler psykofarmaka. Variationen mellan kommunerna varierar mellan 0,7 – 15,4 %. Andelen personer med tre eller fler psykofarmaka har ökat från föregående år (7,0 %) Förskrivning av 10 eller fler läkemedel. Kan finnas risker: biverkningar, läkemedelsinteraktioner och för bristande följsamhet. 23,9 % av personer 75 år och äldre i med hemtjänst har tio eller fler läkemedel. Variationen mellan kommunerna varierar mellan 12,7 – 41,6 %. Andel personer med tio eller fler läkemedel har minskat från föregående år (24,2 %). Förskrivning av olämpliga läkemedel dvs. vissa lugnande, sömnmedel (benzo), antikolinerg effekt, smärtstillande Tramadol, kodein, gligenklamid (diabetes). 10,5 % av personer 75 år och äldre med hemtjänst har olämpliga läkemedel. Variationen mellan kommunerna varierar mellan 1,6 – 23%. OBS! Ny indikator – ej jämförbar. Förskrivning av antipsykotiska läkemedel dvs. används vid tex. allvarliga beteendesymptom vid demenssjukdom, biverkningar så som passivitet, kognitiva störningar, Parkinsonliknande symptom, känsloliv och sociala funktioner. 3,3% av personer 75 år och äldre med hemtjänst har antipsykotiska läkemedel. Variationen mellan kommuner varierar mellan 0 – 9,4% Andelen personer med antipsykotiska läkemedel har minskat från föregående år (3,0 %)

24 Läkemedelsbehandling för personer 75 år och äldre i särskilt boende
Förskrivning av ”tre eller fler psykofarmaka”, dvs. lugnande, vid depressioner, vid akut ångest och oro vid psykoser, sömnmedel. 16,9 % av personer 75 år och äldre i särskilt boende har tre eller fler psykofarmaka. Variationen mellan kommunerna varierar mellan 0 – 33,3 %. Andelen personer med tre eller fler psykofarmaka har minskat från föregående år (17,8%) Förskrivning av 10 eller fler läkemedel. Kan finnas risker: biverkningar, läkemedelsinteraktioner och för bristande följsamhet. 30,3 % av personer 75 år och äldre i särskilt boende har tio eller fler läkemedel. Variationen mellan kommunerna varierar mellan 2 – 58,2 %. Andel personer med tio eller fler läkemedel har minskat från föregående år (31,9%). Förskrivning av olämpliga läkemedel dvs. vissa lugnande, sömnmedel (benzo), antikolinerg effekt, smärtstillande Tramadol, kodein, gligenklamid (diabetes). 8,7 % av personer 75 år och äldre i särskilt boende har olämpliga läkemedel. Variationen mellan kommunerna varierar mellan 0 – 22,6%. OBS! Ny indikator – ej jämförbar. Förskrivning av antipsykotiska läkemedel dvs. används vid tex. allvarliga beteendesymptom, biverkningar - passivitet, kognitiva störningar, Parkinsonliknande symptom. Negativ inverkan på individens känsloliv och sociala funktioner. 14, 3% av personer 75 år och äldre i särskilt boende har antipsykotiska läkemedel. Variationen mellan kommuner varierar mellan 1,1 – 27,4% Andelen personer med antipsykotiska läkemedel har minskat från föregående år (14,7%)

25 Indikatorer för personalens agerande inom äldreomsorgen
Andel enheter med rutiner inom äldreomsorgen 2017 2018 Särskilt boende - hur vårdplanering ska genomföras i samverkan mellan läkare, leg. personal och omsorgspersonal 50 57 Särskilt boende - hur fördjupade läkemedelsgenomgångar ska genomföras i samverkan med sjuksköterska och där omsorgspersonal deltar 42 40 Hemtjänst - hur personal ska agera då den enskilde plötsligt uppvisar ett försämrat hälsotillstånd 75 85 Källa: Enhetsundersökningen om äldreomsorg , Socialstyrelsen.

26 Antalet personer ≥ 80 år som vårdats i slutenvård för fallskada per 1 000 invånare 80 år och äldre
Fallskador, 80 år och äldre Totalt 60 58 Kvinnor 67 66 Män 47 Indikatorn mäter antalet personer 80 år och äldre som vårdats i slutenvård för fallskada per invånare 80 år och äldre. Resultatet beräknas på en genomsnittlig treårsperiod. 58 personer 80 år och äldre per invånare 80 år och äldre vårdades för fallskada i slutenvård. Det är fler kvinnor som läggs in på sjukhus för fallskada jämfört med män – 66 kvinnor jämfört med 47 män. Fallolyckor 2017 Totalt drabbades personer i alla åldrar; kvinnor (58 %), män (42 %) Fallolyckor domineras av äldre; sju av tio personer som drabbades av fallolyckor var 65 år eller äldre: kvinnor 78 procent, män 61 procent. 8 procent av alla 85 år eller äldre, var någon gång inskrivna på sjukhus till följd av fallolycka Fallrisken ökar med stigande ålder, tex: Tex. muskel­svaghet, syn- och hörselnedsättning, försämrad balans och gångförmåga, sjukdom, undernäring, läkemedel, dålig belysning Källa: Patientregistret, Socialstyrelsen

27 Riskförebyggande åtgärder inom område undernäring, nedsatt munhälsa, trycksår och fall
Total (%) Kvinnor (%) Män (%) ordinärt boende 47 48 46 särskilt boende 61 Totalt 107 kommuner använder kvalitetsregistret i hemsjukvården i ordinärt boende, jämfört med 259 kommuner inom särskilt boende. Täckningsgrad i Senior alert dvs. andel äldre personer i särskilt boende som erhåller riskförebyggande åtgärder, dvs. åtgärderna följs upp är 78 procent. För personer i ordinärt boende är motsvarande siffra 15 procent. Källa: Senior alert, 2018.

28 Mer information finns på: