Tillförlitlighetsbedömningar i brottmål och asylärenden

En presentation över ämnet: "Tillförlitlighetsbedömningar i brottmål och asylärenden"— Presentationens avskrift:

1 Tillförlitlighetsbedömningar i brottmål och asylärenden
Rebecca Willén Bitr. forskare/Doktorand Världskulturmuséet 21 juni 2011

2 Lögndetektion i juridisk praxis
Lögndetektion är inte fiktion - vanligt i juridiska ärenden där annan typ av bevisning ofta saknas Sexualbrott & våld i nära relationer (Schelin, 2006) Internationella brottmålsdomstolar (May & Wierda, 2002) Asylärenden (Kagan, 2003) Dvs, ärenden där det är avgörande huruvida personen ljuger eller talar sanning

3 Utsageanalys inom psykologin
Sverige & Tyskland Trankells metod Undeutschs metod SVA/CBCA I Tyskland tillämpas ännu SVA/CBCA, men på andra håll i världen tillämpas egenutvecklade metoder för utsageanalys, i brottmål och asylärenden

4 Juristernas utsageanalys
En slags metod för utsageanalys har successivt växt fram genom juridisk praxis Lena Schelin (2006) har identifierat en sådan metod i domskäl (sexualbrott) från Högsta Domstolen Michael Kagan (2003) har identifierat en liknande metod i nationella och internationella riktlinjer (asylärenden) från FN, USA och Kanada

5 Kriterier för utsageanalys SEXUALBROTT
Realitetskriterier Utsagan bör vara… Lång Sammanhängande Klar Detaljerad Överensstämmande inom utsagan och mellan utsagetillfällen Kontrollfaktorer Innehåller utsagan svårförklarliga punkter? Hur har utsagan avgivits (kroppsspråket)? Är utsagan trovärdig? Bär utsagan det självupplevdas prägel? Smittoeffekt Uppfyllande av förklaringsbörda

6 Kriterier för utsageanalys ASYLÄRENDEN
Positiva faktorer Detaljrikedom & specificitet Överensstämmelse Tidigt berätta alla fakta Rimlighet Kronologisk ordning Uppfyllande av förklaringsbörda Kroppsspråket Negativa faktorer Vaghet Motsägelser Fördröjt berättande av nyckelfakta Orimlighet Icke-kronologisk ordning Kan inte förklara svagheter i utsagan Kroppsspråket

7 Hur vanlig är utsageanalysen?
SEXUALBROTT 60% av tingsrättsdomar (mellan ) hänvisade till ett eller flera trovärdighetskriterier (Schelin, 2006) Bruket av kriterierna i svenska domstolar verkar öka (Sutorius & Kaldal, 2003)

8 Hur vanlig är utsageanalysen?
ASYLÄRENDEN De flesta avslag på asylansökningar görs med hänvisning till ”bristande trovärdighet” (Kagan, 2003) 77% enligt UNHCR, Kairo

9 PRAKTISK ÖVNING Analysera en persons erkännande av ett brott med hjälp av Högsta Domstolens kriterier. Har du framför dig ett sant eller falskt erkännande?

10 Fungerar kriterierna? Vi har vetenskapligt utvärderat några av kriterierna (Willén & Strömwall, in press) Kriterierna fungerade inte särskilt bra – med undantag för ”Klarhet” Usel interbedömarreliabilitet Om alla kriterierna tillämpas samtidigt kan korrektheten eventuellt öka något Dock tillämpas dem ej så i praktiken

11 Många nackdelar… Svenska domstolar praktiserar idag en komplex psykologisk metod för utsageanalys – utan att vara tränade i sådana metoder (Diesen, 2008) Metoden saknar vetenskapligt stöd I asylärenden kan konsekvenserna av utsageanalysen vara mycket extrema

12 Argument för utsageanalys
I brottmål: Utsageanalys är nödvändig för att ord-mot-ord-ärenden ska kunna tas upp av en domstol I asylärenden: ”If refugee protection is to have any meaning in the system that exists, refugees must be distinguishable from other migrants” (Kagan, 2003)

13 Sammanfattning Den juridiska metoden för utsageanalys saknar vetenskapligt stöd och verkar godtycklig Särskilt allvarligt i asylärenden En juridisk metod för utsageanalys verkar dock behövas Så, vad är nästa steg? Rättspsykologi är ett snabbt växande område som rättspraktiker sakta men säkert börjat ta till sig av – förhoppningsvis kommer vi på sikt att få se en förändring av utsageanalysens tillämpning!

14 Referenser Kagan, M. (2003). Is truth in the eye of the beholder? Objective credibility assessment in refugee status determination. Georgetown Immigration Law Journal, 17, 367–381. May, R., & Wierda, M. (2002). International Criminal Evidence. Ardsley: Transnational Publishers, Inc. Schelin, L. (2006). Bevisvärdering av utsagor i brottmål. Doktorsavhandling. Stockholm: Stockholms Universitet, Juridiska institutionen. Sutorius, H., & Kaldal, A. (2003). Bevisprövning vid sexualbrott. Stockholm: Norstedts Juridik. Willén, R.M., & Strömwall, L.A. (in press). Offenders’ lies and truths: An evaluation of the Supreme Court of Sweden’s criteria for credibility assessment. Psychology, Crime & Law.