Bolognaprocessen - strävanden och verklighet

En presentation över ämnet: "Bolognaprocessen - strävanden och verklighet"— Presentationens avskrift:

1 Bolognaprocessen - strävanden och verklighet
Om universitetsexaminas genomförande enligt tvåstegsmodell vid finska universitet Nordisk studiestödskonferens i Åbo Johan Nikula

2 I Bologna 1999 ville man ett system med lättlästa och jämförbara examina (Diploma Supplement) en examensstruktur med två cykler, kandidatnivå och en högre nivå. system med poäng för beräkning av arbetsåtgång i studierna (ECTS) främjande av rörlighet genom att avlägsna hindren för den främjande av europeiskt samarbete i kvalitetssäkring främjande av den europeiska dimensionen i utbildningen Johan Nikula

3 Jämförbara examina förberedande studier (intyg, diplom):
1 till 2 år av ECTS credits lägre examen (bachelor, kandidat): minst 3 år, inte mer än 4 år av ECTS credits högre examen (master, magister): ca 5 år av ECTS credits (inkl. kandidatexamen), av vilka minst 12 månader utgörs av credits i fördjupade studier forskarstudier: varierande längd (ca 7 eller 8 år inalles) Johan Nikula

4 ECTS ett tydligare system ?
ECTS (European Credit Transfer System) credits togs i bruk för att underlätta gäststuderandes tillgodoräknande av studieprestationer mellan universitet. ett akademiskt år motsvaras av 60 ECTS credits skillnad görs mellan olika nivåer av credits: allmänna, specialiserade och fördjupade studier Johan Nikula

5 Kvalitet i utbildningen
varje universitet bygger upp ett kvalitetssäkringssystem systemet skall täcka hela verksamheten systemet skall också vara repetitivt universitetets kvalitetssäkringssystem utvärderas med regelbunda mellanrum genom auditering den nationella utvärderingsmyndigheten samarbetar internationellt med övriga europeiska myndigheter Johan Nikula

6 Bolognasystemet i Finland
togs i bruk det äldre systemet får fortsätta till (i teknisk utbildning till ) omfattar alla sektorer i universitetsutbildningen gäller ännu endast grundutbildningen Johan Nikula

7 ECTS i verkligheten studieprestationernas omfång mäts i studiepoäng (sp) normalstuderanden bör kunna avklara 60 sp per läsår ett läsår är 1600 arbetstimmar gäststudier i utlandet behöver inte längre omräknas i nationell valuta Johan Nikula

8 De nya examina lägre högskoleexamen (kandidat) uppgår till 180 sp - 3 år högre högskoleexamen (magister) rekommenderas uppgå till 120 sp (psykologi 150 sp) - 2 år summan av de båda nivåerna är minst 300 sp (psykologi 330 sp) - 5 år licentiatexamen uppgår till 120 sp - 2 år, doktorsexamen därutöver till 120 sp - 2år doktorsexamen utan föregående licentiatexamen uppgår till 240 sp - 4år Johan Nikula

9 Huvudämnesstudier grundstudierna omfattar 25 sp
ämnesstudierna därutöver 35 sp de fördjupade studierna minst 60 sp. studierna i huvudämnet omfattar i kandidatexamen minst 60 sp (ett lärdomsprov om 6–10 sp) i magisterexamen minst 60 sp (ett lärdomsprov om 20–40 sp) behörighetsgivande studier för huvudämnesstudier i magisterexamen är 60 sp i samma ämne inom eller utanför examen Johan Nikula

10 Biämnesstudier biämnet i kandidatexamen utgör minst grundstudierna i ett ämne (25 sp) biämnet i magisterexamen uppgår till minst 60 sp (grund- och ämnesstudier) i ett ämne, antingen (delvis) inom eller utom samma examen Johan Nikula

11 Ämnen i lärarutbildning
de pedagogiska studierna för ämneslärare omfattar 60 sp, varav 25 sp ingår i kandidatexamen och 35 sp i magisterexamen studierna i undervisningsämnet i ämneslärarutbildningen utgör i huvudämnet minst 120 sp och i biämnet minst 60 sp Johan Nikula

12 Examinas övriga delar språk och kommunikation
i kandidatexamen minst 13 sp i magisterexamen därutöver minst 5 sp mångvetenskapliga studiehelheter praktik som utvecklar sakkunskapen (kandidat) praktik som fördjupar sakkunskapen (magister) praktik och motsvarande i de båda examina rekommenderas uppgå till tillsammans 10 sp Johan Nikula

13 ECTS-skalan skalan för bedömning av studieprestationer införs överallt
studieprestationer bedöms enligt skalan A – E där A är det högsta vitsordet (5 – 1 vid finska universitet) en studieprestation kan ges bedömningen ”godkänd” om det är motiverat Johan Nikula

14 Personliga elektroniska studieplaner
hjälper universitetet att stöda studerandens planer planering av utbildningen (fakulteten, studeranden) information till sökande (universitetet på webben) rådgivning i studierna (tutorer, egenlärare) kurs- och tentamenshanteringsverktyg speciallösningar, uppföljning (studiestöd) examens utfärdande (större planmässighet) karriärvägledning, alumniverksamhet öppna universitetet och fortbildning Johan Nikula

15 Studieplaneringsprocessen
REKRYTERING & VÄGLEDNING ANSÖKAN & ANTAGNING INSKRIVNING & ÅRSANMÄLAN STUDIER UNDER LÄSÅRET UTEXAMINERING & SLUTINTYG FORTBILDNING & KOMPLETTERING Beskriver varje processkede, som berör eller drar nytta av studieplanen skapar förutsättningar för studieplanen ger input till planen utnyttjar planen Stöder en studerandes hela livscykel potentiell studerande: evaluerar universitetet som en potentiell studieplats ny studerande: gör sin första studieplan äldre studerande: har studieplanen som en rutin i sin årscykel alumni: planerar sin vidareutbildning efter slutförd examen extern studerande: planerar att ta enskilda kurser vid universitetet Johan Nikula

16 Johan Nikula