Suicidrisk-bedömning

En presentation över ämnet: "Suicidrisk-bedömning"— Presentationens avskrift:

1 Suicidrisk-bedömning

2 Bakgrund Ca 1200 suicid i Sverige/år Ca 50 av dessa var ungdomar
Ökning av antalet suicid i Sverige senaste två åren (alla ålderskategorier) 7-8% av flickor och 3-4% av pojkar ngn gång gjort självmordsförsök Antalet suicid i åldersgruppen år det som ökat mest1 Nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa, Karolinska Institutet, Solna (

3 Den suicidala processen
Stress – sårbarhetsmodellen I ett växelspel mellan å ena sidan individens psykiska sårbarhet och givna riskfaktorer i omgivningen, och å andra sidan stress genom de påfrestningar individen möter senare i livet, kan en suicidal process komma igång.

4 Förutsättning för bra bedömning
Bred psykiatrisk/psykosocial kartläggning Information från ungdom, förälder och tid journal Förmågan att bygga en förtroendefull relation och ställa relevanta frågor som är anpassade för situationen

5 Samtal/intervju Få patienten känna sig trygg, lita på behandlaren
Tydligt informera om reglerna för sekretess, om föräldrarnas roll i säkerhetsplaneringen, behandlingen Delar av samtalet förs individuellt Börja med att be ungdomen berätta själv med egna ord Återgivning av bedömning/planering gemensamt

6 Kartläggning Tidigare självmordsförsök
Aktuella självmordstankar och planer Aktuell psykisk störning/tillstånd Risk/skyddsfaktorer För att hantera risk på kort och lång sikt.

7 Viktiga områden att få fatt i enligt NASP(nationellt centrum för suicidprevention):
suicidtankar/-handlingar/-planer tidigare suicidförsök/-tankar/-handlingar/-planer psykiatriska sjukdomstillstånd aktuella problem, utlösande påfrestningar missbruk, tobak, alkohol, droger trauma/övergrepp personlighetsdrag, tex impulsivitet och aggressivitet socialt nätverk hereditet gällande suicid, psykiatrisk sjukdom statistiska riskfaktorer skyddsfaktorer familjesituation livsstil; mat, sömn, motion, intressen C-GAS

8 Psykisk störning/tillstånd
90% av de som tar sitt liv har en psykisk störning – vanligast depression och missbruk Bipolär sjukdom( blandtillstånd) högre risk men mer ovanligt Tillstånd med stark oro och känslomässig smärta(ångest) Impulsivt aggressivt beteende

9 Röda flaggor vid depression hos barn och ungdomar
Anhedoni – plågsam, hindrar motivationen att kämpa för att lösa problem eller aktivera sig Uttalad sömnstörning- ökar irritabiliteten, impulsiviteten Men även…

10 Röda flaggor Bristande kontakt Agitation
Uttalad hopplöshet och desperation Självmordsavsikt Bristande medverkan i säkerhetsplanering

11 Riskfaktorer De två enskilt viktigaste riskfaktorerna är: Tidigare suicidförsök. Ett tidigare allvarligt suicidförsök med våldsam metod ökar risken med ggr Psykisk sjukdom. Särskilt affektiv störning (såsom blandepisod bipolär sjukdom),depression och psykossjukdom

12 Riskfaktorer Sårbarhet – emotionell instabilitet, ärftlighet
Miljöfaktorer – föräldrar, familj, skola, kompisar Manligt kön Kronisk, smärtsam, allvarlig somatisk sjukdom Hög ångestnivå/tankestörning (oavsett grundsjukdom) Tillgång till dödlig metod Adopterad

13 Akut utlösande faktorer
Sömnstörning, förtvivlan Svår fysisk smärta Förlust/hot om förlust/ asylsökande/hot om utvisning Överföring mellan vårdenheter/kontinuitetsbrott i behandlingen Besvär på skola, fritid Suicidförsök/fullbordat suicid bland släkt eller nära vänner/”medial smittorisk” Erfarenhet av våld, trauma (speciellt under pågående depression) Bråk med förälder, kompisar

14 Fler riskfaktorer Svår depression (MADRS>32), behandlares skattning. Lång förlopp utan lindring Upplevelse av ensamhet, tillfällig nedstämdhet, vrede, bristande impulskontroll Kraftigt nedsatt funktionsnivå och isolering Relationsproblem Negativa erfarenheter/förväntningar av vård Alkoholpåverkan, bakrus, abstinens Kränkningar, minnen från tidigare sådana Försämring psykisk sjukdom Förbättring psykisk sjukdom

15 Skyddskfaktorer Personell resurs (problemlösningsförmåga, kommunikativ förmåga, kognitiva faktorer mm) Nätverkets resurser (familj, vänner, känsla av tillhörighet) Rädsla för kroppslig skada Framtidsplaner Hjälpsökande Upplevelse av mening och sammanhang i livssituationen

16 Sammanfattning Samla information – validera och berätta att du vill veta mer om bakgrunden Risk och skyddsfaktorer – skaffa dig en bild av ungdomen och dess livssituation och funktion Psykisk störning – ta reda på underliggande psykisk störning/tillstånd Tidigare självmordsförsök Självmordsavsikt

17 Gradering av risk Hög risk - aktiva planer konkret plan för självmord
kraftig självmordsönskan och tydliga självmordsmeddelanden inga framtidsplaner sänkt sinnesstämning tidigare allvarligt menat suicidförsök psykotiska symptom plågsam psykosocial situation Måttlig suicidrisk - tidigare suicidförsök suicidtankar men inga planer pessimistisk framtidssyn Låg suicidrisk - suicidtankar kan förekomma inga suicidplaner framtidsplaner

18 Åtgärder Säkerhetsplanering- hur deltar patienten?
Vårdnivå – inläggning eller inte? Om pat inte läggs in och sucidrisken ändå bedöms förhöjd- vilka åtgärder vidtas? Dokumentera!

19 Säkerhetsplanering Förhandlas fram tillsammans med patient och familj med ungdomens egna ord Syftar till att minska sårbarhet, hantera utlösare, inge kontroll och strategier för att hantera suicidtankar och impulser Mål att hjälpa ungdomen hantera en suicidal kris om/när sådan uppstår Hur ungdomen deltar i säkerhetsplaneringen ger viktig info om risken

20 forts på Säkerhetsplanering
Psykoedukation Känna igen varningstecken Minska sårbarhet (sova bättre, äta regelbundet mm) Utlösande händelser/triggers Copingstrategier Viktiga andra personer att kontakta Förälders strategier Risksanering Professionella att kontakta