Fakta om fisk.

En presentation över ämnet: "Fakta om fisk."— Presentationens avskrift:

1 Fakta om fisk

2 Information om fiskarter
Tillred mat av din fisk Innehåll

3 Information om fiskarter

4 Stör (Atlantisk stör) Primitiv och långlivad
Senaste observationer i Finland på talet, mycket utrotningshotad i hela Europa. En stör fångad 2014 på Åland, härstammar från utplanteringar gjorda i Litauen Näring: bottendjur Värdefull svart rom, dvs. kaviar cm, Finlands största 152 kg och 265 cm Utbredning Skäggtömmarna mellan nosens spets och främre halvan av munnen

5 Rysk stör Primitiv och långsamt växande
Hemmahörande i Svarta havet och Kaspiska havet Ryssarna har utplanterat den i Östersjön Näring: bottendjur Producerar värdefull kaviar cm Utbredning Skäggtömmarna närmare nosen än munnen

6 Lax Finlands största fiskart Två former: havs- och insjölax
Trivs i rena och kalla vatten Näring: insekter, bottendjur och fisk En vandringsfisk som på hösten stiger upp i vattendragen för att leka 3-7 kg, till och med 25 kg Utbredning Stjärtspolen smal Få prickar under sidolinjen

7 Öring Laxfisk Tre olika former: havs-, insjö- och bäcköring
Trivs i rena och kalla vatten Näring: insekter, bottendjur och fisk Vandringsfisk, som leker i mindre vattendrag än laxen 1-5 kg, till och med 10 kg Utbredning Stjärtspolen kraftig Rikligt med prickar under sidolinjen

8 Harr Laxfisk Trivs i rena och kalla vatten
Näring: insekter och bottendjur Leker på våren g, till och med 2 kg Utbredning Stor segelliknande ryggfena

9 Röding Laxfisk Världens nordligaste insjöfisk
Trivs i rena och mycket kalla vatten Näring: insekter, bottendjur och fisk Leker på hösten 0,1-2 kg, till och med 8 kg Utbredning

10 Kanadaröding Laxfisk Hemma från Nord-Amerika
Utplanteras för fiske i Enare träsk Har inte lyckats fortplanta sig i Finland 1-3 kg, till och med 10 kg Utbredning

11 Bäckröding Laxfisk Hemma från Nord-Amerika Utplanteras för att fiskas
En skadlig konkurrent till vår inhemska öring 0,5-2 kg Utbredning

12 Regnbåge Kallas också regnbågslax Laxfisk Hemma från Nord-Amerika
Odlas till matfisk Planteras ut för att fiskas Kan inte fortplanta sig i Finland 1-3 kg, till och med 10 kg Utbredning

13 Nors Stimlevande laxfisk Trivs i kalla och rena vatten
Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 10-15 cm, till och med 30 cm Utbredning Fettfena, typisk för laxfiskar Vassa stora tänder

14 Sik Mångformig laxfisk Vandringsfisk Trivs i kalla och rena vatten
Näring: insekter, bottendjur och djurplankton Leker på hösten 0,5 -3 kg, till och med 8 kg Utbredning Övre käken längre än undre käken

15 Siklöja Laxfisk som lever i stim Trivs i rena och kalla vatten
Näring: insekter, bottendjur och plankton Leker på hösten 10-20 cm Den ekonomiskt viktigaste insjöfisken Utbredning Fettfena, typisk för laxfiskar Undre käken är längre än övre käken

16 Gädda Rovfisk Allmän i alla vatten Näring: fisk Leker på våren
1-5 kg, till och med 20 kg Populär bland fritidsfiskare Utbredning

17 Strömming En i Östersjön levande underform av sill Näring: plankton
Största delen leker på våren, en del på hösten 15-20 cm, till och med 50 cm Finlands viktigaste fångstfisk Utbredning Ryggfenan framför bukfenan Ingen sidolinje

18 Vassbuk Heter skarpsill i Sverige
Lever ute på öppet vatten i Östersjön Näring: plankton Leker ute på öppet vatten 10-15 cm Viktig fisk för yrkesfiskarna Utbredning Ryggfenans främre kant i linje med bukfenan Ingen sidolinje Vassa fjäll på buken

19 Staksill Atlantkusten och stora floder Näring: djurplankton
Leker i flodmynningar 25-40 cm Vandrar alltid nu och då till finska vatten Utbredning 6-10 mörka fläckar på övre delen av sidan

20 Mört Lever i stim, bekant för de flesta
Drar nytta av att vattnen övergöds Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 15-25 cm, till och med 1 kg Utbredning Rött öga 42-45 fjäll längs sidolinjen

21 Stäm Hör till mörtfiskarna Lever i strömmande rena vatten
Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 15-25 cm Utbredning 48-53 fjäll längs sidolinjen

22 Färna Hör till mörtfiskarna
Lever längs kusten och i frodiga strömmande vatten Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 20-40 cm Utbredning Utåtbuktande analfena 44-46 fjäll längs sidolinjen

23 Id Hör till mörtfiskarna Drar nytta av att vattnen övergöds
Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 0,5-1,5 kg, till och med 3 kg Utbredning Inåtbuktande analfena 53-61 fjäll längs siolinjen

24 Elritsa Den mest utbredda mörtfisken
Längs kusten och i rena strömmande vatten Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 4-7 cm Utbredning

25 Braxen Hör till mörtfiskarna Drar nytta av att vattnen övergöds
Näring: bottendjur och växter Leker på våren 1-2 kg, till och med 10 kg Tidigare en viktig matfisk Utbredning Analfenan har fenstrålar Ögats diameter mindre än avståndet från ögats främre kant till nosspetsen 51-60 fjäll längs sidolinjen

26 Sarv Hör till mörtfiskarna Gillar varma och näringsrika vatten
Näring: växter och bottendjur Leker på våren 15-25 cm Utbredning 40-45 fjäll längs sidolinjen Buk-, anal-, och stjärtfenan klarröda

27 Asp Hör till mörtfiskarna Jagar i strömmande vatten Näring: fisk
Leker på våren 40-70 cm Har långsamt ökat i antal Utbredning Stjärten stor och djupt fårad Stor mun Inåtbuktande analfena 65-75 fjäll längs sidolinjen

28 Sutare Mörtfisk som trivs på bottnen
Gillar varma och näringsrika vatten Näring: bottendjur Leker på våren 25-45 cm Utbredning Mörk grönskiftande färg Alla fenor är rundkantade

29 Sandkrypare Mörtfisk som trivs i stim I strömmande vatten
Näring: bottendjur Leker på försommaren 9-13 cm Utbredning Skäggtömmar vid mungipan

30 Löja Mörtfisk som trivs i stora stim Alla typers vatten
Näring: djurplankton och insekter Leker på försommaren 9-13 cm Utbredning Ingen fettfena fjäll längs sidolinjen

31 Björkna Hör till mörtfiskarna Gillar övergödda vatten
Näring: bottendjur Leker på försommaren 15-25 cm Utbredning Analfenan har fenstrålar Stort öga, diametern samma som avståndet mellan nosen och ögat 43-48 fjäll längs sidolinjen

32 Faren Hör till mörtfiskarna
Lever i näringsrika sjöar, ute på fjärdarna Näring: djurplankton Leker på våren 25-35 cm Utbredning Lång analfena fenstrålar Munnen uppåtriktad 67-75 fjäll längs sidolinjen

33 Vimma Hör till mörtfiskarna Längs kusten och kustnära vattendrag
Näring: insekter och bottendjur Leker i vattendragen på våren 25-35 cm Utbredning Ingen fettfena jmf. sik Munnen under nosen Analfenan har fenstrålar 57-63 fjäll längs sidolinjen

34 Skärkniv Mörtfisk som trivs i ytvattnen
Fåtalig, påträffas längs östra Finska vikens kust och insjövatten Näring: insekter och djurplankton Leker på försommaren 25-40 cm Utbredning Liten ryggfena långt bak Munnen uppåtriktad Lång segelliknande bröstfena Sidolinjen är kurvig

35 Ruda Mörtfiskarnas ”survivor” I näringsrika sjöar och dammar
Näring: djurplankton och bottendjur Leker på försommaren 10-35 cm Utbredning I den rundkantade ryggfenan 17-25 fenstrålar Brun Inga skäggtömmar I analfenan 7-11 fenstrålar 31-35 fjäll längs sidolinjen

36 Silverruda En invasiv art som sprider sig kraftigt
Näringsrika havsvikar Näring: djurplankton och bottendjur Leker på försommaren 10-35 cm Utbredning I den rundkantade ryggfenan 17-25 fenstrålar Silverglänsande Inga skäggtömmar I analfenan 7-11 fenstrålar 27-32 fjäll längs sidolinjen

37 Karp Mörtfisk som har utplanterats på många håll i världen
Trivs i varma och näringsrika vatten Näring: bottendjur och växter Förökar sig inte i Finland, alla fiskar är utplanterade 35-60 cm, till och med 20 kg Utbredning Ryggfenan har fenstrålar Skäggtöm Stjärtfenan har 8 fenstrålar Mängden stora fjäll varierar

38 Grönling Bottenfisk som lever på grunda stränder
Behöver rena och syrerika vatten Näring: bottendjur Leker på våren 10-15 cm Utbredning

39 Mal Europas största insjöfisk
De sista observationerna i Finland på 1860-talet Trivs i grumliga och varma vatten Näring: fisk Leker på våren cm Utbredning

40 Näbbgädda Lever i havets ytskikt Näring: fisk
Leker på försommaren, inga observationer av lek i Finland 50-75 cm Gröna ben Utbredning

41 Mindre havsnål Trådlikt smal Lever i tångbältet vid stränderna
Näring: djurplankton Leker på försommaren, hanen bär äggen med sig 10-25 cm Utbredning Saknar stjärtfena

42 Tångsnälla / Kantnål Den andra representanten av havsnålarna
Lever i tångbältet vid stränderna Näring: djurplankton Leker på våren, hanen bär på äggen tills de kläcks 15-25 cm Utbredning Stjärtfena Lång nos

43 Storspigg En av de talrikaste fiskarna längs kusten
Näring: djurplankton och bottendjur Leker på försommaren Hanen bygger ett bo och sköter om ynglen 4-7 cm Utbredning Tre taggar på ryggen

44 Småspigg Den mest utbredda av de taggfeniga fiskarna
Näring: djurplankton och bottendjur Leker på sommaren Hanen bygger ett bo och sköter om ynglen 3-5 cm Utbredning 7-12 taggar på ryggen, oftast nio

45 Tångspigg Taggfenig fisk som lever i tångbältet
Näring: djurplankton och bottendjur Leker på försommaren Hanen bygger ett bo och sköter om ynglen 8-15 cm Utbredning 14-15 taggar Lång fenspole

46 Stensimpa Bottenfisk som lever på grunda stenstränder
Behöver syrerika och rena vatten Näring: bottendjur Leker på våren Hanen sköter om ynglen 5-10 cm Utbredning

47 Oxsimpa Kväkande tagghög
Bottenlevande fisk som lever på djupa stenstränder Näring: bottendjur och fisk Leker tidigt på våren 10-15 cm Utbredning Stor tagg på främre gällocket

48 Hornsimpa Bottenfisk som trivs i kalla och djupa vatten
Näring: bottendjur och fisk Leker på vintern Speciell blågrön rom I sjöar 9-15 cm, i havet cm Utbredning Fyra benknölar på huvudet (på havsområdet)

49 Rötsimpa Vår största simpa Bottenfisk som lever i kalla vatten
Näring: fisk och bottendjur Leker på vintern 20-30 cm Utbredning På bakre ryggfenan sneda ränder Främre gällockets tagg kortare

50 Sjurygg Vår rundaste fisk Bottenlevande fisk som trivs i kalla vatten
Näring: fisk och bottendjur Leker på våren 10-15 cm Fiskens rom, kallad stenbits- rom, är populärt i Sverige och Danmark Utbredning Bukfenorna omvandlade till sugkoppar

51 Abborre Finlands nationalfisk Vår vanligaste fisk
Näring: bottendjur och fisk Leker på våren 0,2-1 kg, till och med 3 kg Hör till våra viktigaste fångstfiskar Utbredning

52 Gers Abborrfisk Trivs i bottennära vatten
Näring: insekter och bottendjur Leker på våren 15-25 cm För 100 år sedan exporterades levande gers till St Petersburg som en stor delikatess Utbredning Ryggfenorna har växt ihop

53 Gös Abborrfisk Trivs i bottennära vatten Näring: bottendjur och fisk
Leker på våren 1-3 kg, till och med 14 kg Ökat i antal under senare år Utsökt och eftertraktad matfisk Utbredning Ryggfenorna åtskilda

54 Tejstefisk Fisk som lever vid grunda stränder och rör sig om natten
Näring: bottendjur Leker på vintern Den kan lämna vattnet och gömma sig under stenar och sjögräs i flera timmar 15-25 cm Utbredning Vid ryggfenans rot 9-12 svarta fläckar Separat stjärtfena

55 Tobiskung Spolformad fisk som lever på sandbottnar
Lever nedgrävd i sanden under dagarna Näring: fisk Leker under högsommaren 20-30 cm Betydande fångstfisk i Atlanten Utbredning Mörk fläck framför ögar Två tänder mitt i gommen

56 Kusttobis / Blåtobis Spolformad fisk som lever på grunda sandbottnar
Lever under dagen nedgrävd i sanden Näring: djurplankton Leker hela sommaren 10-15 cm Utbredning Inga tänder mitt i gommen

57 Svart smörbult Den största av våra ursprungliga smörbultar
Bottenfisk som lever i nedre delarna av tångbältet Näring: bottendjur och djurplankton Leker på sommaren Hanen sköter om rommen 6-10 cm Utbredning

58 Lerstubb Vår minsta fisk Lever på mycket grunda sand- och lerbottnar
Näring: bottendjur och djurplankton Leker på sommaren Hanen vaktar rommen 3-4 cm Utbredning Ryggfenorna nära varann Vid stjärtroten en tvärgående fläck

59 Sandstubb Den rikligast förekommande fisken i familjen smörbultar
Lever på grunda sand- och lerbottnar Näring: bottendjur och djurplankton Leker på sommaren Hanen vaktar rommen 4-5 cm Utbredning Ryggfenorna tydligt avskilda

60 Svartmunnad smörbult Invasiv art som håller på att sprida sig i Finland Hemmahörande i Svarta havet och Kaspiska havet Bottenfisk som lever i nedre delarna av tångbältet Näring: bottendjur och fisk Leker på sommaren 10-20 cm Utbredning Svart fläck

61 Makrill Snabb simmare som lever i världshaven
Förirrar sig regelbundet till Finland Näring: fisk Leker på sommaren ute på öppet vatten cm Utbredning

62 Tånglake Bottenlevande fisk som trivs i haven i norr
Näring: bottendjur och fisk Tånglaken har grönt skelett Leker på hösten Föder levande ungar på midvintern (äggen kläcks och ungarna utvecklas inom moderns kropp) 15-30 cm Utbredning Ryggfenan smälter samman med stjärtfenan

63 Spetsstjärtat långebarn
Bottenlevande fisk som lever i mycket kalla och djupa vatten Gräver en tunnel på mjukbottnar Näring: bottendjur Leker på vintern 20-30 cm Utbredning Separat stjärtfena

64 Torsk Havsfisk Allätare Trivs i bottennära vatten
Fortplantar sig i Östersjöns djupvatten 2-10 kg, till och med 25 kg Utbredning Tre ryggfenor skäggtöm

65 Lake Lever på bottnen Trivs i djupa och kalla vatten
Näring: bottendjur och fisk Leker mitt på vintern i februari 1-5 kg, till och med 10 kg Midvinterns stora fiskdelikatess Utbredning Separat stjärtfena Skäggtöm

66 Ål Lever på bottnen och rör sig i skymningen och på natten
Vandringsfisk Leker i Sargassohavet Växer sig vuxen i våra vatten 0,5-2 kg, till och med 5 kg och 1,5 m Vår överlägset fetaste fisk Utbredning

67 Flundra Mästare på att kamouflera sig Näring: bottendjur
Leker på våren Bestånden på nedgång 20-30 cm, till och med 50 cm och1 kg Utmärkt matfisk Utbredning Slank form Analfenan har fenstrålar

68 Piggvar Världshavsfisk, fåtalig hos oss Näring: fisk
25-40 cm, i världshaven 10 kg Utmärkt matfisk Utbredning Ryggfenan börjar framför munnen Rund form

69 Flodnejonöga Rundmun Den suger sig fast i sidan eller gälarna på fiskar och suger sin näring från dem Växer upp i havet, stiger på hösten upp i vattendragen för att leka Larverna, som kallas linål, lever i vattendragen i 3-5 år innan de vandrar ut i havet Havsvandringen räcker 1-3 år Utbredning

70 Bäcknejonöga Små bäckar och åars övre lopp
Näring: bakterier, alger och bottendjur Larverna lever 4-6 år på bäckens botten innan de byter form Leker på våren 12-15 cm Utbredning

71 Flodkräfta Den ursprungliga europeiska kärftarten
Näring: insekter och bottendjur Det exporterades mycket flodkräftor från Finland i början av 1900-talet Kräftpesten har utplånat bestånden på många ställen Kräftfisket börjar varje år klockan 12.00 Utbredning Taggar på pansaret

72 Signalkräfta Kommer från Nord-Amerika Näring: insekter och bottendjur
Tåligare mot kräftpest än flodkräftan Infördes i Finland år1967 Fångsterna på starkt uppgång Tävlar med inhemska flodkräftan om livsutrymme Utbredning Vit fläck på saxen

73 Diaserien har finansierats med medel från Jord- och skogsbruksministeriets fiskevårdsanslag
Centralförbundet för fiskerihushållning Ombrytning: Malin Lönnroth Layout: Anu Välitalo