Ladda ner presentationen
Presentation laddar. Vänta.
2
Solen Diameter: Massa: Täthet: Solen består av: Temperatur:
km (109 ggr Jorden) Massa: 1.99x1030 kg ( Jorden) Täthet: Kärnan 151x103 kg/m-3 Medel 1.41x103 kg/m-3 Solen består av: Väte (ung. 90%) Helium (ung. 10%) C,N,O (ung 0.1%) Temperatur: Kärnan 15 milj Fotosfären 5800 K Kromosfär K Koronan 1-30 milj K 4 protoner --> He + 2 positroner + 2 neutrinos + 2 fotoner (26.2 MeV)
3
Markbaserade solobservationer i California
Mount Wilson Observatory Wilcox Solar Observatory Big Bear Solar Observatory
4
Markbaserade solobservationer Svenska solteleskopet på La Palma
5
Solar Probe
6
Sveriges första nano-rymdväders satellit sköts upp den 21 november 2000 från California.
7
ACE - sköts upp i augusti 25, 1997
8
Living with a Star
9
SOHO på väg till L1
10
California
11
Hur observeras solens rotation och rörelser? Hur mäts solens magnetfält?
12
Hur observeras solens rotation?
13
Hur observeras solens oscillationer?
14
Helioseismologi
15
Solens vågor berättar om dess inre och om solens magnetiska aktivitet
16
Där solens magnetfält bryter upp genom solytan finns solfläckar.
17
Solfläckstalet R = k(10g +f), där k är en korrektionsfaktor, g antalet solfläcksgrupper och f är antalet solfläckar.
18
Under Maunder minimumet (1645-1715) uppträdde väldigt få solfläckar
I Holland I England
19
Solaktiviteten och klimatet under 5000 år
20
Möjlig förklaring till solaktivitetens inverkan på klimatet
21
En möjlig förklaring till solens inverkan på klimatet
Få solfläckar och låg solaktivitet Kosmiska strålningen ökar Mycket moln bildas Lägre temperatur och kallt klimat
22
Solkoronan och solförmörkelser
23
Halo koronamassutkastning den14 juli, 2000
24
Soleruptioner och solbävningar
25
Den snabba solvindens källa
26
Jordens magnetosfär
27
Norrskensovalen
28
Norrsken i Lund och Malmö 8/9 november 1991
29
Det gjorde man också den 15-16 juli, 2000!
Norrsken sågs så långt söder ut som Italien den 6-7 April, 2000! Norrsken sett i Stockholm Det gjorde man också den juli, 2000! Norrsken sett i Italien
30
Effekter av rymdvädret på teknologiska system
31
Satelliter fick problem den 14-16 juli, 2000
Proton fluxen (pfu) > 10 MeV, 24000 pfu (15 juli, UT). Tredje störst uppmätta! Störst på pfu, (24 mars 1991). Andra störst på pfu (20 oktober 1989). ”Proton event”-en orsakade problem för ACE (36 tim), SOHO (solpanel 1 år äldre), WIND (2 dagar), GOES , Ørsted, Akebono (Japansk satellit, vars elektronik skadades),”star trackers” ombord kommersiella satelliter, och ASCA (Japansk X-ray satellit) slutade helt att fungera.
32
Solproton-händelser är farliga för astronauter
Mellan Apollo 16 och 17 inträffade en proton-event, som skulle ha varit dödlig för astronauterna inom 10 timmar (över 4000 mSv).
33
Strålningsrisk vid flygning
Piloter och kabinpersonal får oftare cancer. Utav 300 passagerare på höglattitud-flygningar, får en cancer efter en intensiv ”proton event”. Ny EU lag: Gravid flygpersonal får inte utsättas för mer än 1 (1-6) millisievert/year
34
Nordic GIC Meeting i Lund 23-24 september 1999
38
Dagens rymdväder
39
Slut
40
Inducerad spänning i naturgasledning (SydGas, Klagshamn)
Korrosions-skyddet slutar att fungera. Den 5 juni 1991 läckte gas ut från en rysk naturgas- ledning. Ett tåg antände gasen, varvid 500 människor dog vid explosionen.
41
En av OKGs (Sydkrafts) kärnkraftgeneratorer upphettades av inducerad ström i mars 1989.
43
Satellitanomalier
44
Solkoronans upphettning
45
Kromosfären Protuberans H-alfa-bild av kromosfären Solar flare
46
Solvinden Typiska värden V: 450km/s N: 5 partiklar/cm3 T: 105 K B: 5nT
Solvinden består av protoner, elektroner och 3-4% alfa partiklar
47
Ulysses - sköts upp i oktober 1990
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.