Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

En presentation över ämnet: "Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,"— Presentationens avskrift:

1 Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser, fraser och ord i svenska språket är uppbyggda och samspelar med varandra i grammatiken.

2 PREDIKAT Svarar på frågan: Vad är det som händer? Vad gör någon?
(Vad gör subjektet: Vad gör Kalle?) Är alltid ett eller flera verb: något man gör! Kalle sjunger Det regnar Jag har ätit p p p p Obs! Verb är även: vill, har, hade, kan, ska, skulle, bli, få, är, varit, måste, brukar…

3 SUBJEKT Svarar på frågan: Vem/vilka är det som gör något?
Kalle sjunger Leker Molly och Pelle? s s

4 MENING OCH SATS En sats: Har alltid subjekt och predikat
Jag gillar dig! s p En mening: Börjar med stor bokstav. Slutar på punkt, frågetecken, utropstecken. Kan bestå av en eller flera satser eller inte vara en sats: Hej!

5 HUVUDSATS OCH BISATS Huvudsats:
Kan stå ensam och vara en fullständig mening. Lisa pluggar. Bisats: Kan inte stå ensam som mening! Hör ihop med en huvudsats och måste stå tillsammans den! ”När solen skiner.” När solen skiner blir jag glad . B B H Att ta ut en bisats: Ordet ”inte” sätts före verbet! Bifore: Bisats före. BIFF: Bisats: ”Inte” Före Finit (böjt)verb (böjt verb: ofta det första om fler verb finns: Jag har INTE sprungit: huvudsats)